Sensus studieförbund i Göteborg har ordnat den första kursen någonsin i negativt tänkande. Kursen blev fulltecknad direkt. Kursledare är Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi.
Sensus studieförbund i Göteborg har ordnat den första kursen någonsin i negativt tänkande. Kursen blev fulltecknad direkt. Kursledare är Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi.

Nu ska du tänka negativt

Tänk positivt! Gilla läget! Eller? Nu växer det fram en motkultur mot positivt tänkande. För första gången i Sverige ordnas en studiecirkel i negativt tänkande. Är det dags för dysterkvistens revansch?

ANNONS
|

Onsdagskväll i centrala Göteborg. Elva kursdeltagare, block, pennor och ett vasst studiecirkelljus över borden.

Kursledaren Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi, läser högt ur texter av smålänningarna Vilhelm Moberg, Pär Lagerkvist och Albert Engström.

Kvällen har arbetsrubriken "Det ska inte vara lätt inte. Stoiker, smålänningar och andra experter i konsten att härda ut".

Det låter svart och deprimerande men är precis tvärtom – det skrattas runt borden åt Mobergs sandpapperssträva inställning till otaliga refuseringar och dåtida höga frimärkskostnader.

– Att tänka negativt är det nya svarta, säger Ida Hallgren som menar att det behövs en motkraft till det positiva tänkandets tyranni, som blivit en farlig samhällsnorm på både individ- och samhällsnivå.

ANNONS

Vad menar hon? Att tänka positivt låter ju så bra, ingen vill väl vara en negativ jävel?

Jo, att positivt tänkande blivit en ideologi som kan leda till olycka. Ta åldringen eller den cancersjuka som inte får prata om oro eller död utan viftas undan med ord om att fånga dagen, äta en kanelbulle och tänka positivt.

– Det är skadligt att tänka positivt om det betyder att det inte lämnas utrymme för det negativa, vi hindras att vara hela människor.

I en individualistisk kultur, fylld till taknocken av självhjälpslitteratur och lättviktig kvällstidningsmindfulness, är det individens ansvar att vara lycklig.

En cancersjukdom ska helst ses som en "gåva" som utvecklar dig, men klarar du inte av att vara positiv kan du hamna i en skuldspiral för att du känner "fel".

Eller ta den anställde som inte kan ställa kritiska frågor utan att ses som en gnällspik och nejsägare.

– Vad händer om ingen gör en riskanalys när alla springer åt samma håll, säger Ida Hallgren och drar exemplen med finanskrascher, it- och bostadsbubblor – där människor faktiskt varnat om riskerna. Eller om man tänkt mer negativt inför orkanen Katrina – hur många liv hade kunnat räddas?

ANNONS

Det positiva äter sig in i nutidsspråket: ord som "problem" förvandlas till "utmaning".

– Att tänka negativt handlar om att se verkligheten som den är och förhålla sig till den. Om du enbart tänker positivt har du inga bra verktyg att hantera verkligheten. Vi har lärt oss att positivt tänkande är det enda alternativet men det gör oss immuna mot kritiskt tänkande, säger Ida Hallgren och gör upp med de största fördomarna om negativt tänkande:

– Att man ska vara negativ. Och att man riskerar att bli deprimerad. Så är det inte alls. Det handlar inte om att oreflekterat reagera negativt utan just att förhålla sig till varningssignaler och svåra livsfrågor.

Allt började som ett skämt på halvt allvar. Marcus Nilsson, verksamhetsutvecklare på studieförbundet Sensus i Göteborg, skojade med kollegorna om att vara motvalls och ordna en kurs i negativt tänkande. Han ringde upp Ida Hallgren, som han tidigare anlitat under filosofikaféer.

Hon minns när Marcus ringde, hur huvudet fylldes av ordet "äntligen".

Kursen blev fulltecknad på en dag. När man hade 35 personer på kölistan stängde man ner anmälningsslussen.

