Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Birger Forells plan i centrala Borås. I år är det 125 år sedan kyrkoherden och antinazisten Forell föddes.
Birger Forells plan i centrala Borås. I år är det 125 år sedan kyrkoherden och antinazisten Forell föddes. "Historien manar till eftertanke", skriver helgkrönikören Sara Wrige apropå Forells livsgärning. Bild: Julle Lennartson, Anders Hofgren

Sara Wrige: Sara Wrige: "En livsgärning i den kristna humanismens namn"

I sin vardagskrönika uppmärksammar Sara Wrige att det är 125 år sedan kyrkoherden Birger Forell föddes.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Carolikyrkan i Borås.. Bild: Julle Lennartson
Carolikyrkan i Borås.. Bild: Julle Lennartson

Från mitten av andra världskriget till början av 50-talet var Birger Forell kyrkoherde i Caroli församling i Borås. När han kom till Borås var det från den svenska Victoriaförsamlingen i Berlin som han lämnade därför att det blivit för farligt för honom att stanna kvar.

Forell hade varit kyrkoherde i Berlin sedan 1929. Här hade han sett nazisterna komma till makten. Under 1930-talet medförde det en kyrkostrid, då nazistregimen gjorde den tyska kyrkan till en del av sitt styre. Exempelvis infördes en arieparagraf i kyrkan och kyrkans ungdomsrörelse sorterades in under Hitlerjugend. Motståndet organiserades i den så kallade Bekännelsekyrkan och man möttes bland annat hos Forell i Victoriaförsamlingens hus.

Forell kunde under sin tid i Berlin bidra med information om utvecklingen och situationen i Tyskland. Han var efterfrågad som föredragshållare och skribent, en viktig gärning i tider av propaganda och rykten.

Birger Forells plan i centrala Borås med huvudentrén till Carolikyrkan i bakgrunden.. Bild: Julle Lennartson
Birger Forells plan i centrala Borås med huvudentrén till Carolikyrkan i bakgrunden.. Bild: Julle Lennartson

I Borås firas i helgen att det nu i slutet av september är 125 år sedan Birger Forell föddes. En av talarna är idéhistorikern Johan Sundeen, som förra året publicerade en essäsamling om Birger Forell. Här skriver han om Forells ”närmast ofattbart krävande livsgärning, utförd i den kristna humanismens namn”.

Forells gärning tog inte slut i och med ankomsten till Borås. Sundeen citerar ett minnesord där Forell beskrivs som ”Var han än blev ställd i livet gjorde han sin post till ett centrum där det skapades historia. Hans varma hjärta tillät honom inte att slå sig till ro, utan när en extraordinär uppgift var fullgjord gick han utan stora ord och gester över till nästa”.

Nästa uppgift var för Forell att ansvara för den andliga omsorgen av tyska krigsfångar i England. Det blev också inledningen på ett samhällsbyggnadsprojekt. De som nu var krigsfångar skulle så småningom återvända till ett annat Tyskland än de lämnat och vara del av återuppbyggnaden där. Forell arbetade med att förmedla kultur, bildning och värderingar, samtidigt som han erbjöd stöd, tröst, hopp och rekreation. Han startade också en teologisk utbildning och en lärarutbildning i krigsfångarnas läger. En av 1900-talets mest kända tyska teologer, Jürgen Moltmann, påbörjade sin teologiska karriär här.

När kriget tog slut behövde Europa byggas upp igen. Forells insatser flyttade nu tillbaka till Tyskland. Här lämnade han sitt kanske mest konkreta avtryck som grundare av staden Espelkamp. En övergiven militäranläggning i nordvästra Tyskland blev en nybyggarstad där människor i efterkrigstidens brist kunde få tak över huvudet och en möjlighet att bygga en framtid. I dag är Espelkamp en levande kommun.

Det är alltid vanskligt att försöka flytta någons gärning från en tid till en annan. Men samtidigt kan historien mana till eftertanke. Vi kan inspireras av Birger Forell och fråga oss vad som är vår kallelse idag, i vår tid, i våra sammanhang. Forells levnadsregel hade han hämtat från Galaterbrevet i Nya Testamentet. Det lyder: ”Bär varandras bördor”.