Solveig Bryn fäster fyra talgbollar i hängbjörken som planterats bredvid lillasyster Ankis gravsten. Stenen – vald av systrarnas mamma – plockade familjen vid havet, med hjälp av en vän till Anki.
– Anki tyckte om naturen och hon älskade djur, säger Solveig. Nu kanske det kommer några fåglar till hennes grav.
Graven gav ingen tröst
Själv har Solveig haft svårt för att besöka platsen Anki vilar på – ett hörn av Kvibergs kyrkogård dit kvällssolens strålar når fram.
– Ankis död var så fruktansvärd. Jag var ledsen och arg, allt var kaos. Den första tiden orkade jag inte gå hit alls. Hennes grav gav mig ingen tröst.
Solveig tystnar ett ögonblick innan hon fortsätter:
– Men ungefär ett halvår efter att Anki dött deltog jag i en leva-vidare-grupp för anhöriga till någon som tagit sitt liv. Där fick jag älta ”varför?”. Det var jättebra. Jag var så arg över att hon lämnat mig. När vi blev gamla skulle det vara vi två, Anki och jag.
Efter ytterligare en kort paus lägger Solveig till:
– Jag var också arg över att hon inte hade bett om hjälp. Det kändes som om hon dött i onödan. En människa du älskar av hela din själ... Varför? Men när ilskan försvann och det bara fanns sorg kvar blev det ännu svårare.
Rolig och nyfiken som barn
Solveig beskriver barnversionen av sin lillasyster som rolig och nyfiken.
– När vi var små ville Anki alltid hålla i grodor, daggmaskar och sådant som jag tyckte var äckligt. Då Anki i vuxen ålder började må dåligt innebar det känslomässiga draman som var svåra att hantera.
LÄS MER:Bijana försöker hela tiden vårda systern Servas minne
Solveig konstaterar att Anki var olycklig över sitt liv. Hon var deprimerad.
– Men vi förstod inte vad depression var... att det är en sjukdom med hög dödlighet. Anki var samtidigt social – den mest sociala av oss två – och hade otroligt många vänner. Hon tyckte om människor och var väldigt omtyckt. Det kom mycket folk till begravningen och hennes kompisar höll fina tal. På en begravningskrans hade några vänner skrivit ”Anki, skogens drottning”.
När Solveig fortsätter blänker ögonen till:
– Det var också där hon avslutade sitt liv – i skogen, på sin fårskinnsfäll, på ett vackert ställe.
Solveig förklarar att familjen vid tillfället, våren 2006, hade anmält Anki försvunnen och tillsammans med polis tog sig Solveig in i Ankis lägenhet.
– Där hittade vi avskedsbrev hon gjort i ordning. Då förstod jag... Efter det kunde jag bara tänka ”var är hon?”. Jag hade ingen aning men åkte runt och letade efter hennes bil.
LÄS MER:Miroslavs son Petar var ett av mordoffren på Vårväderstorget
Till slut var det just Ankis bil som ledde polisen rätt. Det kom in ett samtal om en bil som stått parkerad länge på samma plats.
– Jag minns att det var riktigt skitväder, regnblandad snö. Det kändes fruktansvärt att veta att Anki fanns där ute. Men polisen sökte med hundar som hittade henne.
Skulle fyllt 50 i år
Förra månaden skulle Anki, som arbetade som frisör och massör, ha fyllt 50 år.
– Det har gått lång tid men sorgen ligger ändå nära under ytan, säger Solveig. Man slutar aldrig älska, även om personen är död. Anki finns i mitt hjärta. I början förstod jag inte när mamma sa ”Anki var sjuk”. Jag var arg och kunde inte se det, men nu gör jag det. Man tar inte sitt liv om man är frisk.
Solveig funderar lite men fortsätter snart:
– Det mörka var bara en liten del av Anki, det var egentligen inte hon – även om det fick mycket utrymme på slutet. Ankis personlighet var väldigt ljus. Hon var vacker, kärleksfull, rolig, mjuk och otroligt inkännande. Om någon upplevdes som lite annorlunda blev hon nyfiken. Hon var öppen och inte dömande.
I nästa andetag berättar Solveig om en bok hon fick syn på när familjen var på begravningsbyrån, titeln löd "Sorgen är kärlekens pris".
– Den meningen kom att betyda mycket. Den gav mig en form av ro. Kärlek kostar sorg. Har du älskat så kan du inte undkomma sorgen.
Solveig Bryn
Ålder: 53 år.
Bor: Floda.
Familj: Mamma och pappa.
Gör: Driver Partille hunddagis.
Intressen: Djur, natur, musik, inredning.
Hemma har Solveig en kista med saker hon behållit som var Ankis.
– Jag har sparat kläder som jag förpackat för att ha kvar hennes lukt. När jag tänker på Anki i dag blir jag ledsen, det gör ont, jag saknar att prata med henne. Vi kunde sitta och se på tv, hon hemma hos sig och jag hos mig – men ha varandra i telefonen. Och vi gapskrattade alltid på samma ställe. Sådana minnen gör mig ändå glad. Ankis skratt var så smittande. Det ledsamma är att jag inte längre kan höra det, jag kan inte frammana det ur mitt minne.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Mår du dåligt? Eller är du orolig för en vän eller anhörig som mår dåligt? Det är viktigt att aldrig lämna en person som mår dåligt ensam. Om läget är akut ska man alltid ringa 112 eller vända sig till närmsta psykiatriska akutmottagning.
Det finns även flera hjälplinjer och stödsajter dit man vända sig om man själv eller någon man känner mår dåligt:
Minds självmordslinje
Självmordslinjen har öppet dygnet runt. Där kan du prata med någon av Minds volontärer för att få stöd. De finns på telefonnummer 90101 men de har även en chatt.
Minds föräldratelefon
Mind har även en föräldratelefon dit föräldrar till personer som mår dåligt kan vända sig. Telefonlinjen 020-85 20 00 har öppet på vardagar mellan klockan 10–15. Mer information finns här.
Jourhavande medmänniska
De har en telefonjour som är öppen för alla. De finns för att stötta, visa förståelse och dela känslor med människor som inte har någon annan att vända sig till. De finns på telefonnummer 08-702 16 80 alla dagar mellan 21 och 06 och på deras hemsida.
Bris
Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar på eller om det du behöver hjälp eller stöd med. Numret är 116 111 och är linjen är öppen alla vardagar mellan 9–12 och 14–21. Det är gratis och du får vara anonym.
Spes
Anhöriga till personer som tagit sitt liv kan vända sig till Spes för stöd och hjälp. De som svarar har själva mist någon i suicid. Numret är 020-18 18 00 och de har öppet alla dagar mellan klockan 19 och 22. Mer information finns på www.spes.se.
1177
Vårdguiden kan svara på frågor om psykisk ohälsa. På hemsidan går det också att läsa tidigare ställda frågor eller skicka in en egen fråga anonymt.
Kyrkans SOS
Telefonjouren som nås på 0771-800 650 är öppen vardagar mellan 13–21 och helger mellan 16–21. Linjen är bemannad av volontärer och är öppen för alla. De driver även webbtjänsten SOS-brevlådan.
