Tänk en stad utan träd. Utan sprödgröna blad och eldgula höstlöv som berättar om årstiderna. Utan trädkronor som vajar i vinden och skyddar mot sol och regn.
Föreställ dig Göteborg utan till exempel kungslindarna i Nya Allén. Eller tokyokörsbärsträden på Järntorget – stadens mest fotograferade plats när de blommar i april.
Utan träd och gröna områden mår människor i urbana miljöer betydligt sämre, både mentalt och fysiskt. Det finns det bevis för.
Patrik, med det passande efternamnet Grahn, är professor i landskapsarkitektur vid SLU i Alnarp och en av landets främsta experter på grön hälsa. Han refererar till en gigantisk engelsk studie, publicerad 2008, där 41 miljoner engelsmän delades in i fem kategorier beroende på hur grön miljön runt deras bostäder var.
Resultatet blev en ögonöppnare. Risken för att människor med mer än en kilometer till ett grönområde skulle dö i förtid var klart större än för de som hade närmare till en grön miljö.
– Forskarna undersökte såväl för tidig död i allmänhet som dödlighet beroende på hjärt- och kärlsjukdomar. I båda fallen var resultaten tydliga – ju grönare närmiljö desto lägre var risken att dö i förtid. Närheten till grönområden var dessutom viktigast för de sämst lottade. De har ju inga trädgårdar, segelbåtar eller fritidshus där de kan hämta kraft från naturen. Närhet till grönska utjämnar alltså socioekonomiska skillnader i ohälsa, säger han.
Mycket av Patrik Grahns egen forskning utgår från den rehabiliteringsträdgård som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, driver i skånska Alnarp.
Där har man behandlat människor med stressrelaterade sjukdomar och mental ohälsa, men också demenssjuka, strokepatienter och flyktingar med posttraumatiskt stressyndrom. Ännu finns det bara belägg för att de förstnämnda patientgrupperna tillfrisknade fortare, men samtliga föredrog en viss typ av naturmiljö – en park med häckar och träd som gav avskildhet, en plats där det var lugnt och tryggt men ändå fanns en känsla av vildhet och rymd.
– I en sådan miljö får människor möjlighet till ett slags kravlös, vaken vila. Då minskar stressnivåerna betydligt. Pulsen och hjärtfrekvensen sjunker, liksom halterna av stresshormonet kortisol. Dessutom har vi upptäckt att cytokiner, som interferon gamma, stabiliseras och ökar. Det visar att immunförsvaret aktiveras och stärks, säger han.
Patrik Grahn besökte nyligen Japan. Där har forskare upptäckt att människor som vandrar i gamla, så kallade Shinrin-Yoku-skogar får en kraftig ökning av antalet "natural killers", det vill säga celler som bland annat kan identifiera och "äta upp" defekta celler av den typ som finns i tumörer.
Ett enda träd producerar lika mycket syre som en människa behöver. Träd reglerar klimatet och renar luften – enligt systemekologen Johan Colding är det 70 procent mindre luftföroreningar vid en allégata än på en trädlös gata.
Men träd och natur är inte bara läkande och närande utan skapar också ett ekonomiskt mervärde. Patrik Grahn och hans kollegor har visat att efter rehabilitering på Alnarp minskade antalet besök på vårdcentraler med 28 procent, jämfört med 8 procent vid vanlig rehabilitering.
Måste vi då sätta prislappar på naturen?
Ja, om det gröna perspektivet ska få genomslag i till exempel stadsplaneringen måste vi nog göra det, resonerar många forskare i dag. Begreppet "ekosystemtjänster" spelar här en central roll. Det innebär att man gör en ekonomisk värdering av luften, maten, vattnet – "tjänster" som naturen förser oss med, som är gratis och som vi tar för givna.
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska kallas ett tvärvetenskapligt projekt vid Göteborgs universitet. En av forskaren Jenny Klingbergs främsta uppgifter är att kartlägga Göteborgs grönska i form av bladytan av stadens träd.
– Vi vill synliggöra grönskan i bostadsbristens Göteborg, visa att träden inte bara är en skogsdunge utan även har ett materiellt värde, säger hon.
Park- och naturförvaltningen, som också deltar i projektet, presenterade i somras en uppdaterad trädpolicy för Göteborgs stad som omfattar alla träd på gator, torg eller i parker som förvaltningen har ansvar för. Totalt handlar det om 53000 träd.
I policyn står det att träden i framtiden kommer att få en allt viktigare roll när "Göteborg ska utvecklas till en grön och nära storstad".
Det slås också fast att sociala hänsyn ska tas när beslut fattas om träd eftersom "förändringar i ett trädbestånd, som till exempel omfattande nedtagning av träd kan påverka hur ett område upplevs och väcka starka reaktioner".
Ändå leder stadens övergripande mål om effektivitet och förtätning ofta till konflikt med medborgare som vill värna sina gröna oaser. Planerna på att flytta och fälla träd till förmån för Västlänken har till exempel fått människor att bilda en aktionsgrupp kallad Trädplan Göteborg.
Träd väcker känslor, men träden har också egna känslor och kommunicerar med varandra. Det visar den tyske skogvaktaren Peter Wohlleben i sin bok Trädens hemliga liv som har blivit en otippad försäljningsframgång.
En del av förklaringen hänger säkert samman med Wohllebens sätt att presentera fakta. Han menar att träd har minne och kan känna något som liknar smärta, han kallar stadsträden för skogens gatubarn och en samling bokar för en flock.
Hur som helst är det ett ovedersägligt faktum att trädens rötter med hjälp av svamptrådar kan koppla ihop sig till ett underjordiskt nätverk, ett slags "wood wide web", som binder samman en hel skog. På det viset kan träd till exempel varna varandra för torka eller insektsangrepp. Via rötterna kan också starkare träd pumpa över näring i form av sockerlösning till svagare artfränder.
Solidaritet? Trädens sanna natur? Somliga menar i alla fall att Peter Wohlleben har återgett skogen dess själ.
FAKTA: Träd
- Barrträd har funnits på jorden i 170 miljoner år, lövträden i ungefär 100 miljoner år. En gran i Fulufjällets nationalpark i nordvästra Dalarna anses vara världens äldsta träd. Den kallas Old Tjikko och har stått där i 9550 år, nästan sedan inlandsisen drog sig tillbaka.
- Gröna Rehab kallas den naturbaserade terapi som drivs av Göteborgs botaniska trädgård på uppdrag av Västra Götalandsregionen.
- Med hjälp av träden i Göteborgs botaniska trädgård ska botanisten Henrik Sjöman och Johanna Deak Sjöman vid SLU undersöka hur olika trädsorters kvalitet och placering påverkar städers mikroklimat.
