Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Pia Naurin: Din semla avslöjar vem du är ...

KÅSERI: Pia Naurin inser att det är lätt att vara tolerant i många av livets skeden – men inte när det gäller semlor som avviker från traditionen.

Nymodigheter som chokladsemla och muffla är svåra brott mot traditionen, styggelser rentav har jag alltid hävdat, men nu börjar jag tveka.
Varför ska just semlan vara oföränderlig i denna föränderliga värld – och vem är jag att ifrågasätta  bagerinäringens utvecklingsoptimism – vem är jag att ta mig det mandatet? Vem är jag överhuvudtaget? Så förändringsbenägen är jag att det gränsar till karaktärslöshet utom just när det gäller semlor – hur blev jag sådan, var det något i barndomen – och alla följdfrågor på det, om jaget, detet och det där jobbiga överjaget, vad det nu är.


Psykoanalytisk teoribildning gör mig nervös. Jag får för mig att jag missat något, att jag är korkad rentav. Men man ska vara snäll mot sig själv som det heter i självhjälpsböckerna, det vill säga om de inte i vinklar på aggressiva dieter och tarmsköljningar, men i dem står det aldrig något om semlor.
Just i år är semlesäsongen extra viktig.
Semlan är inte längre bara ett njutningsmedel utan upphöjd till tröstande distraktion. Den är just den krockkudde vi behöver när världsläget kraschar, gräddfylld dessutom. Även om semledebatten också är aggressiv stannar den ändå på en hanterbar nivå – ta semlor med vaniljkräm till exempel, vad är det för idioti? Då kan man ju lika gärna äta krämbullar. Och räksemlor är ett rent otyg, men wrapsemlan är ännu värre. En wrapsemla har inte ens något lock och för semlefundamentalisten är locket lika viktigt som oblaten är för en nattvardsgäst.

Locket är omstritt i vida kretsar. Olika strömningar har var och en sin uppfattning, som inte går att rucka på, människor är ju som de är.
Den som inte fattat det, kan gärna se om Life of Brian, Monty Phytons drift med religiös fundamentalism och tron på starka ledare. Filmen är trots sin höga ålder (premiär 1979) mer aktuell än någonsin. Och lika rolig fortfarande.
Det finns de som hävdar att semlans lock ska ätas först.
Andra menar att locket kan användas som verktyg att gräva i grädden med, och då hörs höga skrik: är ni inte riktigt kloka i huvudet eller?
Ytterligare andra troende fördjupar sig i dispyter om lockets form, det trekantiga står mot det runda. Siffran tre ses av många som helig, och treenigheten har sin givna plats i traditionen. Men en cirkel är oändlig vilket gör den runda lockformen fulländad, hävdar de som står för just den ismen.
Det finns till och med folk som hyllar lock med pärlsocker. Inte jag dock. För mig är flocksockret heligt. Rör inte mitt florsocker, jag kan gå i krig för det.
Mest fanatiska anses de vara som först låter semlan simma i varm mjölk och sedan äter den med sked, samt de förtappade vars tro säger att de bara får äta semla på fastlagsdagen, som i år infaller den 28 februari. Allt annat ses som en skändning av semlans innersta teologiska idé.
Själv tillhör jag en ism som får äta semla när och hur som helst, efter trettonhelgen vill säga och absolut inte ända fram till påsk. Min ism har för vana att skrapa bort två tredjedelar av grädden, vilket ger ett slarvigt och slösaktigt intryck. 
Konstruktörer av semletesterna ser på oss med skepsis.
Dylika tester finns på nätet och funkar ungefär som arbetsmarknadens personlighetstester. Ser du dig som en person med både styrkor och svagheter? Hur ofta äter du semla? Tycker du om ett flexibelt arbetsplatsklimat med snabba förändringar? Anser du att prinsessemlan är för grön? Svaren avslöjar vem du är.

Pia Naurin 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.