Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Efter fyra decennier i tv-rutan är Ann-Britt Ryd Pettersson en av Sveriges mest kända och omtyckta programledare. Nu fyller hon 65 år. Bild: Stina Stjernkvist

SVT-profilen: "Sjukdomen ska inte ta över mitt liv"

Ann-Britt Ryd Pettersson är en välbekant, hyllad och nyligen prisbelönad tv-profil. Mindre känd är hennes beslutsamhet att finna vardagsglädje trots smärta och livslånga sjukdomar. Att träffa människor och göra berättelser för tittarna är fortfarande det roligaste hon vet.
Förra året förärades Ann-Britt Ryd Pettersson med Kristallens hederspris. "Det var lite chockartat att Ingemar Stenmark delade ut priset, han är en stor idol för mig. Det var väldigt stort", säger hon.. Bild: Sören Andersson

Efter fyra decennier i tv-rutan förärades Ann-Britt Ryd Pettersson förra året med tv-branschens hederspris på Kristallengalan.

– Det var lite chockartat att Ingemar Stenmark delade ut priset, han är en stor idol för mig. Och med alla varma reaktioner och stående ovationer kände jag mig som en rock- eller idrottsstjärna. Det var väldigt stort, säger hon hemma på landet utanför Nykvarn.

Utanför vardagsrumsfönstret skymtar Mälaren.

I sin journalistiska gärning är Ann-Britt Ryd Pettersson näppeligen någon vän av skjutjärnsjournalistik, tvärtom.

– Jag har aldrig varit en konfrontativ intervjuare, att aggressivt avbryta ger inte tittarna någonting. Jag tror att man kommer längre om man är påläst och lyssnande. Då kommer följdfrågorna automatiskt.

Drömde om att bli läkare

Hur sansad och lugn hon än verkar vara i rutan så har hon blivit starkt påverkad vid flera tillfällen: 11 september, tsunamikatastrofen, Balkankriget och allra senast när hon lyssnade på president Donald Trumps tal under bevakningen av mellanårsvalet i USA.

– Vi journalister satt som tur var bakom kravallstängsel. För folk runt oss stirrade på oss med hat i ögonen medan Trump hetsade mot oss journalister. Tänk att det händer i en demokrati och bara för att vi var journalister. Jag har aldrig varit med om något så obehagligt.

Intresset för samhällsfrågor har Ann-Britt Ryd Pettersson haft ända sedan uppväxten i Bro utanför Köping och hon bestämde sig för att studera till journalist.. Bild: Stina Stjernkvist

Intresset för samhällsfrågor har funnits ända sedan uppväxten i Bro utanför Köping med mamma, pappa och en fem år äldre bror. En uppväxt med nykterhetsrörelsen, rikt föreningsliv, idrott och spirande samhällsengagemang. Det fanns en dröm om att bli läkare, men betyget i fysik talade emot det. Ett tag var hon rådvill över sin framtid, men när hon kom in på journalisthögskolan i Göteborg på inrådan av en kompis så skingrades all osäkerhet.

– Det kändes bara bra redan från början. Som journalist skulle jag kunna hålla på med allt möjligt som jag tyckte var intressant.

Valde sporten

Det blev en flygande start på karriären. Fast jobb på lokalradion i Blekinge 1977, innan hon var helt klar med studierna. Så fortsatte hon som programledare för Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram Östnytt. Men mest uppmärksamhet väckte hennes genombrott 1980 som den första kvinnliga reportern på tv-sporten.

– Jag var ung och kaxig och tyckte att jag var bra på allting. Jag var sportintresserad och tyckte att det skulle vara kul att göra tv-sport på heltid. Jag anade inte att det skulle bli så stora reaktioner.

Nästan över en natt blev Ann-Britt ett känt ansikte, med övervägande positiv respons. Ett drömjobb med möjlighet att träffa många av sina idoler.

– Björn Borg ville inte prata med mig, men Ingemar Stenmark var helt okej. På den tiden var det inte naturligt att en tjej kom fram och ställde frågorna.

Följd av sjukdom

Samtidigt som karriären tog fart insjuknade hon i den kroniska ledsjukdomen Reiters, vilket periodvis lett till omfattande inflammationer, smärta, ledoperationer och längre sjukskrivningar – som nu efter en höftoperation.

– Den här sjukdomen har följt mig i alla år. När jag inte mår bra går jag ut till en bänk utanför huset och lyssnar på fåglarna inlindad i en filt.

Ann-Britt Ryd Pettersson lider av den kroniska ledsjukdomen Reiters, vilket periodvis leder till inflammationer, smärta, ledoperationer och längre sjukskrivningar. 'Sjukdomen har följt mig i alla år. När jag inte mår bra går jag ut till en bänk utanför huset och lyssnar på fåglarna inlindad i en filt', säger hon.. Bild: Stina Stjernkvist

För åtta år sedan fick hon ett tråkigt besked: en tumör i tunntarmen.

– Det är en tumör som är svår att upptäcka. Men läkarna hittade den när de undersökte min lunginflammation. Jag tycker fortfarande att jag hade tur att de hittade den i tid.

Vardagsglädje viktig

Inte utan att man kan undra hur hon finner kraft att alltid komma igen.

– Jag bestämde mig tidigt att inte låta sjukdomen ta över mitt liv. Vardagsglädje betyder mycket för mig. Jag har trevliga barn, grannar och ett spännande jobb. Jobbet tillför väldigt mycket, både kollegor och alla människor jag träffar. Roligast är det fortfarande att åka ut med en fotograf och göra en berättelse för tittarna.

Känner du någon rädsla för ett tomrum om du slutar jobba?

– Klart det kommer att bli tomt, men jag har ännu inte bestämt mig för när jag ska sluta. När någon frågar säger jag att jag tänker jobba i många år till. Men det kanske blir på deltid från och med i höst. Och jag har intressen utanför jobbet: barn, barnbarn och träning för att hålla lederna i gång. Jag är tokig i Bruce Springsteen och är väldigt vänkär, säger Ann-Britt Ryd Pettersson.

Ann-Britt Ryd Pettersson

Ålder: Fyller 65 år den 19 mars.

Gör: Programledare och reporter på SVT.

Familj: Gift med Björn. Vuxna barnen Johan och Jacob, bonusbarnet Viktor. Barnbarnen Gustav och Oscar.

Bor: På landet utanför Nykvarn.

Så firar hon födelsedagen: “Det blir väl en middag för släkt och grannar med en jättegod efterrätt”.

Om att fylla 65: “Det känns kluvet”.

Faiblesse för: “Bakning. Rabarberpaj är en stor favorit”.

Social: “Jag är nog ganska social. Min man säger: 'måste du prata med alla människor?' 'Ja, svarar jag.' Det har jag gjort sedan barnsben för det är kul”.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.