Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Så här blir du framgångsrik i livet

Är du en person som aldrig ger upp? Oavsett vilka motgångar du möter? Grattis. Du kan vara begåvad med en speciell egenskap som sägs vara nyckeln till framgång i livet.

Vad det är som gör att vissa barn lyckas i skolan – och vidare i yrkeslivet – har sysselsatt forskare världen över. Otaliga studier har gjorts på arv, miljö och faktorer som föräldrastöd och belöningar i form av ekonomisk ersättning och betyg. Och naturligtvis – om ett högt IQ är en självklar väg till framgång i livet?
Men nej, konstaterar den amerikanska psykologiprofessorn Angela Duckworth som har lanserat begreppet Grit.
Intelligens och talang är inte tillräckligt för att nå de riktigt höga höjderna i tillvaron. Det krävs något mer.
”Grit kan beskrivas som en kombination av uthållighet, inre driv och förmåga att inte ge upp vid motgångar”, skriver Angela Duckworth i sin uppmärksammade bok Grit – konsten att inte ge upp som gavs ut under förra året. 

Hjärnforskare Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet som har skrivit förordet i boken översätter i sin tur ordet Grit med ihärdighet. En förmåga att hålla fast vid långsiktiga mål utan att bli distraherad eller att tappa fokus vid motgångar. 
Ett ”jävlar anamma” helt enkelt på ren svenska.
– Grit är ett karaktärsdrag som har med motivation att göra. En förmåga att kämpa hårt för att nå sina mål, säger han.
I sin egen bok Hjärna, gener och jävlar anamma använder sig Torkel Klingberg av begreppet grit när han försöker reda ut hur barn lär sig olika ämnen i skolan.
Vilken typ av motivation driver dem att plugga hårt och fortsätta att lära sig?
– Tidigare forskning tyder på att yttre motivation, som pengar, snarare kan ha motsatt effekt på inlärningen. Varför vet man inte. Kanske många av eleverna gav upp eftersom de ändå inte räknade med att nå målet, säger han. 
När Torkel Klingbergs egen forskargrupp studerade matematikinlärning hos yngre barn såg de att inre motivation som intresse och nyfikenhet var viktigt, men inte gav hela förklaringen till varför vissa barn blev bättre av övning, medan det gick sämre för andra. Inte heller fanns det något självklart samband mellan höga poäng på IQ-tester och bra skolresultat.

Det var först när Torkel Klingberg och hans forskargrupp tog med grit i beräkningen som bitarna föll på plats.
”Vi hade för första gången, efter flera års letande, hittat en faktor som kunde förklara träningsframgång”, skriver han i sin bok. 
 – Grit omfattar två viktiga beståndsdelar. Att hålla fast vid långsiktiga mål och att inte ge upp trots motgångar, säger han.
Men det är aldrig helt enkelt. Lika lite som det räcker med att vara talangfull, är det tillräckligt att vara ihärdig och envis. Du bör också gilla det du gör för att det ska upplevas vara värt ansträngningen. Personer med grit tränar metodiskt på det de har förutsatt sig att lära sig, och utvecklas genom sina misstag. 
– Precis som när det gäller andra karaktärsdrag är grit genetiskt till omkring 40 procent. Men det går att påverka kämparandan beroende på vilken återkoppling man ger barnen, säger Torkel Klingberg.

Inte helt förvånande verkar fritidsintressen var starkt kopplade till grit. De som håller kvar vid ett intresse under hela uppväxten, och inte hoppar från balett till fotboll under samma termin, tycks ha högre nivå av grit än andra. I sin bok refererar Torkel Klingbergs till en amerikansk studie Personality quality project där forskarna letade efter psykologiska faktorer till att vissa ungdomar lyckades bättre med sina högskolestudier än andra elever. Ett av resultaten var just att unga som hållit fast vid sina fritidsaktiviteter under flera år – oavsett vad aktiviteterna gick ut på – klarade sina högskolestudier bättre och hade större framgång i sina yrkesliv.
– Uthålligheten är också en viktig aspekt i vad som definierar grit, säger Torkel Klingberg.
Om du har kommit så här långt i artikeln och känner dig sämre än sämst, och i fullständig avsaknad av grit – eller om du har ett håglöst barn hemma som hänger omotiverat över läxorna – så finns det tröst. 

Det positiva är nämligen, enligt Angela Duckworth och Torkel Klingberg, att det går att uppmuntra barns kämparanda. 
– Man är inte född bra eller dålig. Enligt en amerikansk studie kan det räcka med att förklara för barnet att det är nödvändigt att misslyckas, och berätta att framgång alltid är resultatet av träning, säger Torkel Klingberg.
Det är också viktigt att premiera ansträngningen, snarare än resultatet. Att få feedback på sin kämparglöd är mer betydelsefullt för barnets utveckling än att en förälder jublar över ett högt betyg.
– Det finns naturligtvis skillnader i inlärningsförmåga, men de som är födda med en svaghet kan delvis kompensera den med rätt sorts träning, säger han.
Enligt Angela Duckworth är det heller aldrig försent. Det går att odla sin grit ”inifrån och ut” oavsett var man befinner sig i livet. Framförallt gäller det att hitta sin passion och odla sina intressen. Känslan av att något är meningsfullt krävs för att man ska kunna ta fram sin inneboende grit.
Den andra viktiga faktorn är träning. Det räcker inte att köpa ett kort till gymmet eller anmäla sig till kursen i kinesiska för att det verkar spännande – det gäller också att gå dit. 
Och att inte ge upp utan att fortsätta träna trots eventuella bakslag. Öva så metodiskt som möjligt med en liten del i taget och försök att vara helt fokuserad medan du är där. Ansträng dig också för att se dina misslyckanden som chanser att lära dig något mer.

Att ha ett tydligt och långsiktigt mål är också en betydelsefull del i jakten på grit.  Helst ska målet vara lite högre än du egentligen tror att du kan nå. Kanske ska du fundera på att anmäla dig till en maraton? Eller planera för ett jobb som guide i Peking?
I en artikel i tidningen Chef ger Angela Duckworth hopp åt personer som vill utveckla sin grit. Där menar hon till och med att det kan bli enklare att hitta den med åren.
Hennes tanke är att grit faktiskt växer ju äldre vi blir, i takt med att vi hittar vår livsfilosofi och lär oss att resa oss igen vid motgångar.
”Vi utvecklar förmågan till långvarig passion och uthållighet medan vi blir äldre”, konstaterar hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.