Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Tidigare trodde man att intelligens var medfött och stabilt, men nu verkar det som att det går att påverka. Bild: Dusan Zidar
Tidigare trodde man att intelligens var medfött och stabilt, men nu verkar det som att det går att påverka. Bild: Dusan Zidar

Så toppar du din IQ innan det är för sent

Hög IQ handlar inte bara om gener utan kan toppas av långa utbildningar. I dag talar forskarna om flytande intelligens som en väg till vårt smartaste jag – men vi har inte all tid i världen på oss.

Forskarna är idag i stort sett överens om att mer än hälften av vår intelligens är arv från våra föräldrar, men också att kopplingar till vår uppväxtmiljö är betydande.

– Man kan säga att IQ vilar på idén att man kan mäta individuella skillnader i intelligens. Att mer än hälften vilar på ärftlig grund finns det idag ganska gott stöd för, hur man än tittar på den här frågan. IQ har ett starkt prediktivt värde för att förutsäga hur det går för en i livet, säger Simon Kyaga, psykiatriker och föreläsare.

Forskarna har under åren konstaterat många kopplingar mellan hög IQ och sannolikheten för ett långt och välmående liv. I dag delar forskarna upp intelligens i två delar – flytande och kristalliserad.

Att studera är det bästa sättet att höja sin intelligens. Bild: Mostphotos
Att studera är det bästa sättet att höja sin intelligens. Bild: Mostphotos

En persons intelligens ses inte längre som något statiskt utan något som vi kan påverka, oavsett vilka poäng vi får i olika tester.

– I princip kan man säga att flytande intelligens mäter vår generella förmåga att tänka snabbt när vi ska lösa komplicerade saker och att hantera för oss helt nya situationer. Den är nära förknippad med arbetsminnet och kan tränas för att höja vår IQ, säger han.

Simon Kyaga är psykiatriker, föreläsare och författare. Bild: Press
Simon Kyaga är psykiatriker, föreläsare och författare. Bild: Press

LÄS MER: Så vet du att ditt barn är särskilt begåvat

Den flytande intelligensen klingar dock av redan i 30-årsåldern. Då minskar möjligheten att påverka sin flytande intelligens. Men den kunskap vi har skaffat oss fram tills dess, med hjälp av vår flytande intelligens, ligger i tryggt förvar i form av kristalliserad intelligens, redo för användning.

– Om du sätter dig och löser ett nytt matematiktal som du aldrig har sett förut så använder du den flytande intelligensen. När du väl har lärt dig hur du löser det talet finns det sparat i den kristalliserade delen och då är det kunskapen där som du använder för att lösa ett liknande tal, säger Simon Kyaga.

För den som vill påverka sin intelligenskvot verkar utbildning vara den bästa vägen att gå. Exempelvis har forskaren Anton Lager jämfört en stor grupp pojkar där vissa gick åtta år i grundskolan och andra nio år, och sett att det extra skolåret ledde till en liten ökning av pojkarnas IQ.

Simon Kyaga säger:

– När den flytande intelligensen avtar har vi förhoppningsvis lärt oss tillräckligt för att kompensera för den minskade snabbheten med de erfarenheter vi har gjort i livet. Äldre personer kan därför vara bättre på att lösa situationer, helt enkelt för att de har samlat på sig mer kunskap än yngre.

LÄS MER: Ändrade matvanor och trendigt salt kan påverka barns hjärnor

Två varianter av intelligens

Flytande intelligens är förmågan att tänka, resonera och lösa nya obekanta uppgifter på kort tid, oberoende vår samlade erfarenhet. Yngre personer upp till 30 år brukar vara bäst på detta.

Kristalliserad intelligens är vår samlade kunskaps- och erfarenhetsbank och växer ända till ålderdomen. Personer med hög kristalliserad intelligens har god allmänbildning, bra ordförståelse och får ofta höga poäng på frågesporter.

Källa: Karolinska Institutets tidning Medicinsk Vetenskap nr 3 2021

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.