Kräkfobi startar ofta i barndomen, ibland på grund av en obehaglig händelse, men kan också komma från ingenstans. Fobin kan hålla i sig hela livet, men det finns hjälp att få, både för barn och vuxna. Arkivbild.
Kräkfobi startar ofta i barndomen, ibland på grund av en obehaglig händelse, men kan också komma från ingenstans. Fobin kan hålla i sig hela livet, men det finns hjälp att få, både för barn och vuxna. Arkivbild. Bild: Mostphoto

Så kan föräldrarna hjälpa barn som har emetofobi (kräkfobi)

Barn som undviker att åka bil och båt, äta i bamba eller helt enkelt inte klarar av att gå till skolan. Kräkfobi eller emetofobi som det egentligen heter, är en av de vanligaste fobierna och startar ofta redan i barndomen. Men det finns saker föräldrarna kan göra för att hjälpa, enligt psykologen Carolina Axelsson.

ANNONS
|

Ingen uppskattar att må illa och att kräkas. Men för vissa barn och vuxna är det värre än så och påverkar deras liv och vardag negativt på flera sätt.

Carolina Axelsson är psykolog på Ungas Psykiska Hälsa, Närhälsan. Hon och hennes kollegor träffar regelbundet barn och unga som har drabbats av kräkfobi, då den har blivit en vanligt förekommande problematik hos dem.

– Jag kan inte svara på om det är för att det har ökat i samhället, eller om det är att fler som har blivit medvetna om problematiken, eller fler som vill söka hjälp för det, säger hon.

ANNONS
Carolina Axelsson är psykolog på Ungas Psykiska Hälsa, Närhälsan, och möter bland annat barn som har kräkfobi.
Carolina Axelsson är psykolog på Ungas Psykiska Hälsa, Närhälsan, och möter bland annat barn som har kräkfobi. Bild: Privat

Många med kräkfobi beskriver att den startat i barndomen och i skolåldern, och att en specifik händelse som de har upplevt som väldigt obehaglig eller skrämmande har utlöst den. Enligt Carolina Axelsson kan det till exempel vara att barnet sett ett annat barn kräkas i skolan.

Men det kan också komma från ingenstans, att det blir en rädsla för att kräkas som spårar ur. Det gör att man börjar att undvika allt fler situationer som man skulle kunna kräkas i, eller som andra kan kräkas i.

– Till exempel undviker man situationer där man skulle kunna bli åksjuk, vissa undviker livsmedel som till exempel kyckling, eller har koll på datumen, att kolla på film där någon spyr, att äta i skolmatsalen av rädsla för att ett annat barn ska kräkas. Eller att man hamnar i en situation där man inte kommer därifrån.

Barn tvättar händerna ofta vid kräkfobi

Barn med diagnosen kräkfobi vill ofta inte gå till skolan och undviker vissa sociala kontakter, säger Carolina Axelsson. Till exempel att inte våga gå till Liseberg för att de sett någon kräkas där tidigare.

Vissa barn har mer ett säkerhetsbeteenden där de tvättar händerna extra mycket och ofta, eller ber om försäkringar från föräldern när de ska göra saker: ”Kommer jag att bli sjuk?” eller ”Nu har jag ont i magen, kommer jag att kräkas?”.

ANNONS

– Ångestdiagnoser generellt kan ju hindra en från det som är roligt och viktigt. Att styras mer av sina rädslor snarare än det som är viktigt och meningsfullt för en. Det kan ju göra en nedstämd i långa loppet. Samtidigt kan man leva med kräkfobi utan att det ger fler psykiska problem.

Hon lyfter vikten av att hålla koll på om barnen undviker att äta och dricka för att de är rädda för att kräkas.

– Vissa barn äter undermåligt för att de är rädda att spy. Om så är fallet måste de läkarundersökas för det kan ge fysiskt allvarliga konsekvenser.

Det kan vara kräkfobi hos barn – varningstecken

Exakt hur kräkfobi först visar sig kan variera mellan olika barn men ofta hör vi att dessa barn är ovanligt rädda för att bli smittade av magsjuka eller att andra ska kräkas eller vara sjuka, eller vill stanna hemma från skolan mycket på grund av illamående.

Det finns lite olika varningstecken hos barnet som föräldrarna kan vara uppmärksamma på. Vanliga generella symtom är oro, ledsamhet och magont. Att barnet börjar undvika saker som hen tycker om eller annars brukar klara, som att gå på fritidsaktiviteter, träffa kompisar eller vara i skolan är också en varningsklocka.

– Då ska föräldrarna försöka uppmuntra barnet att möta ångesten, förklara hur ångest fungerar och att det inte är farligt. Just när det gäller kräkning är ju det ett av kroppens väldigt smarta skydd. Äckel och kräkning har ju en evolutionärt viktig funktion för att skydda oss.

ANNONS

Sen får man som vuxen stå ut med barnets ångest menar hon – för stark eller överdriven rädsla hos barnen kan ju också trigga ångesten hos vuxna eller väcka stress, oro och frustration. Men det hjälper sällan barnet om den vuxna också blir väldigt rädd. Så försök att vara en modig förebild och förmedla lugn.

Det är också viktigt att inte omedvetet stötta barnets undvikande, utan pusha barnet till skolan till exempel, trots deras rädsla. Då behöver man vara tydlig, förklara och säga att det här behöver vi träna på.

– Generellt sett så behöver man fokusera på att göra snarare än att försöka prata eller övertyga barnet. Och ibland kan man behöva göra en plan tillsammans med skolpersonalen, så att de vet hur de ska agera. Vid kräkfobi känner barnet väldigt ofta efter och får ont i magen. Men ångest ger ju också ont i magen och illamående, som då kan ge en katastroftanke där man tänker att man ska spy.

Hon fortsätter:

– Då kan det vara bra för barnet med vuxna i deras närhet och lärare som vet hur de ska göra när barnet kommer och berättar att de har ont i magen, och är rädd för att kräkas.

ANNONS

Kräkfobi kan sitta i hela livet

Enligt Carolina Axelsson kan kräkfobin sitta i länge, till och med hela livet, för man kan ju undvika situationer där man riskerar att kräkas. Men undvikandet tenderar att förstärkas med tiden om man inte gör något åt det. Och behandling ger ofta bra resultat. Så hennes råd att ta hjälp om man som föräldrar inte löser det själv.

Behandlingen sker via kognitiv beteendeterapi, där man gradvis utsätter sig för det man är rädd för och släpper sina säkerhetsbeteenden. Behandlingen är individuell beroende på vilka saker barnet undviker och vilka säkerhetsbeteenden de har. Målet är inte att de ska gilla att kräkas, utan mer stå ut med tanken och inte låta det hindra deras vardag.

– Det kan också spontanläka om man till exempel råkar bli magsjuk, och lär sig att det inte är hela världen. Men får man behandling så kan man få snabba resultat. Och barn och ungdomar är ju fantastiska, för de är vana vid att lära sig nytt och fattar galoppen fort.

LÄS MER:Sexupplysarens konkreta tips inför snacket med barnen

LÄS MER:Därför ska toalocket vara nerfällt när man spolar

LÄS MER:Barn lägger alla sina pengar på avancerad hudvård

ANNONS