Den ömma modern ber om en önskelista från sitt lilla knytt. Hennes blick sveper över den till synes normala listan, för att plötsligt fastna vid en av punkterna. Vad står det? Står det verkligen…? Ja, inklämd mellan ”strumpor” och ”biobiljetter” går det otvetydigt att läsa: ”alkohol”. En ung, men inte ung nog för att det ska vara ursäktande, människa önskar sig alltså en gratis fylla av sina föräldrar. Hur är det ens möjligt? Bara tanken på att man själv skulle gjort samma sak i knyttets ålder, tänker modern upprört. Hennes taktik att som förälder aldrig sanktionera drickande och därför inte ge bort ens en öl, har uppenbarligen slagit fel ut. Nu är knyttet vuxet och fort som fan önskar hen sig sprit i present! Som om det restriktiva i samma sekund som tjugoårsdagen inträffar inte gäller längre. Tänker knyttet att nu kan man sitta och ”förkröka” vid köksbordet hemma med sina föräldrar innan det är dags att möta upp med polarna på krogen? Nej, moderns hållning är att inte blanda ihop världarna för mycket, och om man vill supa till som förälder så gör man det med sina vänner. Har man kärlekssorg gråter man ut hos sin psykolog, inte hos sitt barn, alternativt får man härbärgera smärtan själv. Är hon hopplöst omodern då? Är hon väldigt ”svensk” och sosseaktig som tycker att föräldrar är föräldrar och barn barn?
LÄS MER:Kadefors: Jag lyssnar intresserat på de som skilt sig
Den ömma modern har iakttagit hur många andra vuxna gör. Så fort deras små telningar blivit stora är det som om någon tryckt på en knapp och vinet åker fram på bordet. De bjuder in till fest över generationsgränserna, är med på tjugoåringarnas partyn och sitter och fyllegaggar med barnens kompisar, för att de är så ”sköna”. Den ömma modern förstår mycket väl att det kan kännas trist att gå på ännu en fest med gråhåriga gubbs som shakar loss till ”Should I Stay or Should I Go”, och att livet med unga människor med en massa drömmar och energi kan tyckas så mycket mer, ja, vad ska man kalla det, friskt, men ändå. Är det inte för ens egen skull, och inte för barnens, som man luckrar upp gränserna? Ska man verkligen låta sitt barn vitalisera ens liv i stället för att försöka rycka upp sig själv?
Men kanske är det henne själv det är fel på, tänker hon plötsligt. I andra länder är det ju inte är så uppdelat mellan generationerna, alla oavsett ålder kan dansa ringdans tillsammans, i alla fall på film. Ska hon kanske börja ringa oftare till sina barn och utbyta förtroenden? Ja, kanske måste hon en gång för alla göra upp med sin konservativa föräldraroll, packa in en flaska vodka i presentpapper och föreslå ett ”krök” hemma till helgen? Blir livet så där kontinentalt då? Får hon ungdomen tillbaka en stund innan det är dags att packa ihop?
Sara Kadefors är författare och skriver för barn, unga och vuxna. Har skrivit manus till kommande SVT-serierna ”Tsunami” (premiär 3 feb) och ”Dejta” (premiär 24 feb).
LÄS MER:Sara Kadefors: Måste jag älska alla kvinnor?
Gör: Letar efter den perfekta läsfåtöljen. Alla auktionssajter måste besökas minst tio gånger per sajt och dag.
Ser på: Julstjärnan i fönstret. Den får vara kvar precis hur länge den vill, så trevlig är den.
Lyssnar på: Små springande fötter (och ”köp varm korv” på pianot) tidigt på morgonen i lägenheten ovanför.
LÄS MER:Kadefors: Kan barnen bli beroende av att landa i bomull?
