Anton Hellström är krönikör i Två Dagar.
Anton Hellström är krönikör i Två Dagar. Bild: Jonas Lindstedt

Anton Hellström: Vikten av att sova i sin säng

Anton Hellström äter banan, dricker havremjölk och läser om ett nyfött barn. Allt för att kunna somna.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Häromnatten hade jag så otroligt svårt att sova. I flera timmar befann jag mig mellan sömn och vakenhet. Allt började med att jag la mig i sängen för att sova. Eller ja, först läste jag och sedan försökte jag sova. Eller la jag mig för att sova men passade på att läsa innan? Oavsett vad ska du sova när det är natt. Vare sig du vill eller inte. Om du inte sover kan du bli trött och det i sig kan bidra till att du blir ännu tröttare. Jag tror ni förstår vad jag försöker säga: sömn är bra för din kropp men du måste somna först. I din säng. Inte i någon annans. Inte i en säng någon annanstans. Börja inte ens tänka på hur det skulle vara att sova i någon annans säng. Vi vet alldeles för lite om hur det är i andras sängar. Du har köpt din säng för att du ska sova i den. Precis som det gamla talesättet säger ”allt mitt är ditt men inte min säng, du får sova i din egen säng som du har köpt för dina egna pengar”. Pengar får du genom att jobba och för att orka jobba krävs sömn och en säng. Slut ögonen och in med öronpropparna. Du måste bara vila lite... va… är det inte så?

ANNONS

Inga sömnknep fungerade. Jag åt banan, drack varm havremjölk, läste om ett nyfött barn som knappt kunde stå, spände kroppen, slappnade av, räknade får, läste om barnet igen som den här gången knappt kunde prata. Ingenting fick mig att somna.

Ångestfylld låg jag och vred mig fram till klockan 06.00. Då fylldes plötsligt kroppen av skräck i stället. Någon knackade hårt tre gånger på ytterdörren. Sen tre gånger till. Jag frös till is. Mina hjärtslag hördes ända ut i tamburen. Andningen upphörde. Jag väste ”hallå?”, men fick inget svar. Jag ställde mig upp och gick fram mot dörren. Skräcken över att behöva kolla i kikhålet var enorm men jag var tvungen. Konstigt nog var det helt tomt utanför dörren. Svalen såg ut precis som vanligt. Knäpptyst. Något omtumlad smög jag tillbaka till sängen och försökte återigen sova. Det var svårt, jag låg vaken med blicken i taket. Tankarna snurrade runt i huvudet. Teorierna for kors och tvärs: om min säng är min säng och jag har köpt den för mina pengar, vilken är då din säng och får jag sova i den? Kan jag köpa en säng och ge den till någon så den blir dennes säng? Dennes. Var det Dennes utanför dörren? Min gamle vän Dennes som jag brukade dela säng med. Dennes förra säng är ju min säng nu och det måste du förstå. För om du inte förstår att den säng som är min, som du förr kallade din, är den jag sover i, så har vi nog ett större problem än att du knackar på min dörr mitt i natten och tror att det är din säng som Dennes en gång ägde.

ANNONS

Sov nu.

Anton Hellström är konstnär och skådespelare. Aktuell med en roll i ”Solsidan” i höst, samt med radioteatern ”Stefan och Thomas”, snart i P1.

Lyssnar på: Snart min och Edvin Hallbergs radioteater ”Stefan och Thomas” i P1.

Gör: Åker till Åbytravet en blåsig onsdag och njuter av en nästintill folktom plats sånär som på riktigt erfarna travspelare. Den gemenskapen där är… otrolig.

Läser: Om förändringar som sker i Göteborg. Allt är skit. Vi lägger ner. Hejdå.

LÄS MER:Anton Hellström: Välkomna irritationen och ålderns höst

LÄS MER:Anton Hellström: När kontanterna försvinner är allt över

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS