Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Pontus Bäckström, präst och lördagskrönikör.

Pontus Bäckström: "Nya tider, gamla trix"

"Det är en viktig uppgift att värna och bevaka orden och språket. Yttrandefriheten ställer krav på oss alla", skriver Pontus Bäckström i sin lördagskrönika där han drar paralleller mellan historiska och nutida händelser.

Dataviruset som aktiverades, i förra helgens globala IT-attack, krypterar tydligen filer i datorn. De går därför inte att läsa, förrän lösensumman är betald och en särskild avkrypteringskod kan låsa upp datorn igen. Tipset är, som alltid, att inte öppna bifogade länkar eller filer. Ett gömt datavirus i ett, vid första anblicken, ofarligt och vanligt mejl kallas också ibland ”trojan” eller ”trojansk häst”.  

I den grekiska mytologin berättas om det trojanska kriget. Belägringen av staden Troja har pågått i tio år och den grekiska hären utanför murarna kommer ingenstans. Då kommer grekerna på en idé, som möjligen kan ändra förutsättningarna för kriget. Grekerna bygger en stor, ihålig trähäst som de lämnar kvar utanför stadsporten, när de låtsas retirera och dra sig undan. Trojanerna uppfattar hästen som en gåva eller ett offer och de tar hästen innanför murarna, in på borggården, i god tro och olyckligt ovetande om hur det kommer att gå. Inuti ”den trojanska hästen” gömmer sig nämligen grekiska soldater, som när natten kommer och trojanerna sover segerruset av sig, kliver ut och öppnar porten för den grekiska hären som väntat utanför. 

Under Bokmässe-dagarna förra året passerade jag Kungsportsplatsen och såg genom spårvagnsrutan två mycket allvarliga och fysiskt välvuxna män med kortbyxor, kängor och varsin grön flagga med Nordiska Motståndsrörelsens emblem på. De stod som soldater i givakt. Många upplevde det där som väldigt obehagligt och hotfullt. Nazister fullt synliga i folkvimlet. Jag förstod senare att de också markerat närvaro på själva bokmässan och på andra platser i staden. Jag tänkte på datavirus och grekisk krigslist. Och det där att ta sig in i systemet eller på borggården, genom att bara konstruera en ”trojansk häst”.  Nya tider, gamla trix.

Jag tänker på orden och ordens betydelse. Användningen av ett ord kan maskera och dölja ett verkligt innehåll. Det går att gömma sig bakom ett ord och låta betydelsen medvetet glida, ge olika signaler beroende på vem som lyssnar. Ord måste ständigt avkrypteras. 
Den aktuella teve-serien ”The Handmaid’s tale” (”Tjänarinnans berättelse”) är en djupt, obehaglig skildring av ett slags talibankristet framtidssamhälle, där orwellska nyord beskriver och styr verkligheten. Ritualiserad våldtäkt kallas ”ceremoni” och homosexualitet är ”könsförräderi”. Margaret Atwood, som skrev romanen och bokförlagan 1985 gick själv med i ”The Women’s March” i år, efter Trumps lansering av ”alternativa fakta” och beslut att begränsa kvinnors rättigheter. 

I sin nya bok ”De kommer att drunkna i sina mödrars tårar” skriver Johannes Anyuru om ett framtida Sverige där befolkningen delats upp i ”Sverigevänner” och ”Sverigefiender”. Liksom i ”The Handmaid’s tale” är språket, retoriken och förvanskandet av orden viktiga.  ”Orden var Guds gåva, nu är de Djävulens verktyg”.  Det är därför en viktig uppgift att värna och bevaka orden och språket. Yttrandefriheten ställer krav på oss alla. Johannes Anyuru väljer att bojkotta Bokmässan i år. Andra väljer att delta på plats. Ingen kommer undan, alla har ett ansvar för det som blir.  

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.