Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Egna tuffa mål har hjälpt Emilia Dexhav att komma tillbaka efter bilolyckan för två år sedan som bland annat medförde att läkarna tvingades amputera hennes högerben.
Egna tuffa mål har hjälpt Emilia Dexhav att komma tillbaka efter bilolyckan för två år sedan som bland annat medförde att läkarna tvingades amputera hennes högerben. "Ridningen rehabiliterar. Jag blir starkare, balansen förbättras", säger hon. Bild: Clas-Göran Sandblom

Två år efter bilkraschen vill Emilia se framåt igen

Två år har gått sedan olyckan. Emilia Dexhav ser ett ljus trots att hon ännu tar sig fram med hjälp av kryckor.
– Jag satsar på OS i paradressyr 2024, säger hon.

Emilia Dexhav tävlade i hästhoppning på hög nivå. Hon hade flera ryttare i träning, skötte en hästgård och skulle starta eget företag.

Då var olyckan framme. Bilen hon satt i vattenplanade och körde av vägen.

– Nu dör jag, tänkte jag.

Den 27 oktober 2018 förändrades Emilias liv.

– När värsta chocken lagt sig såg jag två vägar: att satsa stort eller sluta helt. Frågorna surrade i huvudet.

Opererad 25 gånger

Båda benen var skadade. Det vänstra benet värker fortfarande dagligen. Högerbenet gick inte att rädda, det amputerades nedanför knäskålen.

– När jag träffade familjen igen efter den första operationen insåg jag hur allvarligt läget var. Jag var uppgiven men googlade senare och förstod att jag skulle kunna göra mycket som jag gjort innan – trots allt, säger hon.

25 operationer senare konstaterar Emilia:

– Varje operation medför två månaders uppehåll i träningen. Nu tränar jag på att gå utan kryckor, försöker gå i trappor, vill bli starkare i bålen, benen och ska upp i sadeln för att tävla igen. Jag vill kunna springa med blades, cykla, åka skidor och annat som jag gjorde tidigare.

Ett halvår i rullstol

I sex månader satt Emilia i rullstol.

Vad sa dina föräldrar?

– Hela min familj är stöttande. Andra pushade mej också. En släkting i Finland jobbar med proteser och berättade sådant som jag har haft nytta av. Utan all hjälp hade jag inte fixat detta.

Emilia Dexhav har sonderat chanserna att var med i para-OS i Paris om tre år.

– Det är en stor omställning att gå från hoppning till dressyr. Men som hoppare ska man även träna dressyr för att lyckas. Det har jag alltid gjort. Men det blir förstås ändå en stor omställning.

Inga fler operationer

Än är tiden i sjukhusmiljö inte över. Men det blir inga fler operationer.

– Livet tar inte slut bara för att man saknar en kroppsdel. Jag kan i princip ändå göra vad jag vill. Bara jag själv sätter mina hinder.

Emilia försöker hitta ett koncept för att kunna föreläsa.

– Jag vill visa att ingenting är omöjligt.

Hästgården Allatorp i Fjärås köpte föräldrarna när hon tog studenten.

– Jag skötte uthyrningen av de 15 stallplatserna och tog hand om hyresgästerna i lägenheter som hyrs ut, träning och utfodring av alla hästar.

Efter olyckan för två år sedan är nu högerbenet amputerat från knäet.

– Vänstra benet värker. Jag har inte varit smärtfri en enda dag den här tiden och går på väldigt höga doser medicin för att klara ta mig igenom dagarna.

Alla praktiska uppgifter klarar hon inte – än.

– Det har jag accepterat. Jag mår bra av att hjälpa till med det jag kan – en motivation att fortsätta kämpa, säger den viljestarka tjejen.

”Bästa platsen på jorden”

Emilia är tacksam att familjen kan ha kvar gården och att den drivs som ett familjeföretag.

–  Det här är bästa platsen på jorden.

Finns det några drag som du har ärvt av mamma och pappa?

– Mammas vinnarskalle.

Och från pappa?

– Han har driv, han är företagsam och hjälper till med det mesta – att snickra, bygga hagar och så. Rak och ödmjuk, han är omtyckt. Jag har alltid sett upp till båda. De har mycket humor och vi har alltid roligt ihop.

En hoppryttare använder faktiskt båda benen.

– Man trycker på hela tiden och det innebär en hög belastning, särskilt i knäna när man tar mark. Därför skulle det vara riskabelt att hoppa högt nu, nedslagen skulle kunna förvärra läget, säger Emilia.

Några hästar sålda

Hon har tvingats sälja några av de bästa hästarna.

– Värst var att jag tvingades sälja min topphäst, Carido Z, som jag fick köpa när jag var 18. Vi nådde nästan målet svår klass. Jag sörjde och grät mycket. Men min pappa och en läkare gav mig ett bra råd – acceptera läget och gå vidare.

Innan eländet som drabbat Emilia tränade hon varje dag.

– Nu orkar jag inte lika mycket, varannan dag tar jag det lugnare på grund av smärtan.

Målmedveten och driven

Nu skall hennes ben läkas. Förhoppningsvis ska smärtorna minska nu efter sista operationen.

Hur är det med kämpaglöden?

– Jag är målmedveten och driven. Det måste man vara i min situation. Och det är som om kroppen slår på när det verkligen behövs. Jag har haft samma mål sedan jag var liten. I sjukjournalerna står att jag har kämpaglöd.

Hon har varit i kontakt med förbundet:

– De vet att jag är på gång och gillar att jag satsar. Fast det krävs mycket för att kunna göra ett OS på den nivån.

Börjar tävla nästa år

Nästa år blir det dags att börja tävla.

– Ett mål är att kunna delta i en vanlig dressyrklass inom några år. Jag blir taggad av allt pep.

Hon har trots allt inte övergett tanken att också kunna tävla i hoppning igen – för friska, som tidigare.

– Man ska aldrig säga aldrig. Jag sätter inte upp egna hinder. Om man i stället vågar och har viljan kan man ta sig vart man vill. Lite längre fram vill jag hjälpa andra personer som skadat sig och vill rida för att ta sig tillbaka. Att rida innebär en allsidig träning, säger Emilia Dexhav.

Emilia Dexhav

Ålder: 21 år.

Bor: Fjärås.

Gör: Sjukskriven, deltar i gåskola och sjukgymnastik. Fokuserar på att bli bra.

Familj: Mamma Mia, 48, pappa Stefan, 49, Rebecca, 24, Amanda, 12 och Felicia, 10, sambon Adam Wernlund, 21. Hundarna, Winston och Anna och katten Junior.

Intressen: Träna och tävla med hästarna. Fixa och dona i stallet. Vägleder ryttare som vill ha min hjälp (från stallbacken), umgås med vänner, familj och att vara med hundarna.

Bästa avkopplingen: Hänga i stallet, rykta eller rida en tur i solen. Allt som har med stallet att göra är avkopplade. Bästa stället på jorden.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.