Katarina Leitet visste inte att hon var ett snille. Ja, hon hade alltid haft lätt att lära och visst var hon bra på pussel och Rubiks kub, men än sen? Under skoltiden var hon en hästtjej snarare än en plugghäst, och hon var aldrig särskilt intresserad av att läsa vidare på universitetet. Högskoleprovet har hon aldrig gjort.
Nu, som vuxen, jobbade hon som vanligt och brukade ägna en stund åt att pussla på kvällarna.
Men så hösten 2014 gjorde hon på skoj ett IQ-test.
– Jag satt framför datorn en kväll och fick av en slump syn på ett IQ-test, och jag fick väldigt många rätt. Efter det gjorde jag ett riktigt IQ-test, och det var då jag fick reda på att mitt IQ låg över 131. Jag blev jätteglad, det hade jag aldrig trott.
Nu är hon medlem i Mensa, den internationella föreningen för högintelligenta, som samlar några av de två procent av jordens befolkning med IQ över 131.
Men intelligens, vad är det egentligen och vad ska man med det till?
Går att träna upp sin intelligens
Om en dryg månad bänkar sig tiotusentals aspirerande högskole- och universitetsstudenter runt om i landet för att mäta sina kunskaper och svara på frågor i bland annat ordkunskap, läsförståelse och matematik. För många är det en andra chans att komma in på drömutbildningen om inte betygen från gymnasiet räcker till. På de mest attraktiva utbildningarna krävs provets toppoäng 2,0.
Kanske har du själv gjort testet och blivit besviken över ett för lågt resultat? Lugn. Övning ger färdighet. Precis som att det går att plugga sig till ett bättre gymnasiebetyg går det att höja sin poäng på högskoleprovet. Och det går att träna upp sin intelligens.
En enkel sökning på nätet ger mängder av tips från personer som har lyckats förbättra sitt resultat genom att plugga högskoleprovsteori, man hittar också en rad företag och webbplatser som säljer övningsprov och böcker om högskoleprovet.
Bröderna Nils och Lukas Holmegaard skrev Den kompletta guiden till högskoleprovet. Boken var den första i sitt slag i svensk bokhandel när den kom år 2007, och elva år efter första utgåvan säljer den fortfarande bra.
– Vi uppdaterar boken då och då, den går förvånansvärt bra. Samtidigt har andra aktörer i dag släppt liknande böcker och startat sajter om förberedelser inför högskoleprovet. Det är kul, det visar att folk verkar inse mer och mer att det går att träna sig till ett bättre resultat, säger Nils Holmegaard.
Det var när hans bror Lukas Holmegaard ville höja sin poäng på högskoleprovet som de fick idén att skriva boken.
– Lukas ville bli läkare och behövde få 2,0 på provet, men när han ville öva upptäckte han att det inte fanns några böcker om högskoleprovet. Då bestämde vi oss för att skriva en själva.
Med utgångspunkt från tidigare högskoleprov satte Nils och Lukas Holmegaard ihop liknande övningsuppgifter, kompletterat med listor med ordstammar och matematiska regler. Det gav resultat. Efter några månaders pluggande fick Lukas sina 2,0, liksom många andra som köpt boken.
– Under åren har vi fått massa mejl från personer som tackat för att de lyckats höja sin poäng tack vare boken. Så det lönar sig helt klart att öva. Framför allt ser man ganska tydligt vad man har problem med när man gör ett gammalt prov. Då kan man lägga mer tid på att öva på den delen, säger Nils Holmegaard.
Högskoleprovet liknar IQ-test
Ibland talas det om ”underbarn” eller personer som är födda ”genier”. Men om vägen till ett högt resultat på högskoleprovet stavas flitigt pluggande, då borde vem som helst kunna träna sig intelligent.
Anton Lager, forskare vid institutionerna för folkhälsa och neurobiologi vid Karolinska institutet, förklarar att IQ-testerna har mycket gemensamt med traditionella kunskapstest som Högskoleprovet.
– IQ-testerna utvecklades för hundra år sedan av den franske psykologen Alfred Binet med avsikt att bedöma just barns utbildningsbarhet. Högskoleprovet ska mäta förmågan att klara av högre studier, så visst finns det släktskap.
Intelligens brukar beskrivas som förmågan att snabbt lösa komplexa problem. Den delas in i två delar: flytande och kristalliserad intelligens. Den flytande intelligensen är förmågan att lösa nya problem, dra slutsatser och förstå förhållanden mellan olika begrepp.
Den kristalliserade intelligensen är förmågan att använda färdigheter, tillägnad kunskap och erfarenheter för att lösa problem.
Ett ordkunskapstest, till exempel, mäter den kunskapsbaserade, kristalliserade delen av intelligensen. Det klassiska testet för att mäta den andra delen, den flytande intelligensen, är Ravens matriser, en uppgift där man utifrån åtta givna mönster ska identifiera det nionde saknade mönstret.
