Varför är mörkret viktigt, Kajsa Sperling?

Nu lämnar vi vintermörkret och går in i vårljuset, vad händer med oss när vi kastas från det ena till det andra?

– Naturen följer ljuset, så när snödropparna tittar fram och musöronen på björkarna börjar synas återspeglar det oss själva på något vis. Att i stället för att gå till och från jobbet i mörker nu få tillgång till de längre dagarna och hur det känns i kroppen, gör det påtagligt att vi också är en del av naturen.

På vilket sätt har elljus förändrat våra liv?

– När elljuset kom för ungefär hundra år sedan kunde vi plötsligt göra natt till dag, ett enormt stort skifte. Kopplat till arbete skapades ett väldigt effektivt samhälle. Med dagens överanvändning av elljus förlorar vi lite av nattens unika kvalitet. Alltså skymningen, stjärnorna, månen, det nattliga ljuset och dygnets variation. Före elljuset fick vi följa dagens och nattens rytm. Till exempel kurade vi skymning; när kvällen nalkades samlades vi vid elden. Jag tycker att vissa platser kan få vila från elljus på natten, i våra enskilda liv kan vi pröva att använda ­ljuset,­ och våra skärmar för den delen, medvetet.

Mörker anses som något farligt, medan ljus har status som något bra.

– Ja, mörkrets inbrott, det låter som något våldsamt som tar ljuset ifrån oss. Faktum är att vi ser ganska bra i mörker, vi kan orientera oss utan elljus. Ljuset däremot har en starkt positiv symbolik för människor, en symbol för att någon värnar om platser och möjliggör det sociala livet när det är mörkt. När jag gestaltar värnar jag om både ljusets, skuggornas och mörkrets olika roller.

Men du vurmar för nattens mörker, varför är det viktigt?

– Människan som varelse har levt utomhus större delen av sin existens, hela vårt system är gjort för att följa dygnets skiftningar. Mörkret är viktigt för att vi ska få vila och orka med alla intryck vi ges på dagen, så när vi berövar oss själva mörkret får vi för lite av vilan och stillheten som nattens mörker ger.

Att kunna skapa ”dag på natten”, påverkar det vår biologi?

– Att vi människor har kunnat förlänga dagen börjar vi se hälsomässiga konsekvenser av, exempelvis kopplat till låga nivåer av melatonin, sömnhormonet som påverkas av ljuset. För våra vilda djur betyder elljus att de förlorar sitt kamouflage, inte kan avgöra om det är parningstid, simmar eller flyger åt fel håll.

Nyligen var du på ett experimentellt event där de ­inbjudna intog en middag tillsammans i ett becksvart rum. Vad hände?

– En spännande upplevelse! Jag leddes till min plats vid bordet där jag kände försiktigt med mina händer att jag hade en tallrik, ett glas och bestick. Att vi som satt runt bordet inte kunde se varand­ras ansiktsuttryck gjorde att vi interagerade med varand­ra på ett annat vis, inkännande och tydligt fick vi med ord förklara och berätta. Jag kunde också känna hur mina sinnen öppnades upp, för smaken på maten och hur min fantasi skapade omgivningens ut­seende med hjälp av ljuden jag hörde. Trots att jag inte visste vilka de andra i rummet var kändes det tryggt, kanske i skydd av mörkret.

Du ser ljus som en resurs och mörker som en kvalitet.

– Överbelysning av städer är ett jätteproblem, man kan fråga sig vilka områden som ska belysas. Vissa områden har mörka gångstråk med trasiga lampor medan öde parkeringsplatser kan bada i tusen lux hela natten. Ljus är en fördelning av resurser. Dessutom en mycket viktig hållbarhetsfråga. Därför är det ange­läget att även prata om mörker, en kvalitet som inte till varje pris ska lysas bort. Jag vill inte att vi ska släcka ner städerna, men det är med hjälp av mörkret vi upplever ljus och skuggor. Vi behöver motpolerna för att hjälpa oss att förstå det som vi ser. Tänk att du går i en mörk granskog och kommer fram till en ljus glänta, den där känslan, både upplevelsen av skogen och gläntan.

LÄS MER:Nu blir det ljusare – men våren dröjer i Västsverige

TEXT

Petra Dokken

tvadagar@gp.se