Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"När man är äldre är det ju inte lika vanligt att man skaffar sig nya vänner, men hunderiet har gett mig kontakt med massor av folk med olika kunskaper och yrken", berättar Christina Ling Larsson.

Seniorens bästa vän ger kontakt

Hundarna ger trygghet, sällskap och kärlek. Som bonus tillkommer alla sociala kontakter med människor världen över.

– Jag får massor av nya vänner hela tiden, säger Christina Ling Larsson i Kungälv.
Hundarna reagerar så fort någon okänd person närmar sig radhuset i Kungälv. Den som ska hälsa på Christina Ling Larsson första gången möts av en kör av bjäbbande skall i dörren. När en dvärgschnauzer hämtar andan, fyller någon av de andra fyra i.
– De förvarnar även om det kommer bilar som de inte känner igen ljudet av. Men när grannarna rör sig på gatan bryr de sig inte, säger Christina Ling Larsson.
När hon öppnar grinden för hundarna tumlar de ut i ett virrvarr av ivriga kroppar. De svarta ryggarna böljar av glädje och de tunna svansarna vispar runt. Christina tillrättavisar den yngste i gänget med öm röst – vilket funkar sådär.
– Hundarna är vår familj. De ger otroligt mycket kärlek, säger hon.

Fast det var egentligen aldrig meningen att de skulle bli så många som fem. Det gick av bara farten. När hon och maken Anders Larsson köpte sin första hund 1989 var de noviser på området. För att det inte skulle bli fel gick Christina en lydnadskurs och engagerade sig i Västra Kennelklubben. Och redan då fick hon nosa på den samhörighet som hundlivet innebär.
– Därefter har jag gått uppfödarutbildning, trimkurser och vardagslydnad med mina hundar. Men under senare år har utställningarna tagit det mesta av min lediga tid, säger hon.
Prince, med det tjusiga kennelnamnet Steadlyn Yes Indeed, är ett riktigt utställningsproffs. Både han och minstingen Pascal Steadwyn Status Qou är födda i Italien och deras stamtavlor är långa som novemberregn. Tvåårige Prince har visats upp i England, Holland, Monaco, Slovenien, Österrike, Tjeckien och Italien, och liksom familjens övriga hundar är han innehavare av ett eget pass.
– Resorna innebär en otrolig gemenskap mellan människor från alla möjliga länder. Förutom att vi träffas på utställningarna, tar vi promenader tillsammans och äter härliga middagar på kvällarna, berättar Christina.

Men även vardagslivet i Kungälv är präglat av de fyrbenta vännerna. Tre gånger om dagen ska hundarna rastas, och de kräver minst en timmes långpromenad varje dag. Det spelar ingen roll vad det är för väder, Christina och Anders får ta på sig ordentligt och ge sig ut trots kyla och snålblåst.
– Hundarna och jag motionerar varandra, och jag har slitit ut en del regnkläder och stövlar genom åren, säger Christina Ling Larsson.
Det finns också gott om andra hundar och hundägare i Kungälvs naturområden, och det finns nästan alltid tid för en pratstund. Oavsett om man har något gemensamt för övrigt i tillvaron är samtalsämnet redan givet.
– När man är äldre är det ju inte lika vanligt att man skaffar sig nya vänner, men "hunderiet" har gett mig kontakt med massor av folk med olika kunskaper och yrken. Vi utbyter erfarenheter gällande våra hundar både när vi träffas och på sociala medier.

Christina Ling Larsson har även arbetat som "valphänvisare" i rasklubben Dvärgschnauzerringen, dit blivande hundägare kan vända sig för tips och råd. Och hon ser egentligen inte många hinder för att skaffa hund, oavsett ålder eller var man bor. Hon berättar om en 85-årig man som hörde av sig efter att hans barn, med tanke på hans ålder, hade avrått honom från att skaffa hund.
– Äh, jag är 60 år, men kan dö i morgon. Det vet vi inget om. Huvudsaken är att hundägaren har ett bra kontaktnät och att personkemin stämmer mellan hundköpare och uppfödare, säger hon.

Det finns över 600 000 hundägare i landet. Generellt har de bättre hälsa än människor utan hund. De har lägre blodtryck, är gladare och mindre stressade.
Monica Broman som är utbildad socionom har hittat ett sätt att kombinera sina två stora intressen – människor och djur. Hon utbildar och föreläser om hundar, samt driver företaget Nyttohunden som erbjuder hundassisterad terapi.

Monica Broman besöker bland annat äldre- och demensboenden tillsammans med sin hund Önska. Terapihunden är tränad på socialt samspel och fördelar sina gracer mellan de boende. Önska väljer aldrig bort någon och når ofta fram på ett sätt som människor inte kan. 
– Det är något med den ordlösa kommunikationen. Den inbjuder till kontakt, säger Monica Broman.
De flesta blir glada av ett möte med en gullig hund. Pälsen är mjuk att klappa och kärleken kravlös. Men det finns också studier som visar att husdjur har en positiv inverkan på människors hälsa och deras psykiska och fysiska aktivitetsnivå.
Hundägare, som har en trogen vän vid sin sida, kommer också ut flera gånger varje dag. Vare sig de vill eller inte.
– Äldre hundägare håller igång längre fysiskt. Plus att de ofta har ett större socialt kontaktnät än andra, säger Monica Broman. 

Hunden lockar till samtal med främmande människor. De vill veta vad den heter, hur gammal den är och vad det är för ras. Dessutom fungerar hunden som ett socialt kitt med andra hussar och mattar. Det gemensamma intresset gör att man hälsar – ungefär som när seglare vinkar till varandra på sjön.
– Hundar väcker glädjen och minnen till liv, även hos den som har en dålig dag, menar hundföraren.

Oavsett ålder och skröplighet tycker människor i allmänhet om att ha djur omkring sig. Men den som har svårt att röra sig, kanske ska välja en katt i stället. Gärna en lugnare raskatt som trivs bra med att vara inomhus, föreslår Monica Broman.
– Det har också blivit lättare att ha sällskapsdjur än det var för några år sedan. Möjligheten att få hjälp utifrån är större. Det finns katt- och hundpensionat, hunddagis och personer som står för rastningen mot en ersättning.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.