Alla som lever i Göteborg vet att det byggs som aldrig förr. Dagens planer på 80 000 nya bostäder och kontor, för 150 000 nya göteborgare, kommer ändra staden i grunden. På skissbordet ligger en mängd profilbyggnader som kommer att sätta Göteborg på kartan. Eller?
– Det är byggnader som kan tillföra något till staden, men jag skulle inte vilja säga något så banalt som att 'sätta Göteborg på kartan', för där är staden redan. Men ser man på Turning Torso i Malmö så har det blivit en folkkär symbol för staden, det kan man nog uppnå med ett högt hus, säger stadsarkitekt Björn Siesjö.
Att det pålas, grävs och gjuts överallt i staden handlar i grund och botten om att täppa till hål i stadsbilden. Centrala områden som tidigare varit en del av hamnen, eller använts till annan industri, och som nu ska bli en sammanhängande del av staden. En vanlig uppfattning är att höga hus byggs för att skapa förtätning, och få ut så mycket som möjligt av ytan. Men riktigt så är inte fallet i vår stad.
– Att bygga högt är inte den enda lösningen för att förtäta och knyta ihop staden, det kan man göra med vanlig kvartersstad också. I små städer gör man det oftast inte av ekonomiska skäl, utan snarare av känslomässiga. De markvärden som finns i kanske Hong Kong eller på Manhattan finns inte här, så det handlar snarare om att man vill uttrycka det ena eller andra, säger Björn Siesjö.
En förhoppning är att profilbyggen ska göra skillnad för stadens profil, och i bästa fall attrahera nya medborgare, företag och turister.
– Men även göteborgarna själva kan känna stolthet över att ha vackra och speciella objekt i sin stad, säger Birgitta Lööf, planchef på stadsbyggnadskontoret, men tillägger bestämt:
– Det är inte höga hus och profilbyggnader som ska göra skillnaden, utan hela förvandlingen till storstad. Identiteten ska ligga i staden som helhet.
Vissa praktiska lösningar kommer dock med ett profilbygge på köpet. Göteborg kommer bli ensam i Sverige med sin linbanelösning, när den är på plats lagom till 400-års- jubileet. Den nya kollektivtrafiklösningen som ska gå över älven löser både vissa praktiska problem, som att knyta ihop Norra Masthugget med Hisingen. Ytterligare två linbanor ligger på skissbordet. Den ena ska gå från Hjällbo till Selmastaden (det nya namnet på området kring Selma Lagerlöfs torg), och den andra ska knyta ihop Backaplan med Svingeln.
– Linbana är en lämplig lösning där det är svårt att knyta ihop staden på annat sätt. Älven har ju ett riksintresse som farled, och där finns ett krav på 45 meter fri höjd. Samtidigt måste vi ha en kontinuerlig kollektivtrafik som inte bryts. Då är en linbana helt utmärkt, säger Björn Siesjö.
Själv har stadsarkitekten ett område som ligger honom lite extra varmt om hjärtat; utvecklingen av Frihamnen.
– Här börjar vi med att bygga platsen och parken innan vi bygger husen. Vi försöker etablera stadsdelen i sinnet på göteborgarna och göra den till en plats i staden, innan vi får dit byggkranarna. Frihamnen var för några år sedan helt okänd för många göteborgare.
1. Gårda.
Ullevis låga men distinkta silhuett får sällskap av tre höga kontorsbyggnader. För att skapa liv i området, som i dag kanske är lite bortglömt för de flesta som inte redan har sin arbetsplats där, ska det finnas möjlighet till verksamheter i bottenplan, och ett torg ska byggas. De höga husen är tänkta som en markör för en av de viktigaste infarterna till centrala staden.
2. Centralenområdet.
Från Drottningtorget ner till Gullbergskaj ska både kontor och bostäder byggas. Trots att här dagligen passerar 140 000 människor är många delar av området luckor i stadsbilden. Här ska en hel stadsdel växa fram, "livfull och pulserande" enligt visionen. I dag är bara sju personer registrerade som boende i området.
3. Masthuggskajen.
I området mellan Stigbergsliden och Rosenlundsverket kommer det byggas runt 1 300 nya
bostäder, som planeras stå klara 2027. En stor fråga kvarstår dock - vad som ska hända med Oscarsleden. Ska den grävas ner, byggas över eller ligga kvar som den gör i dag?
4. Linbanan.
2021 ska linbanan över älven stå klar, och den är en av tre planerade linbanor som ska lösa stadens problem med tvärförbindelser. Själva idén är ett resultat av medborgardialog, och samma medborgare kommer om några år kunna ta sig från Järntorget till Wieselgrensplatsen på bara 11,5 minuter.
5. Frihamnen.
Trots sitt centrala läge en outnyttjad del av staden i dag, men 2040 ska här ligga en komplett stadsdel där 15 000 människor ska bo. Ambitionerna är höga, här ska det levas grönt, hållbart och socialt.
6. Hisingsbron.
Älven är en viktig farled, därför är Hisingsbron 200 meter av stort nationellt intresse. 2021 ska den stå färdig med ena foten i Centralen-området och andra mellan Ringön och Frihamnen. Bron ska inte bara frakta göteborgarna över älven, målet är att den även ska vara ett en symbol för hela Göteborgsregionen och en ikon som ska nå ut internationellt.
7. Gasklockan.
Behovet av markyta har gjort att den som dagligen haft vägarna förbi Gullbergs kaj kunnat märka att gasklockan krympt mer och mer för varje dag, för att till slut försvinna. Ingen Coca Cola-burk, inga bostäder och ingen konsthall med andra ord, för byggnaden från 1933.
8. Karlastaden.
Med sina 240 meter över havet kommer prestigeprojektet Karlatornet att bli Nordens högsta byggnad. Alla göteborgare som inte har råd med en av de högt prissatta lägenheterna i tornet kan ändå ta del av utsikten genom en allmän utsiktsplats på någon av de högre våningarna. I området byggs det högt och tätt - åtta nya kvarter ska rymma 1 650 lägenheter.
