Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Per von Borstel bytte Göteborg mot Österlen och driver nu vandrarhemmet i Haväng ihop med sin sambo Erica. Likt många andra märker de effekterna av covid-19.
Per von Borstel bytte Göteborg mot Österlen och driver nu vandrarhemmet i Haväng ihop med sin sambo Erica. Likt många andra märker de effekterna av covid-19. "De långväga gästerna har bokat av, men skåningarna har bokat mer, man turistar regionalt i år. Många kommer och fikar, Folkhälsomyndigheten har ju skickat ut folk i naturen", säger han. Bild: Marie Grahn

Per från Hisingen ser till att gästerna trivs på Österlen

Han trodde aldrig att han skulle lämna Göteborg. Inte heller att han skulle arbeta med service. Nu har Per von Borstel bott över tjugo år i Skåne och har nyss blivit vandrarhemsvärd på Österlen. Är det något han saknar från hemstaden är det – vädret.

I Haväng några kilometer norr om Kivik ligger Skepparpsgården, en kringbyggd korsvirkesgård, inbäddad bland grönskande kullar och ett stenkast från kilometerlånga sandstränder. Läget har bidragit till att gården hör till Sveriges populäraste vandrarhem. Sedan tre år tillbaka möts besökarna av en värd som pratar tydlig göteborgska.

– Det är många av våra gäster som kommenterar det. De undrar om jag har kommit fel, säger Per von Borstel och ler.

Trivs i nya rollen

Vi sitter på vandrarhemmets innergård. Kring flera av borden fikar gårdens nattgäster och till kaffeluckan med hembakat och glass kommer en strid ström med strandbesökare. Sedan Per och hans sambo Erica Ängmo tog över har det rensats, byggts sittplatser och målats. Per ger ett lugnt och nöjt intryck, det märks verkligen att han trivs i sin nya roll. Helt självklart var det dock inte att det var vandrarhemsvärd han skulle bli.

– Som så mycket annat i livet var det en slump. Jag hade aldrig haft en tanke på det men en dag frågade våra grannar, som drev vandrarhemmet här i 35 år, om vi ville ta över. De ville sluta och helst lämna över till några de kände. Jag hade verkligen känslan att det var dags att göra något nytt i livet. Barnen var stora nog att klara sig och jag längtade efter att arbeta med människor efter många år på kontor. Jag som varit försiktig i hela mitt liv sade ja direkt, säger Per och ler stort.

Han har inte ångrat sig.

– Det kändes helt rätt direkt! Och precis som jag tänkte, det är verkligen kul att träffa människor.

Bild: Marie Grahn
Bild: Marie Grahn

Känslan att han gillade att arbeta med service hade funnits förut. I början av 90-talet var Per med och startade innebandyföreningen Dumle, som senare byte namn till Älvstranden.

– Vi hade bland annat en liten pub i vår föreningslokal på Vårlöksgatan, vid Långängen nära Vågmästareplatsen, och då upptäckte jag hur kul jag tyckte det var med service.

Döttrarna hjälper till

I dag tar Erica oftast hand om förmiddagarna och serverar frukost. Per tar eftermiddagarna och då är det bland annat städning, sitta i receptionen och incheckningar som gäller. I sommar ska äldsta dottern Nora driva kaféet tillsammans med en kompis, på helgerna hjälper ofta yngsta dottern Siri till.

Att det skulle bli Skåne fanns ingen tanke på från början. Per är uppvuxen på Hisingen och har familj kvar där. Efter Lundbygymnasiet läste han biologi och geografi på universitetet och hade bland annat en firma där han hjälpe göteborgare att planera sina trädgårdar. Riktigt rätt kände han ändå inte att han hade hamnat.

– Sedan hittade jag en utbildning som jag trodde skulle passa mig bättre, till trädgårdsingenjör. Den fanns bara på Alnarp i Skåne och 1998 flyttade jag dit. Då hade jag målsättningen att flytta hem till Göteborg igen efter utbildningen och jobba med grön stadsplanering. Men så blev det inte. Jag träffade min kärlek och fick jobb på Weibulls i Hammenhög redan innan utbildningen var klar.

Två årtionden på Österlen

Göteborg byttes ut mot byn Ravlunda på Österlen där paret nu har bott med sin familj i tjugo år. Ända tills nyligen har Per fortsatt att arbeta i trädgårdsbranschen, som affärsutvecklare och produktchef med ansvar för trädgårdssortiment.

Frågan om han känner sig mest som skåning eller göteborgare undviker han galant, ”jag gillar Götaland”. Han säger att han tänkt många gånger på att flytta tillbaka, kanske till någon av öarna utanför Göteborg. Skärgården är en av två saker han saknar mest från Göteborg.

– Jag är uppvuxen med somrar i segelbåt på Västkusten, det är inte samma sak här. Men jag kan också sakna vädret! Här blåser en kall nordostlig vind, jag kan sakna lågtrycken från väster, flinar han och inser att många göteborgare skakar på huvudet åt honom nu.

Vad gör du om fem år?

– Då är vi kvar här, utan tvekan. Vi har renoverat i lagom takt och utvecklat värdskapet med lite lokala utflyktsarrangemang.

Hållbart och lokalt

För ett år sedan uppfylldes ett mål: vandrarhemmet Krav-certifierades.

– Det är det lättaste sättet att visa på hållbarhet och engagemang. Vi lägger tyngdpunkten på att ha lokala leverantörer. Äggen och osten kommer härifrån, korven är kravmärkt, marmeladerna gör vi själva och grönsakerna är till stor del från vår egen trädgård

Ungefär en gång i månaden åker han till Göteborg och har gjort så i många år, ” jag kan den vägen nu”. Han hälsar på familjen, kanske fiskar eller och träffar det gamla tipsgänget som tippat fotboll i många år. Att byta från att heja på Häcken till ett lag från Skåne är dock inte aktuellt.

– Nej, nej! Det är himla roligt att åka till Malmö och titta på Häcken, det går väldigt ofta bra för dem där!

Per von Borstel

Ålder: 52 år.

Familj: Sambo Erica och fyra döttrar.

Bor: Ravlunda, Österlen.

Gör: Driver vandrarhemmet I Haväng.

Fritidsintressen: Vara i trädgården, cykla och spela badminton.

Det bästa med att driva ett vandrarhem: Det är omväxlande och det är oslagbart att få arbeta i den här miljön.

Det sämsta: Att det inte alltid blir tid för en dag på stranden med familjen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.