Tore har byggt kyrkorglar i hela sitt långa yrkesliv

Bara tio år gammal var han med på sin första montering.

– Det var i Dammsvedjans kyrka i utkanten av Borås, minns han så här femtio år senare.

Det blev hans första hela dag som lärling:

– Tidigare hade jag varit med pappa som tangenttryckare några timmar åt gången. Min uppgift då var att trycka in de tontangenter som han jobbade med. Pappa hojtade sina instruktioner inifrån orgeln.

Vill nå himmelska höjder

Sedan dess strävar Tore mot att tonerna ska nå himmelska höjder.

Tores farfar, bondsonen Josef Johansson, startade Tostareds kyrkorgelfabrik vid Lygnerns södra strand, på gränsen mellan Västergötland och Halland. Han byggde radioapparater, kameror, traktorer och fotogenmaskiner, en musikalisk mångsysslare som egentligen hade andra planer.

– Farfar var väldigt intresserad av musik och orglar. En kvinna i grannförsamlingen Förlanda ville också lära sig spela. Hon blev så småningom min farmor.

Musiken har funnits i släkten i generation efter generation.

– Min farmor, mamma och fru hade och har samma yrke, kantor.

Över 30 år som vd

Efter Josef tog yngste sonen Sven över ansvaret för företaget. Sonen Tore blev vd 1990.

Han och de sex medarbetarna reser på jobb från Karlstad i norr till Ystad i söder.

– Vi försöker hålla oss inom en radie på 40 mil. En av ”våra” kyrkor ligger visserligen i Södertälje, precis utanför vår gräns. Men det får gå, säger han.

Bild: Otto Varadi

1/4

Fabriken har byggt 200 nya kyrkorglar, andra har renoverats.

Senaste uppdraget var ett montage i Karlstad.

– När vi börjat sätta upp en ny orgel har vi redan börjat på nästa i fabriken. Det går om lott.

Efter installationen följer intonationen, så att allt låter rätt. Då får det inte gå åt pipan.

– Då ska alla pipor låta rätt. Det är min uppgift och kräver en del kunskap om orgelmusik, säger Tore.

Få konkurrenter

I Sverige finns det ett halvdussin firmor som bygger orglar.

– Ytterligare tio, ofta enmansföretag, ägnar sig bara åt service.

Med det vill han också säga att konkurrensen inte är särskilt pressande.

– Många har försvunnit, men antalet företag och personer matchar ganska väl efterfrågan.

Annat var det på 1960-talet då det var gyllene tider för branschen.

– Men efterfrågan är inte så stor på nya orglar nu.

Kyrkråttor ställde till problem, åtminstone förr i tiden. Fast Tore säger att uppvärmningen numera orsakar värre skador.

– Gnagare skapade jobb när de gav sig på läder. De gick hårt åt luftbälgar. Nu värms kyrkorna upp så mycket att träet i orglarna spricker, säger han.

Det finns en historia om hur hungriga kyrkråttor i början av 1800-talet kvaddade en orgel i Österrike. För att församlingen ändå skulle ha något att sjunga skrev kantorn och prästen en sång som kunde ackompanjeras på gitarr: ′′Stilla natt”, en av vår tids mest omtyckta julmelodier.

Varje orgel kostar miljoner

En orgel kostar mellan två och sex miljoner kronor och tar mellan sex och 18 månader att bygga och varje premiärspelning är lika pirrig.

Känslan när du sedan hör välljudet?

– När jag hör tonerna tänker jag ´har jag verkligen gjort detta…?´ Det känns högtidligt.

Tore Johansson har trivts med jobbet trots att han ibland kan ligga borta upp till i tio veckor, med avbrott för helgerna.

– Jag har sett mycket av Sverige. Tänk så många kyrktorn jag sett. Och så många dammiga kyrkvindar jag krupit på, för att se konstruktionerna. Att titta på ett bjälklag från medeltiden kan vara kul. Det finns mycket att upptäcka.

– Men tjusningen med att äta hotellfrukost försvann för många år sedan, konstaterar Tore med ett leende.

TEXT

Clas-Göran Sandblom

namn@gp.se