Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Redan 1959 var Tomas Lundgren på väg att köpa en Maico Taifun. Men den gången räckte inte besparingarna och han fick vänta i drygt 40 år innan hans dröm gick i uppfyllelse. Och han är mer än nöjd med sin dyrgrip. "Man har inte sparat på någonting angående konstruktionslösningar", konstaterar han. Bild: Christer Olofsson

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tomas dröm förverkligades – efter 40 år

1959 läste han en annons om en Maico Taifun och åkte och tittade på den.
– Den var så vansinnigt häftig! Men jag hade inte råd så det blev ingen affär, minns Tomas Lundgren från Floda.
I stället köpte han en Maico drygt 40 år senare. Troligtvis samma maskin.

I den prunkande trädgården står en ljusblå pärla parkerad, en bullig läckerbit med kromdetaljer, glänsande aluminiumpartier och härliga svepande former.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Maico Taifun visades för första gången i Frankfurt 1953. Och gjorde sensation. Den var så före sin tid, konstaterar Tomas Lundgren och smeker det tyska ekipaget med blicken.

Många finesser

Det härstammar från 1955 och drivs av en tvåtaktare på 394 kubik som kan klämma ur sig drygt 22 hästkrafter. Bland finesserna finns en effektiv ställbar fjädring, hastighetsmätare med växelindikator och en inkapslad kedja i oljebad.

– Detta är världens modernaste motorcykel än i dag! Se bara på hur vajrarna har dolts, mycket bättre än på de flesta moderna hojar. Och att man kan lossa cylindrarna utan att riva förgasaren är genialiskt, tycker Tomas.

– Cykeln är byggd med massor av aluminium. Den har ett väldigt maffigt vevhus och ett makalöst motorblock. Man har inte sparat på någonting angående konstruktionslösningar. Modellen måste ha varit väldigt dyr.

Klenoden är putsad och klar. Och Tomas Lundgren är redo för lite stillsamma utflykter när våren och sommaren nu äntligen är i antågande.. Bild: Christer Olofsson

Själv köpte han sitt exemplar för ett dussin år sedan efter att ha sett en annons. Han slog till utan att tveka men fick jobba en del med hojen.

– Jag plockade ned den rätt mycket. Ekrade av och polerade upp. Det blev rätt mycket puts, men aluminiumytor ska vara riktigt blanka. En sektion av motorkåpan bestod av rå aluminium, jag tyckte att det såg konstigt ut och polerade upp den också. Det viktigaste är att det ser snyggt ut.

Framgångar på 1970-talet

Om namnet Maico klingar bekant är det inte så konstigt. Märkets kraftfulla offroadmaskiner hade stora framgångar i motocross och enduro under hela 1970-talet.

Fröet såddes redan 1926 då familjeföretaget Ulrich Maisch & Co instiftades i Poltringen, nära Stuttgart. Efter några år började grundarens unga söner, Otto och Wilhelm Maisch, sätta ihop trampcyklar i en liten verkstad på ägorna.

Affärerna gick strålande. Efter några år började duon även tillverka motorcyklar, under namnet Maico, en sammanslagning av Maisch & Co. När skotervågen kom på 1940-talet hakade bröderna på, men snart började försäljningen av tvåhjulingar minska.

Allt gick åt skogen

De gjorde en felsatsning på mikrobilar, som snart blev impopulära. Då räddades de av den tyska armén, som beställde 10 000 terränggående maskiner. Det gav Maico ekonomiska möjligheter. Under 1960-talet byggde man motorcyklar för både roadracing och offroadkörning. 1981 sålde märket flest 500-kubikare för cross i världen.

Därefter gick allt käpprätt åt skogen. På grund av motsättningar mellan bröderna hade företaget inte utvecklat en egen modern fjädring. Hojarna gick sönder på löpande band och de interna stridigheterna ökade. 1984 var Maico-werke bankrutt.

Lugnt och fint puttrar Tomas Lundgren fram på sin ögonsten.. Bild: Christer Olofsson

Med dessa dystra uppgifter i bakhuvudet är det skönt att kunna gå tillbaka ytterligare i tiden. Till guldåren på 1950-talet via Tomas Lundgrens glänsande Taifun. När han trampar ned kicken går twinnen villigt igång och knattrar ljudligt, inte helt olikt en gräsklippare, modell stor.

– Den går som en modern cykel. Och har friläget längst ned. Det är praktiskt och jag förstår inte varför alla hojar inte har det så. En rolig detalj är den har likadana hjul både fram och bak. Man kan skifta dem.

Samma hoj som 1959

Tomas är övertygad om att det är samma hoj som han tittade på 1959 i Göteborg. Det finns nämligen nästan inga Maico Taifun i Sverige.

– Jag har bara hittat tre stycken, inklusive den här. En i dåligt skick var till salu i Malmö och den andra hade sidvagn och fanns i Örebro. En fjärde skulle ha funnits i Stockholm, men var såld till Tyskland. Modellen är sällsynt och det tillverkades bara någonstans mellan 500 och 800 stycken. På Ebay såg jag ett rostigt och gräsligt exemplar i USA för motsvarande 85.000 kronor.

Själv har Tomas kört motorcykel i över 60 år. Och som många andra är han intresserad av all slags teknik, från mc och bilar till tåg, båtar och ångmaskiner. Så äger han också en hel del tekniska ting.

– Jag har bland annat två monster till tändkulemotorer på nio ton vardera. Och en ångbåt, en kopia på en ångslup från slutet av 1800-talet, samt en Hillman Minx från 1961. För några år sedan kom jag fram till att jag var med i 26 olika klubbar, från Jaguar och BMW till Ducati och Tändkulans vänner. Och Svenska Maico-klubben förstås.

Och tvåhjulingar har han gott om. Sammanlagt äger han drygt tjugo motorcyklar och mopeder som renoverats och i vissa fall även byggts om.

Men det är en annan historia.

LÄS MER: Elise susar fram - och väcker uppmärksamhet överallt

Tomas Lundgren

Ålder: 78 år.

Yrke: Pensionerad ingenjör.

Familj: Ing-Britt och två vuxna söner.

Bostadsort: Floda.

Intressen: All slags teknik, från vägfordon till tåg, båtar och ångmaskiner.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.