Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Petra Elio Serti, lärare och tisdagskrönikör i GP.

Petra Elio Serti: "Låt oss läsa högt för barnen"

KRÖNIKA: Tisdagskrönikören Petra Elio Serti skriver om språkets makt och vikten av att föräldrar läser böcker för sina barn.

Mamma, vem ska läsa för mig idag? Du eller pappa? Han frågar inte om någon ska läsa utan vem. Och visst är det en av de mysigaste stunderna på dagen att få läsa för honom. Där ligger vi under hans lilla täcke en stund, när han sedan inte orkar höra mer vill han gärna återberätta boken själv. Det är så häftigt att få ta del av hans fantasi. Lillasyster vill mest bläddra i boken och pekar på olika bilder.

Det får mig att minnas alla timmar man spenderade i biblioteket när man var yngre. Vi läste böcker, vi hjälpte till med att sortera böcker och även med att låna ut böcker med hjälp av en stämpel. I dag är det svårt att få människor att titta upp, eftersom vi läser en hel del på digitala medier och det är väl egentligen inget fel i det, men det viktiga är att barn får högläsning och att de faktiskt lär sig läsa. 
Under bokmässan träffade vi Anne-Marie Körling. Hon tittade nyfiket på Christian och inledde ett samtal angående hans stora nyinköpta Bamsebok som var cirka en meter i höjd och en halvmeter i bredd.  Hon ställde frågor som "Vad ser du?", "Gillar du att läsa?" och "Vilka är de?" – de hade ett litet samtal om boken och om vem som läser mest där hemma.

Detta ledde till att vi började prata om läsning och böcker. En bit in i samtalet kom det fram att hon arbetar som läsambassadör. Christian berättade för Anne-Marie att hemma är det pappa som läser mest. Jag fick skämmas lite och skämtade om att jag bara är lärare.
Under vårt samtal fick jag lära mig att en fjärdedel av eleverna läser utan att förstå det de läser och att läsning inte är särskilt attraktivt i dag. Högläsningen förekommer mindre och mindre i hemmet. Från att 80 % av föräldrarna 1984 läste i en halvtimme varje dag till att endast 35 % av föräldrarna läser bara en kvart om dagen 2012 är en trend vi behöver vända. 

Det hela börjar med ord som barnet lär sig. 
Forskning menar att en sjuåring som börjar grundskolan i genomsnitt har ett ordförråd på mellan 5 000 och 7 000 ord. En sjuttonåring som läser och/eller lyssnar till texter har ett ordförråd på 50 000-70 000 ord, men en sjuttonåring som inte läser har ett ordförråd på 15 000-17 000 ord. För att klara av ett vardagsliv som vuxen och kunna hänga med i nyhetsflöden, som att läsa en tidning, krävs cirka 50 000 ord. Det som gör störst skillnad är läsningen. (Källa: Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet och Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet).
Det är viktigt att böcker finns tillgängliga och desto viktigare är att kunna förstå texterna för att kunna utveckla språket. Alla har tyvärr inte en läsmiljö hemma, men en sådan är väldigt viktig för barn och därför har skolan ett viktigt kompensatoriskt uppdrag och behöver förse elever med böcker. 
Vi befann oss på Bokmässan, som min son kallade för en bokfest – i hans värld deltog han i en fest med böcker! – men även om det förstås grundlagts en bra relation till läsande, så är det viktigt att vi måste få honom att behålla intresset. För att vidga hans horisont ska man läsa det barnen tycker är spännande eller intressant.

Språket är inte bara en nyckel till en värld fylld av både verklighet och fantasi. Man säger att språk är makt. Har man makt över språket gör det också att man kan ta makt över sitt eget liv och följa med och kunna påverka i samhället, genom att välja både utbildning och yrke. Det är också genom språket som vi kan kommunicera med andra och det ger oss mängder med möjligheter till att vara på och förändra det vi vill i livet. 
Låt oss läsa högt för barnen!

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.