Anton Lager förklarar genom att likna hjärnan vid en dator eller smartphone.
– Den flytande intelligensen är som operativsystemet och den kristalliserade intelligensen motsvarar programmen, apparna och de sparade filerna.
Liksom operativsystemet och apparna mår bra av uppdatering gör också vår mänskliga hjärna det. Jämfört med telefoner och datorer har vår hjärna uppenbara fördelar.
– Den drabbas inte av platsbrist och den kan dessutom bygga om sin egen hårdvara, säger Anton Lager.
LÄS MER:Sista minuten-tipsen för att klara högskoleprovet
Ett extra år i skolan har stor betydelse
Vi har med andra ord alla förutsättningar för att hela tiden bli lite smartare. Gränsen för hur mycket vi faktiskt kan ta in i vår hjärna tycks vara obefintlig. Att du kan plugga dig till de kristalliserade färdigheterna är uppenbart, vilket fallet med Högskoleprovet visar. Men det intressanta är att även den flytande intelligensen tycks höjas tack vare undervisningen i skolan, enligt en ny studie som Anton Lager och hans forskarkollegor vid Karolinska institutet har publicerat. Den visar att det totala IQ-resultatet höjs för varje år i skolan.
– Många föreställer sig fortfarande att intelligens är något man föds med och som man inte kan komma åt. Men det går att öva upp sin intelligens, vilket vår studie visar tydligt, säger Anton Lager.
Forskarteamet på Karolinska institutet har kommit fram till uppgifterna genom att studera den svenska grundskolereformen på 1950- och 60-talet. Då utökades grundskolan med ett år, och forskarna har kunnat följa förändringen över tid. Reformen genomfördes inte samtidigt överallt i landet, och vid mönstringens intelligenstester några år senare avspeglades ett intressant mönster.
– Vi såg väldigt tydligt att de som hade gått ett år extra i skolan hade en högre IQ i snitt. Vanlig skolgång hade med stor sannolikhet påverkat intelligensen, säger Anton Lager.
Ett revolutionerande resultat – men för forskarteamets del var det ändå ganska väntat.
– Utbildningsforskare har länge visat skolgångens betydelse för intelligensen. Skolan lär ut mycket av det som intelligenstesterna mäter, såväl kristalliserade färdigheter som abstrakt tänkande och problemlösning. Vår studie bekräftar att det fungerar.
Även om du är klar med din utbildning i skolan kan du öva upp din intelligens på andra sätt – hela livet. Framför allt är det tre områden som du bör satsa på: språk, matematiskt tänkande och logiskt tänkande. Att öva på IQ-test är ett sätt. Men det går också bra att lösa korsord och sudoku – eller sätta dig i soffan framför ett tv-spel. Det många kanske ser som ett meningslöst tidsfördriv är i själva verket hjärngympa i sin bästa form.
– Allt är olika delar som övar upp våra kognitiva förmågor, och i slutändan vår intelligens. Korsord aktiverar minnet, då man letar i sitt ordförråd och även tränar associationsförmågan, medan tv-spel framför allt har effekter på vår spatiala förmåga och rumsuppfattning.
LÄS MER:Åtta generationer – så skiljer de sig åt
Vad är ett högt IQ bra för?
Frågan som kvarstår är vad de nya forskningsrönen innebär på sikt. Om intelligens inte är ett statiskt tillstånd som vi föds med, då är det ju bara att sätta igång med hjärngympan. Men – varför? Om vi har ett välfungerande liv, är nöjda med vår utbildning och trivs med vår arbetssituation, då kan vi väl bara ta det lugnt? Finns det egentligen någon anledning att höja sitt IQ?
Tja, förutom ett medlemskap i en intelligensklubb kan det faktiskt göra att tillvaron flyter på lite enklare – och ge dig ett friskare och längre liv.
– Forskning visar att en hög intelligens hjälper en till anpassning, både intellektuellt, emotionellt och socialt. Samtidigt minskar det risken för sjukdom och förtida dödlighet. Det är ingen mirakelmedicin som att sluta röka eller sänka blodtrycket, men det har hälsoeffekter i samma storleksordning som till exempel fysisk aktivitet. Så på grupp- och samhällsnivå har det betydelse, säger Anton Lager.
Exakt hur sambandet mellan intelligens och hälsa ser ut vet man inte – ännu.
– Det kan bland annat ha att göra med vår problemlösningsförmåga, där intelligensen ingår. Man ser ett hälsoproblem, gör en analys och tar sedan ett steg i rätt riktning.
Katarina Leitet har nu levt i fyra år med vetskapen om att hon är högintelligent. Hon har kvar sitt arbete som personalkoordinator på Lisebergs trädgårdsavdelning och hon brukar, precis som före det lyckade intelligenstestet, avsluta dagen med en stund vid ett tvåtusenbitarspussel.
– Jag pusslar nästan varje dag, om jag inte löser korsord eller sudoku. Jag blir så rastlös annars och måste aktivera mig när jag kommer hem från jobbet, säger Katarina Leitet, medan hon funderar på var nästa passande pusselbit kan ligga.
