Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/2

Tobias vinner över tvivlarna gång på gång

Han möttes av tvivel när han startade fotbollsmagasinet Offside. Men Tobias Regnell har aldrig slutat att tro på de långa reportagen – det lönade sig. I dag driver han ett mindre medieimperium och hyllas för sina journalistiska insatser.

Tobias Regnell är mitt uppe i semestern, när vi träffas vid Lagerhuset vid Järntorget. Han har ett par dagar hemma i Göteborg, mellan Stockholms-vistelse och sommarhuset i Ängelholm, och passar på att ta en titt på nya kontoret. 
– Jag har bara varit här en gång förut, men det känns bra. Jag tror att vi kommer att trivas, säger Tobias Regnell, och visar runt i de rymliga lokalerna på tredje våningen. 

Som grundare av Offside Press – som gör Magasinet Filter, Fotbollsmagasinet Offside och tidningen Skriva – har Tobias Regnell minst sagt gjort sig ett namn inom den svenska medievärlden. Han ses i dag som av de stora pionjärerna inom branschen, med utmärkelser som ”Stora Journalistpriset” och ”Sveriges Tidskrifters stora pris”. Efter 18 år går nu Offside Press, som han driver tillsammans med kollegan Mattias Göransson, in i en ny fas. Lagom till hans egen 50-årsdag nu på måndag. 

Det forna lagerhuset, ett kulturhus som bland annat rymmer Göteborgs litteraturhus och flera bokförlag, blir ett kvitto på resan som han en gång påbörjade i motvind. 
– När vi drog igång Offside var det många tvivlare som sa att det aldrig skulle funka med ett magasin som fokuserade på längre reportage och djuplodande berättelser, men jag är glad att jag inte lyssnade på dom. Jag har aldrig slutat att tro på de långa reportagen. 

Bild: Emilie Aune

Han är en magasinsmakare ut i fingerspetsarna. Men att det var journalistikens bana som Tobias Regnell skulle gå var inte självklart. Efter uppväxten i Lund där han läste samhällsvetenskapliga linjen på gymnasiet gick flytten till Göteborg för studier i internationell ekonomi med spansk inriktning. Men efter ett halvår vid Handelshögskolan tänkte han om.
– Det var slutet på 80-talet och yuppie-erans toppår. Jag kände mig inte hemma i den där världen, snacket om att satsa på sig själv och skapa pengar av pengar, berättar Tobias. 

Efter ett par års ströjobbande och studier i spanska växte tankarna på journalistyrket fram. 
– Jag har alltid tyckt om språk och gillade att skriva. Jag tänkte att som journalist kunde man resa och göra häftiga reportage runtom i världen, så mycket mer om yrket visste jag inte då. 

Efter studier på dåvarande Journalisthögskolan vid Göteborgs universitet började frilanslivet som skrivande reporter. Att ta tjänst på någon nyhetsredaktion var aldrig aktuellt.
– Jag sommarjobbade på en lokaltidning, men har aldrig riktigt förstått varför något är intressant för att det hände just i går. Jag ville hellre gå på djupet och försöka förstå tiden vi lever i, och människorna som är med och skapar tidsandan, och då är reportaget ett bättre verktyg än nyhetsrapporterandet.  

Bild: Emilie Aune

Första frilansjobbet tog 23 telefonsamtal att sälja in, men därefter lättade det. Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet blev stora kunder, och Tobias nischade sig med kulturrelaterade reportage. Efter några år fick han även uppdrag som redaktör, bland annat för Grävande journalisters tidning Scoop och Filmfestivalens tidning Draken. Det var då som tankarna på att producera egna magasin tog fart.
– Med redaktörskapet fick jag en inblick i tidningsmakeriet, och samtidigt tyckte jag att tidningarna som jag skrev för satsade allt mindre på reportage.  

En kickoff med frilansbyrån Reportagebörsen nere i sommarhuset i Ängelholm en helg i september 1999 blev till slut det som gjorde att han tog saken i egna händer, tillsammans med kollegan Mattias Göransson. 
– Jag och Mattias satt en sen kväll och drack vin och beklagade oss över att tidningarna fokuserade mer på snabbt och enkelt än på kvalitet, och då bestämde vi oss. Båda var väldigt sportintresserade och eftersom det inte fanns något riktigt fotbollsmagasin i Sverige föddes idén om Offside. Namnet kom jag på i bilen på vägen hem. Vi ville skriva om det som inte bara hände på planen, utan vid sidan om.

Ett halvår senare, i mars 2000, kom första numret av Offside och succén var ett faktum. En tonårig Zlatan och en lika ung Kim Källström, innan de slog igenom på allvar, blev två av de första reportagen. Suget från läsarna var stort. Med utgivning varje kvartal steg både lösnummerförsäljningen och prenumeranterna – med den dåvarande socialdemokratiska regeringens godkännande. 
– Det blev väldigt tydligt att fotboll är ett intresse som skär igenom alla samhällsnivåer. Jag minns när jag satt och registrerade nya prenumeranter, och jag såg både Tomas Bodströms och Leif Pagrotskys namn, berättar Tobias leende.

Bild: Emilie Aune

Efter åtta års förkovrande av fotbollsreportage hade tankarna om ett nytt magasin tagit fart, med reportage om vad som helst. En idé som återigen möttes av många tvivlare, men resultatet Filter gav svar på tal. Första numret i mars 2008 sålde över förväntan.
– Vår enda begränsning var att ämnet skulle ha en slags aktualitet, det kan handla om allt från fågelskådning till Håkan Hellström. Vi ville ge läsarna det de inte visste att de ville ha, överraska dem med nya kunskaper och inblickar. Folk gillade det, så länge det var välskrivet. 

Sedan dess har det som man säger ”rullat på”, och sedan ett och halvt år också med senaste förvärvet: tidningen Skriva. För att inte glömma bokförlagsdelen, med bland annat 438 dagar (Martin Schibbye/Johan Persson) och Det är bara lite cancer (Klas Ingesson). Det är också denna del som Tobias vill satsa mer på i framtiden. 
– Böckerna har gått väldigt bra så jag vill sätta mer fart på detta. Det kommer alltid att finnas ett sug efter bra och viktiga berättelser från verkligheten. Och ibland är berättelserna för långa även för våra magasin. Då blir det en bok. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.