"Det som driver mig är kärleken till teater och konst, det är en alldeles särskild rikedom som jag är tacksam att jag får ta del av", säger Mohammad Hamed, som bland mycket annat översatt 23 Lars Norén-pjäser till persiska.
"Det som driver mig är kärleken till teater och konst, det är en alldeles särskild rikedom som jag är tacksam att jag får ta del av", säger Mohammad Hamed, som bland mycket annat översatt 23 Lars Norén-pjäser till persiska. Bild: Nenne Jacobson Granath

Norén har nått de persiska läsarna – tack vare Hamed

När Mohammad Hamed kom till Sverige fick hans teaterintresse en ny form. De senaste tjugo åren har han översatt mer än 50 publicerade pjäser, vilket lett till att Lars Norén, Jon Fosse och andra skandinaviska dramatiker nått nya persiska läsare.

ANNONS
|

Litteraturen har en hög ställning i Iran, som har ett stort kulturellt arv med en klassisk dikttradition. Till skillnad från oss nordbor, så läser den bokälskande nationens invånare gärna teaterpjäser publicerade i bokform.

– Teaterintresset är väldigt stort och det finns många vana teaterläsare. Det finns flera bokförlag som bara publicerar pjäsmanus. För mig personligen är det ingen skillnad att läsa en pjäs, jämfört med en roman, en diktsamling eller något annan konstnärlig text - allt ingår i den stora skönlitterära familjen, säger Mohammad Hamed när vi träffas på hans arbetsplats vid Humanistiska biblioteket.

Gör sina egna urval

Efter dagens arbetspass går han hem och jobbar på sin lediga tid med eget översättningsarbete. Hamed har specialiserat sig på teaterdramatik och känner sig fri att göra sitt eget urval.

ANNONS

– Det viktiga för mig är att översättningen blir levande, så att karaktärerna får nytt liv i det persiska språket. Det handlar inte om att översätta ord för ord, man måste gräva mycket djupare för att höra rösterna. Lyckas man, ja, då har man suddat bort känslan av att det är ett översatt verk och berättelsen får nytt liv igen.

Alla språk har sin speciella melodi, sin kulturella hemvist och varje författare skapar sin egna unika teaterform. Därför är det viktigt att läsarna kan känna in alla små nyanser och mellanrum, så att bilderna och upplevelsen kan återskapas, menar Hamed.

– Du bygger ett hus av ord. Tegelpannorna, orden i det här fallet, är svenska i en Lars Norén-pjäs och norska i en Jon Fosse-pjäs. De består av ett annat material än det persiska språket. Det är det som är utmaningen och min drivkraft, att skapa den bro som fångar in och för fram författarens innersta formspråk.

Många timmar på biblioteket

Nere på det närliggande biblioteket för musik och dramatik finns en stor samling av opublicerade teaterpjäser (inskickade av Folkteatern, Stadsteatern och Dramaten). En rik och omfattande samling med tusentals verk.

– Där har jag suttit många timmar. Den samlingen har en magnetisk kraft på mig, skrattar Hamed och plockar fram en bokhög med några av de svenska pjäser som han har översatt.

ANNONS

Böckerna är tryckta i Iran och har en sparsmakad, stilistisk formgivning. Färgerna är milda, på bokryggen böljar de vackra persiska bokstäverna fram. I just den här bokhögen finns många Lars Norén-pjäser, en av Sveriges internationellt mest kända dramatiker med ett hundratal pjäser bakom sig. Tack vare de persiska översättningarna har det väckts ett intresse för det norénska landskapet även i Hameds hemland Iran.

Dramatikern Lars Norén har fått 23 av sina pjäser översatta till persiska av Mohammad Hamed.
Dramatikern Lars Norén har fått 23 av sina pjäser översatta till persiska av Mohammad Hamed. Bild: Fredrik Sandberg

Så här långt har Hamed översatt 23 pjäser av Norén, och allt började med en kväll på Pusterviksteatern för ganska precis tio år sedan. Publiken fick ta del av två turnerande Norén-pjäser och Hamed fullständigt knockades av de starka dialogerna. Efter föreställningens slut gick han bakom scenen och fick till sin glädje med sig några texter hem. Redan samma kväll satte han igång att jobba med den första pjäsen.

– Hans dialoger innehåller en spännande underliggande mening och dynamik. Jag kände mig direkt hemma, det talade till mitt hjärta. Så det känns bra att jag har kunnat introducera några av hans pjäser på persiska. Efter Strindberg har det varit ont om spelade svenska pjäser. Men nu, många år senare, har många i teaterkretsen läst Noréns verk och jag tror inte att det dröjer så länge innan några av grupperna sätter upp hans teater.

ANNONS

Bokslukare redan i unga år

Hameds eget bokintresse startade tidigt. Han var inte mer än tolv, tretton år när han började läsa världslitteraturens klassiska mästerverk, av stora dramatiker som William Shakespeare, August Strindberg, Artur Miller, Anton Tjechov, Eugene O'Neill, Harold Pinter, Samuel Beckett och många fler. Han fastnade för ordens kraft och teaterns magiska värld.

– Då öppnades bokstavligen ett nytt kapitel i mitt liv och så är det fortfarande. Har man sett en bra pjäs, eller läst en bok som fångar ens intresse förändras synen på själva livet.

Själv kom han att syssla med både regi och skådespeleri, främst inom gatuteater, men han jobbade även med radio och tv.

Men när den iranska revolutionen bröt ut i slutet av 70-talet förändras livsvillkoren på ett brutalt sätt. Censuren blev ett stort problem i de intellektuella kretsarna och många teatrar och universitet tvingades stänga ner.

– Det gick inte att andas längre, jag valde att lämna landet efter några år och hamnade så småningom här i Göteborg, som sedan mer än 20 år är min fasta punkt och mitt nya hemland.

Hemlighetsfullt projekt

Hamed lägger undan böckerna och börjar berätta om sitt senaste översättningsprojekt, en antologi med samtida dramatiker som är under arbete så några namn vill han inte släppa ännu.

ANNONS

– Min grundidé är att jag vill presentera olika röster och färger, från både kvinnor och män, för den persiska läsekretsen.

Nu när Hameds yrkesliv börjar närma sig sitt slut har han inga problem att fylla dagarna.

– Jag har fått viss ledighet från biblioteket för att skriva i några perioder, det är jag tacksam för och har också haft ett kulturutbyte med Kulturrådet. Men eftersom det mesta som jag har skrivit, har skett under kvällar och helger så kommer jag såklart få lite mer timmar framöver. Denna tid kommer jag att ägna mig åt det som jag brinner allra mest för – teaterns underbara värld.

Mohammad Hamed

Ålder: 64 år.

Bor: Göteborg.

Gör: Översätter teaterpjäser till persiska.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS