Möjligheten för en kvinna att välja kejsarsnitt finns inte i Sverige i dag. Men på många sjukhus är praxis att även om det saknas en medicinsk anledning, en så kallad medicinsk indikation, så beviljas du snitt om det bedöms finnas starka skäl.
Göteborgs Auroramottagning ligger ett ordentligt stenkast från förlossningen på Östra sjukhuset. I en paviljong, mellan infektion och psykiatrin, samsas Aurorabarnmorskor med nyfödda bebisar som ska göra livets första hörselscreening. Här finns också gravida kvinnor som betraktas som rädda – antingen av sig själva eller av vården.
Till Auroramottagningens ljusa lokaler kommer inte bara förlossningsrädda. Där hamnar alla gravida som inte vill föda vaginalt men som saknar en tydlig medicinsk indikation för kejsarsnitt. Och vill man inte föda vaginalt, då är man förlossningsrädd. Det menar Jenny Lysell Bengtsson, sektionsledare och ansvarig barnmorska på Auroramottagningen på Östra sjukhuset.
– Jag tänker att de är ju förlossningsrädda. Det är kopplat till någonting, men de är ju ändå rädda för att föda barn.
En rädd kvinna kan man behandla, ibland genom terapi, ibland genom information, menar Aurora.
På Östra sjukhuset erbjuder man behandling mot rädsla även i de fall då kvinnan inte ser sig som rädd. Om en kvinna, efter avslutad behandling, inte vill föda vaginalt kan beslutet bli antingen ja eller nej till kejsarsnitt.
– Det tänker jag är bra med vår mottagning, att vi bemöter alla kvinnor på samma sätt när man kommer. Oavsett vad man kommer med, säger Margareta Risenfors, vårdenhetschef på Auroramottagningen på Östra sjukhuset.
Kvinnorna som GP har pratat med upplever att kliniken försöker omvända dem, övertala dem och påverka dem att ändra sin vilja. Men de som vill föda med kejsarsnitt är inte alltid lättövertalade. Ofta är de pålästa och många gånger tycker de sig ha fullt rimliga skäl till att välja bort den vaginala födseln. Många som känner en oro anser att den är rationell. Det är trots allt riskfyllt att föda barn och många har tidigare erfarenheter som spökar.
Men på Auroramottagningen på Östra sjukhuset spelar det inte någon roll om den gravidas ovilja att föda vaginalt grundas i en skada vid en tidigare förlossning eller är en rationell farhåga. Finns ingen medicinsk indikation anses man vara rädd och rädsla kan behandlas.
– Det är viktigt att förstå att den som är väldigt rädd använder den strategin som är vanligast för rädsla, nämligen undvikande. Då vill man undvika det som man är rädd för. Vågar du inte åka hiss så tar du trapporna i stället. Det är så vi människor fungerar. För att kunna närma sig en vaginal förlossning så behöver vi prata om det, säger Margareta Risenfors.
Men många av kvinnorna vill inte prata. De vill bli beviljade ett kejsarsnitt. Och det verkar ofta vara just i Auroras vilja att hjälpa kvinnan att föda vaginalt, och kvinnans ovilja att genomgå en behandling för en rädsla hon inte anser sig ha, som krockarna sker. Krockar som i flera fall har resulterat i anmälningar till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.
– Det finns något som man brukar kalla för bekräftelsebias för de här kvinnorna. När man är övertygad om någonting så söker man ofta information som stärker det som man är övertygad om. Och det kan jag ibland tänka är lite synd för det försvårar också för den här gruppen kvinnor.
Margareta Risenfors menar att informationen kvinnorna skaffat sig kan vara ensidig och tror att den ofta hämtas från sociala medier.
I Östra sjukhusets patientinformation till förlossningsrädda förstföderskor avråds kvinnan från att delta i onlineforum eftersom de “oftast inte ger en balanserad bild av verkligheten”. I stället hänvisar sjukhuset bland annat till Sahlgrenskas egen hemsida.
– Vi försöker ju då möta det här med annan typ av fakta. Och det vill man oftast inte ha, för då blir det lite att vi ifrågasätter den övertygelsen som man har. Men jag vill ändå säga att majoriteten av de kvinnor som söker vill ju ha hjälp att våga föda. Så är det. Och det är det som är vårt uppdrag. Och det är det som vi bygger kompetens kring.
I Östra sjukhusets riktlinjer för förlossningsrädsla, som även inkluderar Göteborgs barnmorskemottagningar, står det i:
”I mödrahälsovården ska den kvinna som önskar ett kejsarsnitt informeras om nackdelar och risker med kejsarsnitt.”
Eventuella fördelar nämns inte. Hon ska också informeras om att planerat kejsarsnitt utan medicinsk indikation bara beviljas i undantagsfall.
Jenny Lysell Bengtsson fortsätter:
– Men det är ju inte Auroras huvudsyfte att informera om för- och nackdelar med de olika förlossningssätten. Auroras funktion är att behandla förlossningsrädsla.
