När vi ses har Caroline Hagström just avslutat ett pass i skidspåret på Mösseberg i Falköping. Hon är rosig om kinderna och har andan i halsen. Senare ska hon köra ett pass till, säger hon.
– Här uppe ligger snön länge. Ofta kan man åka skidor ända in i april. Det kan regna nere i stan men så kommer man hit och det är fortfarande vinter. Falköping är en bra plats att bo på om man vill utöva vintersport och det tänkte vi på när vi flyttade hit.
Aktiv idrottsfamilj
Vi är hon och mannen Jonas som är kyrkoherde i Falköpings pastorat och de tre barnen Gustav, Sara och Johanna. Hela familjen är aktiva idrottare och döttrarna Sara och Johanna utövar orientering och skidåkning på elitnivå. Caroline är glad över att kunna träna utan att som förr riskera att drabbas av migränattacker efter ett hårt pass eller turnering.
– Migränen har smugit sig på. Det började när jag var i tjugoårsåldern och sedan eskalerade det. Jag tänkte inte så mycket på det i början och trodde att det var spänningshuvudvärk. Men när jag var 35 blev det värre. Jag sökte hjälp på olika håll och fick så småningom kontakt med Smärtkliniken S:t Olof här i Falköping.
Diagnostiserad med migrän
Där blev Caroline diagnostiserad med migrän och försökte på egen hand hitta sätt att lindra anfallen. Några så kallade triggerfaktorer som utlöste anfallen kunde hon inte urskilja, inte mer än att attackerna ibland kom i samband med hård fysisk aktivitet.
– Jag provade att utesluta viss mat, testade mediciner och akupunktur. Jag provade också bettskena ifall attackerna berodde på att jag spände käkarna. Det som fungerade bäst var medicinen Zoomig Nasal, men det var inte alltid den hjälpte. Migränen fanns ändå alltid i bakgrunden och jag kände mig påverkad av medicinen. Jag kunde inte leva helt som vanligt.
Anfallen har kommit helt utan förvarning. I sämsta fall kunde Caroline drabbas av intensiv värk som varade i tre dagar en gång i veckan. I samband med huvudvärksattackerna har hon även drabbats av illamående.
– Det var inte så att jag kräktes men jag ville inte äta vissa saker. Jag tog mediciner och jobbade som vanligt men när jag kom hem fick jag ofta gå och lägga mig. Då orkade jag inte så mycket och blev liggande och hoppade över träningen ibland. Det påverkade livskvaliteten eftersom jag inte ville köra bil längre sträckor och var tvungen att ställa in saker emellanåt. Och tålamodet var ju inte det bästa.
Anmälde sig till studie
När Smärtkliniken sökte testpersoner till en studie på ett helt nytt förebyggande migränläkemedel, Aimovig, anmälde sig Caroline direkt. Hon genomgick flera olika tester och hälsoundersökningar innan hon fick den första sprutan.
– Ingen vet om det var läkemedlet eller placebo som jag fick då, men faktum är att från den stunden är jag fri från migränen. Efter det var det Aimovig i sprutorna som jag fick en gång i månaden.
I studien, som varade i fem år, ingick att Caroline skulle skriva dagbok i två års tid om hur hon mådde. Nu får hon en spruta varje månad i förebyggande syfte.
– Jag har inte märkt av några biverkningar. När jag tog sprutan och migränen försvann så tänkte jag att det var så fantastiskt att det hade varit värt eventuella biverkningar. Ibland kan jag känna tendenser till huvudvärk med det når aldrig upp till den nivån som tidigare, inte ens i närheten.
Caroline arbetade tidigare som idrottslärare i grundskolan. Hon älskade sitt jobb men migränen tvingade henne att byta till en lugnare arbetsmiljö. Nu arbetar hon med svenska som andraspråk och yrkessvenska på vuxenutbildning i Falköping.
Uppvuxen i Täby
Caroline är uppvuxen i Täby utanför Stockholm. När hon pluggade i Uppsala träffade hon Jonas och när han fick en prästtjänst i Habo flyttade de till Västsverige. Som ung var hon duktig i friidrott men med åren har annan träning tagit vid. Orientering, löpning, skidor, rullskidor, gå med stavar i slalombackar, cykling, paddling...
Föga förvånande pratas det en hel del idrott och träning runt matbordet när familjen samlas.
– Det sista vi pratar om varje kväll är ofta vad vi ska träna nästa dag.
Nästa dag står långfärdsskridskor på Hornborgasjön på träningsschemat.
– Det är så härligt med farten. Och lugnet och tystnaden i naturen…
Mår bra hela tiden numera
Caroline suckar av förtjusning.
– Nu mår jag bra hela tiden. Jag kunde träna även när jag hade migrän men det är helt annorlunda nu när värken är borta. Jag är glad att jag aldrig gav upp utan fortsatte att försöka hitta sätt att bli av med migränen. Nu kan jag verkligen njuta helt och hållet av att träna, säger hon och fortsätter.
– Och livet blir lättare och roligare när man slipper anfallen och inte har ont. Min man kan intyga att jag är mycket roligare och trevligare nu.
Caroline Hagström
Ålder: 54 år.
Bor: Bor i villa vid kanten av Mösseberg i Falköping.
Gör: Lärare inom vuxenutbildning med svenska som andraspråk.
Familj: Gift med Jonas. Tre barn: Gustav, 27, ingenjör som arbetar på arkitektkontor i Göteborg. Sara, 25, färdig civilingenjör som är orienterare på elitnivå och tränar för IFK Göteborg Orientering. Johanna, 22, elitskidåkare i Falun.
Intressen: Träning, friluftsliv, körsång och familjen.
