I en gammal ”Yrrol”-sketch diskuterar medarbetare vad de ska ge chefen i födelsedagspresent och kommer fram till att det bästa vore om han fick ett straff. I verkligheten diskuterar överordnade vad de ska göra med chefen som misskött sitt jobb och kommer fram till att de är eniga med honom om att det blir bäst med en belöning.
Allt är relativt. Att ”ta konsekvenserna av sitt handlande” kan betyda helt olika saker beroende på sammanhang och person. Ett hypotetiskt exempel: En person bestämmer sig efter ”noggrant övervägande” för att handla på ett sätt som allvarligt äventyrar förtroendet för den myndighet där han är högste chef. Enligt chefens bedömning har han gjort sig förtjänt av att ta ut svängarna efter att under 20 år i statlig tjänst ofta ha tvingats prioritera jobbet framför andra åtaganden. När chefens agerande uppdagas i media är många medborgare kritiska. Kritiken är besvärande för myndigheten och för dem som utsett chefen. En diskussion uppkommer kring potentiella påföljder. Det står mellan att antingen låta konsekvenser utebli eller dela ut en belöning. När dagarna går utan något beslut bestämmer sig chefen själv för belöningen, varpå han sägs ha ”tagit konsekvenserna av sitt handlande”. I detta läge infinner sig en fritidsfilosofisk fråga: Kan man sägas ha tagit konsekvenserna om dessa har formen av en belöning? Att ta konsekvenserna brukar trots allt åtföljas av en viss hyvensstatus. Borde inte en sådan förutsätta att konsekvenserna är åtminstone marginellt negativa? Här rör det ju sig snarare om en renodlad vinn-vinn-situation. I värsta fall behålls tjänsten. I bästa fall sker en omplacering med full lön, som möjliggör förverkligande av de prioriteringar som valet att åsidosätta positionen hade sin upprinnelse i.
För många yrkesgrupper är den vanligaste påföljden vid ”tack och hej” uppsägning och A-kassa.
LÄS MER:Donald Trump är vår tids stora kritiska tänkare
När konsekvenserna är en belöning går det att kosta på sig en avslappnad och sorglös attityd. Skicka ”tack och hej”-mejl till sina kollegor och meddela att man lämnar sin position för att de ska få arbetsro. Du som läser om ”tack och hej”-approachen blir kanske inspirerad. Måhända har du gått och dagdrömt om något liknande och vill nu göra slag i saken. Kom då ihåg att först kontrollera vad som gäller på just din arbetsplats. För många yrkesgrupper är den vanligaste påföljden vid ”tack och hej” uppsägning och A-kassa. Notera också att konsekvenserna av att göra rätt på många håll utgörs av möjligheten till fortsatt anställning. Valet att göra rätt kan alltså motsvara den sämsta konsekvensen av valet att göra fel i det hypotetiska fallet ovan. Ta reda på vad som gäller för just dig! Lycka till med ditt ”tack och hej”!
LÄS MER:Jag har tappat känslan för sociala situationer
LÄS MER:Mellanchefernas floskler i coronatider
Nanna Gillberg är forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon arbetar med digitalisering, jämställdhet och det gränslösa arbetslivet.
Gör: Dagtid sitter och tittar på en skärm, kvällstid sitter på mjukare underlag och tittar på en större skärm.
Ser på: Att Sverige har fått sitt första fall av potentiell trängsel. Det har spårats till 7 januari i år, i kollektivtrafiken under jobbpendling.
Läser: Att Johan Carlson meddelar att "avstånd är mer effektivt än munskydd". Ja, och avhållsamhet är mer effektivt än kondom.
Missa inte det senaste från Två Dagar!
Nu kan du få alla reportage, spaningar och tips från GP:s helgmagasin Två Dagar som en notis direkt till din telefon. Klicka på följ-knappen vid taggen Två Dagar, i mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