Kejsarsnittet är inte fritt
I Sverige kan ingen utan en medicinsk indikation förvänta sig att få ett kejsarsnitt. Trots det finns en utbredd tro om att snittet är tillgängligt, så länge patienten kan presentera ”tungt vägande skäl”.
I boken ”Praktika för blivande föräldrar: gravidfakta och barnkunskap på vetenskaplig grund” skriver professor Agnes Wold och barnläkaren Cecilia Chrapkowska om vårdens behandling av förlossningsrädsla:
”Vissa kvinnor har en så stark förlossningsskräck att inget av detta hjälper. Om detta gäller dig behöver du inte vara orolig för att bli tvingad att föda vaginalt. Förlossningsvården jobbar inte så. Du kommer att få ditt snitt.”
På 1177.se kan man läsa: ”En del som har förlossningsrädsla vill helst föda med kejsarsnitt. Då får du träffa en förlossningsläkare och berätta om varför du vill få kejsarsnitt. Tillsammans diskuterar ni fördelar och nackdelar och kommer fram till en lösning.”
Det är även i linje med rekommendationerna som bland annat Socialstyrelsen tog fram 2011. Om en kvinna med ”tungt vägande skäl” verkligen vill och behöver får hon det kejsarsnitt hon önskar.
Men gäller det alla? Nej. Landets mottagningar gör väldigt olika bedömningar.
Aurora i Göteborg – störst och först
Auroramottagningen på Östra sjukhuset i Göteborg var först i Sverige. I dag är den också störst.
Där planerar man i första hand för vaginal förlossning. I undantagsfall kan förstföderskor erbjudas ett så kallat förlossningskontrakt som innebär att de påbörjar en vaginal förlossning för att “prova på” och kan avbryta den för ett kejsarsnitt om ett antal villkor uppfylls.
Men de flesta kvinnor som kommer till Aurora har redan ”provat på”. De allra flesta är nämligen omföderskor.
Hur många av alla omföderskor som önskar ett kejsarsnitt finns det inga tillgängliga siffror på. Men att det beviljas kejsarsnitt på psykosocial indikation tycker Jenny Lysell Bengtsson är problematiskt.
– Det som är problematiskt med när man gör kejsarsnitt på psykosocial indikation är ju att man inte opererar bort psykisk ohälsa i någon annan situation. Här erbjuder man en operation för att slippa må dåligt eller uppleva ångest.
Kan kejsarsnittet vara ett sätt att undvika risken med nya trauman på trauman som redan finns?
– Trauman som man inte vet att man kommer få? Om man tänker sig generellt kring psykologisk behandling så innebär det att man ofta behöver stå ut med rätt så stort obehag för att komma vidare. Det är väldigt lite terapi som innebär någon slags enbart feel good. Då är det inte riktigt terapi, säger Jenny Lysell Bengtsson.
Patienter rasar i sociala medier
Att det finns olika förhållningssätt på olika kliniker är ingen hemlighet för patientgruppen. I diskussionerna i sociala medier återkommer uppfattningen att Östra sjukhusets Auroramottagning inte bara är först och störst, utan också mest restriktiv i sin syn på kejsarsnitt.
GP vill veta mer om mottagningens inställning och arbetssätt och det faktum att de sticker ut i Sverige som en av de mest restriktiva klinikerna. Men Auroramottagningen avböjer inledningsvis en intervju. Varken sektionsledare, vårdenhetschef eller överläkare inom förlossningsvården vill ställa upp.
En anledning, som de själva uppger, är att de har dåliga erfarenheter av kommentarsfält som spårar ur. Dessutom ser man inte att det skulle vara gynnsamt för mottagningen och de kvinnor som är förlossningsrädda och väntar på samtal.
Kommentarer som Auroramottagningen däremot haft kontroll över är de som vällt in i de egna kanalerna, som på sjukhusets officiella konto på Instagram.
I början av 2020 publicerar Sahlgrenskas Instagramkonto en kort intervju där Jenny Lysell Bengtsson får berätta om sina drivkrafter i arbetet som barnmorska på Auroramottagningen. Inlägget får hundratals gilla-markeringar. Men kommentarsfältet präglas inte av samma positiva anda, utan fylls snabbt med kritik mot Auroramottagningen. Till slut blir kritikstormen så omfattande att Sahlgrenska väljer att stänga kommentarsfältet och kommentarerna raderas.
Men innan dess hinner läsare ta skärmdumpar. GP har tagit del av de raderade kommentarerna. Bland dem kan man läsa:
”Det är under ALL kritik hur bemötandet går till med härskartekniker. Så otroligt förnedrande.”
”Auroramottagningen på Östra har skräckrykte i hela Sverige just för sitt inhumana arbetssätt.”
