Strandbukten är pytteliten, men mer behövs inte. Sanden är ljus och finkornig, havet på Aruba så snorklingsvänligt att det räcker att promenera ett par meter ut i vattnet för att se tropiska fiskar och koraller.
I ett stenröse med kaktusar syns plötsligt en liten ödla. Så en till. Och en större, illgrön. Sedan en ännu större, med lysande turkosa prickar. Under det vindpinade divi divi-trädet installerar sig en lokal familj. Fäller upp sina stolar, hänger väskor i grenarna, plockar fram snacks och en tom kylbox. Den fylls allt eftersom med fisk som tonårssönerna fångar in.
– Såg ni mycket fisk? frågar chauffören när vi tar bussen tillbaka mot Oranjestad. Det är samme man som körde oss till Boca Catalina, och som noga meddelade bussens tidtabell när vi steg av.
Nu hoppar vi av strax innan centrum. Där finns en supermarket och romdestilleriet Palmera. De har inga guidade turer, men en liten affär med stort utbud och en kassörska som är frikostig med smakproven.
– Vi börjar få fler turister från Sverige hit nu, säger hon, tejpar noga in den lilla flaskan med mörk rom och ger oss en välbehövlig extra väska: ”Aruba, one happy island”.
Oranjestads fluffiga hus påminner om bakelser, men det holländska arvet ger sig till känna även i maten. Rätten Keshi Jena är ursprungligen en goudaost som karvats ur och fyllts med kyckling, kryddor och grönsaker. Iguana Joe’s serverar en modern variant där röran istället fått ett rejält täcke av ost. Passar perfekt med den heta habanerosåsen med sting av senap och den ljusa arubiska ölen Balashi.
Efter en promenad genom stan väntar vi in solnedgången på strandbaren The Paddock. Den komönstrade väggen är kitschig, men havsutsikt är alltid havsutsikt.
– Efter ett par besök här skaffade jag ett hus, berättar en amerikansk revisor som gjort det bekvämt för sig vid bardisken.
Det är lätt att förstå honom. På Aruba skulle jag gärna stanna länge.
Men vi har en båt att hinna med. Amerikanen suckar lite. Kryssningsgäster har en tendens att dominera en plats, särskilt eftersom det ofta kommer flera fartyg samtidigt.
Jag har varit tveksam tillkryssningar. Efter några stycken är jag det fortfarande. Det positiva: det är enkelt och bekvämt, man får se flera platser på kort tid och det kan vara mycket prisvärt. Det negativa: det är för bekvämt, överflödet ombord ger dåligt samvete, man är instängd och upplevelserna kan bli strömlinjeformade. Samtidigt har man alla möjligheter att påverka sin upplevelse. Att alla kan kryssa och att det finns en kryssning för alla stämmer faktiskt.
– Inga plantains? frågar servitören Mike, nästan besviket. Egentligen heter han Miguel, kommer från Peru och visar både tålamod och glädje över mina stapplande försök att konversera på spanska. Aruba är kryssningens sista stopp och varje kväll har jag beställt matbanan som tillbehör till middagen. Under veckan som gått har den serviceinriktade personalen lärt sig våra vanor. Men nu är jag för mätt. Egentligen kunde jag – borde jag – lika gärna hoppat över middagen.
Pullmanturs något slitna fartyg Horizon (1828 passagerare, 620 besättningsmän, 9 däck) har tagit oss från Caracas i Venezuela till Curaçao, Panama, Colombia och Aruba. I pastellfärgade Willemstad delar vi en gömd strand mitt i stan med en kontorsarbetare på lunchpaus och provsmakade blå curaçao (likören finns i flera andra färger också). I ruffiga Colón fascineras vi av Panamakanalen och ser en sengångare i ett träd. I 1500-talsstaden Cartagena blir vi lurade på växeln av en taxichaufför men hamnar mitt i en parad med musiker på lastbilsflak och flera hundra hästar och ryttare. Och ombord, ja ombord … det är inga problem att få tiden att gå trots att det inte händer så mycket. Drinkar i solstolen – alkoholen ingår, men smart nog är drinkarna svaga – och en rejäl packe medhavda böcker räcker långt. Det finns ett bibliotek, men jag litar inte på att det ska innehålla tyngre alster än deckare och romantik.
Väljer man ett av destora amerikanska rederierna som Royal Caribbean (som även äger Pullmantur) är utbudet större och tempot högre – om man vill. Med Navigator of the Seas (3114 passagerare, 1213 besättningsmän, 15 däck) gör vi vår första kryssning, i västra Karibien. Dansar och lagar salsa i mexikanska turistorten Cozumel, njuter av en helt fantastiskt strand på Grand Cayman, äter jerkkyckling på Jamaica och pratar med universitetsstudenter som tvingas till turistbranschen efter att de förlorat allt i jordbävningen på Haiti.