Marcus Nilsson, som aldrig varit med om något liknande, funderar nu på hur studieförbundet ska göra framåt och sprida kursen nationellt.

ANNONS

– Intresset tyder på ett enormt, uppdämt behov av samtal för svåra frågor bland sekulära människor, säger Marcus Nilsson.

Ida Hallgren hade tre plattformar för att tända direkt på idén. Dels hennes småländska bakgrund, en livssyn där man i generationer varit medveten om och förberedd på motgångar i form av missväxt och elände.

Dels hennes egen forskning om hur man kan utveckla empati. Och till sist ämnet meditationsforskning, hon är trött på missuppfattningen att se mindfulness som en självhjälpsmanual för den egna lyckan:

– I dag tänker man på någon som sitter och blundar med en varm tekopp i händerna, när det handlar om att ta in hela verkligheten i nuet, inte bara det vackra, för att i förlängningen kunna fatta visa val som ska minska lidande för alla levande varelser.

Det blir rast och samling runt kaffemaskinen. Kursdeltagarna Helena Håkansson och Stina Hagdahl var båda snabba på att anmäla sig.

Varför?

– Det lät spännande med en ideologisk motvikt mot det individfokuserade, positiva tänkandet, säger Helena Håkansson.

Stina Hagdahl slutade snabbt att berätta för omgivningen om att hon skulle gå en kurs i negativt tänkande.

– Alla frågade "Varför då?" "Vill du vara negativ?". Det fick mig att känna mig knäpp, som att det vore fult och att enbart det positiva tänkandetär rätt.

ANNONS

Båda längtade efter begrepp, verktyg och historiska svar på hur vi hamnat i en självhjälps- och carpe diem-kultur.

Ida Hallgren drar bakgrunden: hur positivt tänkande först kom som en amerikansk motreaktion mot den moraliska och puritanska kalvinismen, togs över av de karismatiska frikyrkorna och dundrade in i Sverige när tidsandan låg öppen.

Finns det inga risker med negativt tänkande?

– Det skulle vara om du inte tänker, utan fastnar i en negativ känsla av problem. Att vara öppen för negativitet betyder inte att du ska reagera och agera negativt reflexmässigt. Du ser tiggare eller flyktingar och upplever obehag eller rädsla. I stället för att agera negativt kan du göra en rationell analys och agera positivt, säger Ida Hallgren och liknar det vid buddhismens erkännande av att världen består även av lidande.

Du når inte heller lättare dina mål för att du tänker positivt, menar Ida Hallgren. Eller jo, en höjdhoppare lyckas såklart bättre om hon visualiserar att hon flyger över ribban. Men inför långsiktiga mål, som studier, har forskning visat att den som tänker positivt faktiskt mer sällan lyckas än den som ser mer pessimistiskt på uppgiften.

Eller ta uppfattningen om hur goda bilförare majoriteten anser att just de är, när det inte alls stämmer med verkligheten.

ANNONS

Blir man lyckligare av att tänka negativt?

– Lyckobegreppet är komplext. Du kan bli mer välmående, förberedd och något mer bestående kan växa uren acceptans av livets villkor, säger Ida Hallgren och svarar raskt på den eviga frågan om man ska se på glaset som halvfyllt eller halvtomt:

– Varken eller. Det är vad det är.

Fakta: Andra negativa tendenser

  1. Showen Den lyckliga pessimisten, med Jan Bylund och Mattias Lundberg, var först en bok som blev en föreställning. Premiär 2014 men spelas fortfarande. Kommer till Lorensbergsteatern i mars 2017.
  2. I september ordnade en lokal kulturförening i Skellefteå ett "Gnällkafé" som blev en succé.

Böcker:

  1. Gilla läget: hur allt gick åt helvete med positivt tänkande, Barbara Ehrenreich (2011)
  2. Motgiftet; lycka för pessimister, Oliver Burkeman (2014)
  3. Stå fast, Svend Brinkmann (2015)
  4. The power of negative thinking, Bob Knight (2013)
ANNONS