”... hur utlämnad man känner sig när man ska vända in och ut på sig själv för en främmande människa, förklara och berätta om sina största rädslor, tidigare övergrepp, förlossningsskador osv och samtidigt veta att man i slutändan kanske tillhör fel landsting för att bli respekterad och få föda så som man vill.”
”När man läser (...) så förstår man nivån på Auroras så kallade behandling. Redan efter första mötet kändes allt väldigt fel.”
”Efter allt jag gick igenom är jag nu i värre skick än när jag kom till er Auroramottagning. Att Sahlgrenska tillåter ickekompetent personal bedriva experiment på människor är en skandal i nivå med Macchiarini.”
Sahlgrenska går till en början in och försöker moderera. Man skriver att mottagningen varje år träffar 700 kvinnor och att patientenkäten för 2019 visade att 76 procent var nöjda eller mycket nöjda med hur samtalen hjälpte dem att hantera rädslan.
Auroramottagningen avstår från att, här i GP, kommentera enskilda kommentarer från Instagram. Hur det kommer sig att kommentarsfältet stängdes kommenterar man dock så här:
”Sjukhusets riktlinjer för egna kanaler i sociala medier är att genast agera och ta bort kommentarer om det förekommer personangrepp. Om personangrepp sker en större omfattning är rutinen att stänga kommentarsfältet. Sjukhuset ser allvarligt på att grova personangrepp gentemot enskilda medarbetare på Auroramottagningens kunde förekomma i sjukhusets egen kanal i den omfattningen innan kommentarfältet stängdes av och har efter det skärpt rutinerna för moderering.”
Kvinnans ovilja – en försvårande omständighet
Bland de som inte var nöjda med samtalen på Auroramottagningen finns kvinnorna som önskat men inte beviljats ett kejsarsnitt. Gruppen är på inget sätt osynlig. Jenny Lysell Bengtsson är fullt medveten om de missnöjda kvinnorna och svårigheterna med att behandla de som inte vill bli behandlade.
– Det är ju en försvårande omständighet. Både för kvinnan som kommer hit och inte känner sig motiverad att komma. Och för oss för att kunna hjälpa.
För att kunna ta till sig av behandlingen som Aurora erbjuder måste man vilja, menar hon.
– Man kan ju tänka sig, it takes two to tango liksom. Och vill man inte dansa så är det kanske ingen mening. Men då kommer man ju tillbaka till den här frågan som vi inte tar ställning till. Ska man få välja själv? För det är ju den frågan som det handlar om.
Margareta Risenfors är rädd att bilden av Auroravården på Östra är felvinklad.
– Jag kanske saknar rösterna från kvinnor som faktiskt får väldigt god hjälp och som återkopplar till oss och säger ”tack för att ni finns, jag hade så god nytta av hjälpen jag fick”.
Hon är orolig att en större grupp kvinnor kan bli rädda om de tar del av GP:s granskning.
– Om vi nu tänker att vi på något sätt ska kommunicera det här med samhället så är det en stor grupp kvinnor som kan bli rädda om man bara belyser det som är väldigt svårt och som upplevs väldigt negativt. Jag skulle vilja att man också skildrar att väldigt många kvinnor blir hjälpta.
När det gäller de kvinnor som känner att de hamnat på fel ställe, resonerar Aurora så här:
– Vi erbjuder vård för dem som inte har en medicinsk indikation. Och det försöker vi göra på ett sätt som ändå ska ge någon vinst för den kvinna som kommer. Även för den som känner att det här är fel instans för mig, säger Jenny Lysell Bengtsson.
Jenny Lysell Bengtsson och Margareta Risenfors säger ändå att mår en kvinna tillräckligt dåligt så beviljas hon ett kejsarsnitt. Men exakt hur dåligt hon ska må och hur många fall det gäller, det vet ingen. Det förs ingen statistik över de kvinnorna.
Men det finns ett antal Ivo-anmälningar. Av dem är majoriteten riktade mot just Auroramottagningen i Göteborg.
Bland de tolv Ivo-anmälningar som kommit in mot landets förlossningsklinikers mottagningar för förlossningsrädsla, de senaste fem åren, gäller tio Östra sjukhuset.
LÄS MER:Överrepresenterade hos Ivo
LÄS MER:Hade inte medicinskt skäl för snitt – tarmen sprack
LÄS MER:Vårdens tävlingsmoment: Minska antalet kejsarsnitt
LÄS MER:”Där forskning och riktlinjer saknas frodas orättvisa lätt”
LÄS MER:Klinikernas egna enkätsvar – därför beviljas inte snitt
LÄS MER:Förlossningsläkaren: ”Att neka ett kejsarsnitt är förmynderi”
Din åsikt!
Borde kejsarsnitt vara valfritt eller fortsatt reglerat? På onsdag den 26 april öppnar vi upp för debatt på vår sajt. Håll utkik efter artikeln som heter just Din åsikt. Där har du chansen att dela med dig av dina tankar och se vad andra tycker. Vi kör i gång klockan 07 och finns med dig hela dagen.
