Tomas Sjödin.
Tomas Sjödin.

Tomas Sjödin:  "Tilltro förändrar oss alla"

KRÖNIKA: Tomas Sjödin om att välja att tro på människor man möter.

ANNONS
|

En av mitt livs stora upptäckter är hur långt man kommer bara genom att välja att tro på de människor man möter. Jag tänker på alla dem man tillfälligtvis stöter på, men också på dem man har nära sig under många, långa år. Det underliga är att det ibland är svårt. Jag märker att det är när jag är trött eller stressad som jag faller för frestelsen att läsa in motiv i det som bara var tillkortakommanden, alltså att saker inte bara sker, utan att det skulle finnas en dold avsikt bakom handlingen. Den misstron är destruktiv för alla inblandade. Den äter tillit i en relation. Om det är sant måste det omvända också vara sant; att tilltron är en kraft som bygger upp och förmerar det goda, ett skapelseunder om man så vill.

ANNONS

Jag står sedan några år tillbaka mitt i ett arbete där människor från hela världen möts. Min vardag är en stor och underbar kulturkrock. Varje dag möter vi utsatta och hjälpsökande människor. En del av dem uppvuxna sedan barnsben i Kortedala eller Lunden, medan andra har gjort den långa resan tvärs över haven för att hitta ett hem värt namnet. Och varje dag återupptäcker man att vi på insidan är slående lika varandra.

Men som alltid, där människor med olika bakgrund, språk och synsätt blandas, så uppstår det friktion. Friktion är en form av energi som ibland är svår att hantera, och det är precis i den friktionen jag upptäckt tilltron som väg framåt. Att man rätt och slätt kan bestämma sig för att tro på en människa. På hennes berättelse, på hennes beskrivning av läget och inte minst på hennes motiv. Man måste inte alltid förstå varandra, det räcker ofta med att man tror gott. Ibland gör livet så ont att det enda vi orkar visa utåt är taggar av försvar och rädsla. Den som har det jobbigt, blir lätt jobbig. Men under det finns så oändligt mycket mer, och det är allt detta vi medmänniskor är kallade att tro fram med tankar, blickar, ord och handlingar.

ANNONS

Jag vet att det händer att jag ibland blir lurad, att alla detaljer i det jag möter inte är helt sanna. På ett sätt är det inte mitt problem. Jag tror på hållningen i Ylva Eggehorns psalm "När livet inte blir som vi har tänkt oss", där texten i refrängen lyder:

Vi ska springa fram mot nya möten

och bli lurade minst en gång till,

men tilliten som Kristus vunnit åt oss

är större än all makt och ondska vill.

Jag tar gärna risken att bli lurad. Tror hellre för mycket än för litet. Detta av det enkla skälet att jag vet att jag själv hade varit uträknad om det inte funnits människor som fortsatt att tro på mig under de perioder jag inte orkat göra det själv. Min fasta övertygelse är att uthållig tilltro förändrar oss alla, och att det i en sådan atmosfär med tiden blir allt svårare att lura eller svika. Detta tar ett liv att lära sig, och denna lördag är en utmärkt dag för att köra igång med träningen.

Tomas Sjödin
TEXT
Tomas Sjödin
ANNONS