Vi gör alla förstagångsgrejorna. En ”Titanic”, där man ställer sig så långt fram det går i båten, sträcker ut armarna och låtsas flyga. Skakar hand och fotograferas med kaptenen. Spelar minigolf på däck, åker skridskor på isrinken inomhus, testar linedance och tittar på shower. Fotograferar alla solnedgångar. Skrattar åt tjocka amerikaner som går runt med vuxennappflaska – läskflaskor med obegränsad påfyllning – men äter ändå för mycket mat själva. Går i alla fall de sju trapporna från hytten till soldäck och restaurang upp och ner varje gång vi ska dit. Ligger i våra solstolar och förundras över träningsmänniskorna: de gör kroppsfettstester, tränar i gymmet eller springer runt, runt på löparbanan som sträcker sig runt skeppet. Pratar med kryssningsveteraner som föredrar att stanna ombord när alla andra går i land eftersom det blir lugnare och mer utrymme. Möter andra svenskar – inklusive göteborgare. Inspirerad av vår kabinsteward som glädjer oss med nya handduksdjur varje dag går jag till och med på en kort föreläsning för att lära mig hur man gör.
Vi lär oss de dagliga skeppsrutinerna men gör också nybörjarmisstagen. Släpar med kostym och finklänning i onödan. Många bär frack eller långklänning den kväll det anmodas om formell klädsel, men lika många har jeans och skjorta. Inser att även om grundpriset är billigt kan annat bli dyrt. Utflykter, till exempel. Alkoholen kostar nästan mer än i Sverige.
Men avslappnade Karibien, fantastiska stränder och turkosblått hav i all ära. Man behöver inte åka så långt för naturupplevelser och storslagna vyer. En kryssning längs Norges kust är svårslagen. Varken regn, dimma eller amerikaner som överköper lusekoftor och -mössor kan förta upplevelsen av Trollstigen eller Geiranger. Och till skillnad från i en karibisk hamn blir det inte trångt på fjället när det ligger tre kryssningsfartyg för ankar i fjorden.
Veteranens tips
Olé Bang gjorde sin första kryssning 2001 och ska snart iväg på sin tjugonde. Favoritresmål är Karibien och Medelhavet.
• Bestäm vad du vill ha innan du bokar. Slappa i solen, sightseeing i städer eller båda. Bestäm vilken klass på service du önskar.
• Läs på innan och prata med folk som har kryssat.
• Båtens utflykter är dyra, men bra om man är ovan resenär. Ofta finns det lokala arrangörer eller möjlighet att ta sig runt på egen hand.
• Var alltid i tid ombord – försenade passagerare blir kvarlämnade på kajen.
• Läs informationsbladet om dagens aktiviteter på morgonen eller kvällen innan – det är för sent om man upptäcker halv fem att det serverades gratis champagne klockan fyra.
• Även restaurangen har ”obegränsat utbud”. Beställ två eller tre förrätter om du vill ha det. Eller två huvudrätter om du orkar.
• Om du köper en flaska vin och inte dricker upp kan du ta med den, eller få den märkt och serverad nästa kväll eller i en annan bar.
• Testa en kryssning … det är omöjligt att bli uttråkad.
Resa dit
Själva kryssningen behöver inte vara så dyr – men resan till avgångshamnen kan kosta.
Det finns kryssningar över hela världen. Priset beror var och när man kryssar: Karibien är billigast i april, maj och september till januari.
I Norden har Köpenhamn flest avgångar (norska fjordar, Östersjön). Royal Caribbean och Oceanica avgår även från Stockholm. Pullmantur använder Malmö.
Från Göteborg finns kryssningar längs Göta Kanal samt med m/s Funchal till Norge och Skottland.
Inför resan
Läs på – det blir billigare då. På cruisecritic.com finns tips, fakta och ett välbesökt diskussionsforum. På svenska finns landgangen.se.
Priserna kan skilja sig åt. Be ett par resebyråer (Globetrotter, Cruise Market) om förslag, kolla på rederiernas sidor och efter erbjudanden.
Är fönster eller balkong värt den extra kostnaden? Det beror på resmål och väder, och hur mycket tid man är i hytten.
Boka sittning i middagsrestaurangen. Meddela om ni inte vill sitta med svenskar – ofta placeras resenärer från samma land vid samma bord.
”All inclusive” betyder sällan att allt ingår. Vanliga undantag är utflykter, dricks, alkohol och specialrestauranger. Finns det dryckespaket eller andra rabatter?
Om man ändå flyger långt – varför inte lägga till en extra vecka i land före eller efter?
Inriktningar
Äventyrs- och naturkryssningar går till Antarktis, Galapagos, Amazonfloden och Grönland. De är alltid dyra. Bland rederierna finns International Expeditions, Azmara, Hurtigruten och National Geographic. Till Alaska kryssar de flesta stora rederierna.
Transatlantiska kryssningar brukar vara prisvärda.
Mellanklassbåtarna bjuder på bekvämlighet och överflöd snarare än ren lyx. Hos Pullmantur ingår alkohol.
Förstagångsresenären, barnfamiljen eller de som reser med flera generationer väljer med fördel de två största rederierna Carnival eller Royal Caribbean. Även Costa, Norwegian och MSC har ett brett utbud och klientel. De exklusiva båtarna är däremot sällan barnanpassade.
För den som söker elegans passar Celebrity, Cunard, Holland America och Princess. Riktig lyx finns hos Crystal, Regent Seven Seas, Silversea och Azmara.
Special- och temakryssningar inriktas mot till exempel golf, pokerspel, dans, handarbete, matlagning, vin, träning/hälsa och musik inom alla genrer. Det finns också seglings- och flodkryssningar.