– Jag tror att min pappa såg att jag var smart, för han ville att jag skulle läsa teknisk linje. Då gjorde jag tvärtom i stället, som rebellisk tonåring. Men jag tyckte om växter väldigt mycket och jag ångrar mig inte, jag har alltid trivts bra med mitt jobb.
Med tiden har Katarina blivit allt mer medveten om hur hennes intelligens påverkar henne.
– Framför allt tror jag att saker och ting är lite enklare för mig i vardagen. Jag kunde till exempel studera heltid och jobba heltid när jag vidareutbildade mig från trädgårdsmästare till personalkoordinator för några år sedan. Jag har lätt för mig.
Har du någon annan nytta av ditt höga IQ?
– Det var en i Mensa som sa att om en femväxlad bil är en människa med vanlig IQ har jag sex växlar, som en intelligent bil. Precis så är det. Om det dyker upp ett problem kan jag se en lösning som ingen annan har sett, och jag brukar kallas för McGyver på jobbet. Om folk har problem kommer de direkt till mig.
IQ / Intelligens
Intelligens är en allmän förmåga att se sammanhang, mönster och att lösa problem.
IQ, intelligenskvot, är ett sätt att mäta intelligens.
En normal IQ ligger per definition mellan 90 och 110.
IQ-skalan är utformad så att befolkningens genomsnitt är 100. Man standardiserar alltid resultaten så att medeltalet hamnar på just 100, och därutöver är skalan symmetrisk runt genomsnittet så att till exempel lika många personer har en IQ på 70 som 130.
Detta återspeglar den tråkiga sidan av IQ- och intelligenstester, och kunskapstest som högskoleprovet: de är konstruerade för att differentiera människor för att sedan fördela ett begränsat antal utbildningsplatser, tjänster eller vad det nu kan vara.
Skalan är alltså inte till för att mäta en absolut nivå eller följa förbättringar. Hur små de verkliga skillnaderna i intelligens mellan människor än är - så kommer det alltid att vara lika många som har 90, 100, 110 och så vidare.
Högskoleprovet fungerar likadant. Om för många personer skulle få för många rätt, så skulle man bara justera upp svårighetsgraden.
Studien
”Cognitive and emotional outcomes after prolonged education: a quasi-experiment on 320 182 Swedish boys”
Av Anton Lager, Dominika Seblova, Daniel Falkstedt och Martin Lövdén vid Karolinska istitutet
Här finns den att läsa på nätet:
7 tips: Så tränar du din intelligens
Ska du öva upp din IQ och ditt resultat på högskoleprovet så ska du hänga med aktivt i skolan och/eller arbeta med något där du får mycket intellektuell stimulans. Korsord och sudoku är också bra.
Satsa framför allt på aktiviteter som får i gång de kognitiva delarna i hjärnan, som har betydelse för hur vi använder vår intelligens. Med kognition menas förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem, använda siffror och språk med mera. Kognitiv förmåga är inte detsamma som intelligens, men det har betydelse för hur vi kan använda den.
Korsord
Aktiverar minnet, då du letar i ditt ordförråd och tränar även associationsförmågan. Du måste ha fantasi för att kunna rabbla upp olika lösningar och sedan hitta den som är mest rimlig.
Sudoku
Påminner om korsord, men tränar en mer specifik matematisk och logisk förmåga. Man brukar prata om numeracy, siffrornas motsvarighet till läsförståelse. Man får föreställa sig olika lösningar och ställa dom mot varandra.
Språk
Det finns hypoteser om att ett rikare ordförråd hjälper en att tänka och resonera. Om du har fler ord totalt sett, och är bekant med flera sätt som de här orden kan användas på, hjälper det på ett allmänt problemlösningsplan. Det startar en kognitiv process som kopplar ihop begrepp och företeelser.
IQ-tester
Innehåller både en språklig, matematisk och rumsuppfattningsdel. Vilket är olika delar av det som vi mäter intelligens med.
Tv-spel
Har framför allt effekter på vår spatiala förmåga och rumsuppfattning. Om du tränar på en rollfigur i tredimensionell miljö blir du också duktig på att uppfatta former och mönster.
LÄS MER:Hon förändrar (spel)världen
Pussel
Det finns studier som visar att pussel och dylikt förbättrar kognitiv funktion och minskar risken för demens. Hur detta går till i detalj vet man inte, för då skulle man nog ha tagit fram demensvaccinet eller pillret. Men det är rimligt att anta att pussel tränar både spatial förmåga och flytande intelligens lite grann.
Fysisk träning
Komplettera med fysisk aktivitet för bästa resultat. Det finns bra stöd för att fysisk aktivitet hänger ihop med kognitiv förmåga. Den som rör på sig och motionerar regelbundet minskar risken för att insjukna i demens visar studier, så det finns klart en koppling.
Källa: Anton Lager, Karolinska institutet
