Lite för ofta märker jag hur vi människor har problem med det svenska språket. Hur vi talar, skriver och för oss fram i livet. Här kommer lite enkla regler som jag själv försöker förhålla mig till.
Något som är väldigt vanligt är att inte göra skillnad på ”vart” och ”var”, adverb som beskriver riktning eller plats, alltså klassiska rumsadverb. En vanligt förekommande mening som ”var såg du den gamle mannen?” kan få helt olika innebörd beroende på hur du använder dig av adverben. Säg att du i stället skulle säga ”vart såg du den gamle mannen?” då blir det fel eftersom vart syftar på riktning och var syftar på plats, alltså undergrupperna riktningsadverb och platsadverb.
Om du däremot är tveksam till om någon verkligen har sett en gammal man så kan du lägga till ett så kallat satsadverb, då låter det såhär ”var såg du den gamle mannen egentligen?”. I en sådan mening är det väldigt viktigt att skilja på satsadverb och pronomen (frågeord). Jag vet att det kan vara lite klurigt, men en enkel regel är att om svaret på frågan är ett verb så är frågeordet pronomen, exempelvis ”varför såg du den gamle mannen?” ”för att jag är intresserad av honom”. Här är alltså ordet intresserad ett verb och därmed är varför ett intressepronomen riktat mot den gamle mannen. Ibland kan det vara svårt att veta exakt hur intresserad man är av en gammal man och då är det bra att ha den här grammatiska regeln i bakhuvudet.
Om vi sedan skiftar fokus mot hur vi väljer att betona ord, så finns det flera olika sätt att göra sig förstådd. Om man till exempel vill lägga vikt på mannens ålder, är det viktigt att betona på följande sätt ”var såg du den gamle mannen?”. Förhoppningsvis är personen du frågar också hänförd av mannens ålder och svarar ”jag såg den gamle mannen där borta”. Hur du väljer att betona kan ha mycket stor betydelse, testa till exempel att betona på följande sätt ”vart såg du den gamle mannen?”. Hör du hur det låter? Det kan verka som att du är alldeles för intresserad av den gamle mannen och kanske blir personen som såg honom lite stött och svarar ”jag såg den gamle mannen där borta, men vad har du med det att göra?”. Märker du vad som händer? Det har uppstått en konflikt om den gamle mannen och ni skiljs åt som ovänner.
Senare samma dag funderar du på vad som egentligen hände. Varför blev det så här? Plötsligt slår det dig att om du bara från början skiljt på ”var” och ”vart”, syfte, innebörd och betoning så hade kanske personen i fråga låtit den gamle mannen vara din. Din, din, din, din, din. Bara din.
Lyssnar på: ”Filosofiska rummet” och byter livsåskådning varje vecka.
Ser på: Göteborg med nya ögon.
Gör: Önskar att jag hade mer tid och möjlighet att spela flipper. Det är en otrolig kultur med enorma möten mellan flipperentusiaster.
LÄS MER:Vårljuset gör mig ledsen
LÄS MER:Jag saknar tiden när brats var brats
Anton Hellström är konstnär och skådespelare. Aktuell med ”Total Strukturalitet” på Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm, avslutande delen i en trilogi.
