Personal som möter våldtagna blir traumatiserade i andra hand

Vårdpersonal som möter våldtagna kvinnor kan själva bli traumatiserade, visar en ny studie från Göteborgs universitet.
– Vi vet från tidigare forskning att den här typen av berättelser tenderar att komma oss väldigt nära, säger Lisa Rudolfsson, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.

ANNONS
|

Kvinnor som jobbar med sexuellt utsatta kvinnor kan bli traumatiserade i andra hand av berättelserna och upplevelserna de möter på jobbet. Det slår en ny studie från Göteborgs universitet fast. Kvinnorna som deltagit i studien berättar att de har blivit mer medvetna om hur, när och var kvinnor är utsatta i samhället och riskerar genom den vetskapen att bli utmattade, rädda och löper risk för utbrändhet.

– När det gäller sexuellt våld så är det berättelser som är svåra att lyssna till, och vi vet från tidigare forskning att den här typen av berättelser tenderar att komma oss väldigt nära, säger Lisa Rudolfsson, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, som har studerat sekundärtrauma hos polis och vårdpersonal.

ANNONS
Lisa Rudolfsson studerar hur poliser och vårdpersonal som möter våldtagna kvinnor påverkas, tillsammans med psykolog Enkela Sinani.
Lisa Rudolfsson studerar hur poliser och vårdpersonal som möter våldtagna kvinnor påverkas, tillsammans med psykolog Enkela Sinani. Bild: Hillevi Nagel

Sekundär traumatisering är på vissa sätt likt traumat hos dem som har drabbats av något direkt. Det kan till exempel leda till symtom som depression, ångest och påträngande minnen. På andra sätt skiljer det sig åt. Sekundärtrauma hanteras oftast inte genom terapi och behandling, som det annars görs när det handlar om ett primärt trauma. I stället söker de som utsätts stöd hos sina kollegor.

– Snarare så handlar det om tid för reflektion, möjlighet till handledning, att kunna söka kollegialt stöd och att kunna få prata av sig när man känner att man behöver det, förklarar Lisa Rudolfsson.

Blir utbrända och empatitrötta

Sedan tidigare vet man att yrkesgrupper som arbetar med traumatiserade personer under en längre tid, till exempel psykologer, kan drabbas av sekundärtrauma. Det Lisa Rudolfssons forskning nu undersöker är huruvida en person som möter traumatiserade personer under kortare perioder upprepade gånger, till exempel vårdpersonal vid en akutmottagning eller poliser, också kan bli drabbade.

Hennes studie bygger på tolv intervjuer med kvinnor som arbetar inom vården och som möter våldtagna personer. I studien ingår fyra sjuksköterskor, fyra läkare och fyra undersköterskor. Flera av deltagarna visar symtom på sekundärtrauma.

Flera av de kvinnor Lisa Rudolfsson har intervjuat talar om en svår balansgång mellan den professionella rollen och den som medmänniska. Under sina arbetsdagar känner de både ilska, sorg och empati, och det kan vara svårt att veta hur varje enskild patient ska bemötas. De träffar kvinnor i olika livssituationer, och riskerar att bli emotionellt involverade i liv som de sedan tar med sig hem. Det kan leda till att man känner sig utbränd, eller att man blir empatitrött.

ANNONS

– Det finns en rädsla av att bli cynisk och avtrubbad i mötet med den utsatta, att man helt enkelt blir kall och har svårare att bemöta den utsatta med empati, säger Lisa Rudolfsson.

Kvinnor löper större risk för sekundär traumatisering

Sekundärtraumat är något som drabbar dem som är i en hjälpande position och kommer från en igenkänning och en empatisk reaktion på det den andra människan berättar och har varit med om. Att bara läsa eller höra om berättelser om samma saker utsätter dig alltså inte för samma risk. Lisa Rudolfsson tror också att det inom gynekologisk vård kan vara något som ofta drabbar kvinnor, eftersom de kan överidentifiera sig med sina patienter.

– I mina fokusgrupper är det flera kvinnor som har pratat om ”om det var jag”. Det finns en igenkänning i att ”jag kan föreställa mig hur en våldtäkt känns, för jag vet hur min kropp fungerar”, och den typen av identifiering medför en risk för sekundärtrauma, säger Lisa Rudolfsson.

Cecilia Blom, vårdenhetschef på gynekologiska mottagningen och akuten på Sahlgrenska, säger att hon och hennes medarbetare på sjukhuset känner igen sig i studien.
Cecilia Blom, vårdenhetschef på gynekologiska mottagningen och akuten på Sahlgrenska, säger att hon och hennes medarbetare på sjukhuset känner igen sig i studien. Bild: Privat

Undviker män, nattklubbar och dejting

I vissa fall kan traumat leda till att vårdpersonalen blir rädda för sin egen omgivning och ändrar sina egna beteenden. Deltagarna i studien vittnade om att de numera undviker nattklubbar och att promenera ensamma ute på kvällen eller nätterna. Vissa menar att de inte längre ville socialisera sig med heterosexuella män, utan föredrar att vara med kvinnor, icke-binära eller HBTQI-män.

ANNONS

– Man sätter in många av de här säkerhetssystemen som väldigt många andra kvinnor också har, säger Lisa Rudolfsson.

Cecilia Blom, vårdenhetschef på gynekologiska mottagningen och akuten på Sahlgrenska, säger att hon och hennes medarbetare på sjukhuset känner igen sig i studien. Flera av hennes medarbetare pratar mycket om exempelvis säkerhet när det kommer till dejting och på dejtingappar.

– ”Vågar man lita på män? Vågar man dejta? Finns det bra män?” Det är diskussionerna jag hör från mina medarbetare, berättar hon.

Samtal och samarbete hjälper

Deltagarna i Lisa Rudolfssons studie är överens om att de behöver mer tid i arbetet än vad de får tillgång till. Både för att kunna skapa en trygg och säker miljö där patienten kan tala ut, men också för sin egen skull. De säger att de inte får tillräckligt med utrymme under arbetsdagen för att hantera situationerna de bemöter, för att prata med sina kollegor och stötta varandra – det som är så viktigt för att bearbeta sekundärtrauma.

– Tidsbristen gör att man springer från trauma till trauma utan möjlighet att stanna upp och ta hand om sig själv, säger Lisa Rudolfsson.

Cecilia Blom håller med om att tid att diskutera mötena och reflektera i grupp är det viktigaste för att bearbeta sina upplevelser, men delar inte synen att det är något som inte hinns med. Hon berättar att hennes medarbetare på Sahlgrenska tar tid i slutet av varje dag för att tala om och reflektera över arbetet, något som hjälper oerhört.

ANNONS

– De måste kunna lämna över och släppa sitt jobb, i alla fall så att det känns någorlunda okej, säger hon.

Gynekologiska akutmottagningen på Sahlgrenska

Exempel på akuta gynekologiska tillstånd som behandlas på Sahlgrenskas gynekologiska akutmottagning:

  • Snabbt påkommen låg buksmärta med eller utan graviditet.
  • Missfall med stora blödningar eller smärtor.
  • Låg buksmärta och feber.
  • Stora blödningar ur slidan.
  • Svåra graviditetskräkningar.
  • Komplikationer efter behandling utförd hos mottagningen.
  • Vård efter sexuella övergrepp.

Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

LÄS MER:Därför har det blivit så svårt att få tid hos en gynekolog

LÄS MER:Regionen skrotar sjukhusavgift för våldtäktsoffer

LÄS MER:Ida-Maria fick endometrios som barn – men ingen vård

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS