Nina Rung drivs av att göra skillnad

Redan som barn förstod Nina Rung att något inte stämde. Hon blev medveten om hur killar tafsade på tjejer i skolan, då var hon runt nio år och i tonåren upplevde hon rädslan för att råka illa ut på bussen, på ett dansgolv eller på väg hem från en fest.

– Jag kände tidigt att något var knas. Varför såg det ut så här? Jag behövde förstå detta med våld och kön och det förde mig till genusvetenskapen. Där skulle jag åtminstone få en teoretisk förståelse.

Utredde grova övergrepp mot barn

På universitetet fortsatte hon med kriminologi och började så småningom arbeta inom polisen. Innan hon sade upp sig 2017 utredde hon grova sexuella övergrepp mot barn. Det vällde in fall men Nina kunde bara jobba med ett i taget och hennes frustration växte.

– Våld mot kvinnor och barn har inte tillräckligt hög status inom polisen och det var något jag tog upp gång på gång. Där finns en väldigt hög förbättringspotential om jag ska uttrycka mig på ett trevligt sätt.

Hur konstigt det än kan låta tyckte hon ändå att jobbet var roligt, ja bland det

roligaste hon gjort. För det är inte alltid man får ett kvitto på resultatet av ens arbete. Men när Nina Rung hittade en förövare och det ledde till en rättsprocess och fällande dom, då visste hon att hon gjort skillnad.

Att ägna sig åt de här frågorna har också en baksida. Det är tunga saker att ta in och det är svårt att ta del av dokumenterade övergrepp, menar hon.

– Det är klart att det händer något med oss som gör det, men man kan inte ha en mörk livsinställning. Själv drivs jag av skillnaden man kan göra.

Var kommer den inställningen ifrån?

– Den är nog bara ett karaktärsdrag bland andra. Som barn kunde jag bli ledsen eller förbannad på saker men sedan tänkte jag: ”Vad kan jag göra åt det här?” Man får bryta ihop och komma igen, det är lite av mitt livsmotto.

Sedan fem år driver hon en egen firma ihop med maken Peter. De föreläser, utbildar och processleder inom områden som våldsprevention, normer och porr.

– Även om vi håller på med olika projekt så arbetar vi nästan alltid tillsammans och när vi får tid över pratar vi oftast om sådant som har med jobbet att göra. Det kanske inte passar alla men för oss funkar det bra.

Målgruppen är framför allt kommuner och myndigheter men också kvinnojourer. På senare år har även näringslivet börjat få upp ögonen för frågor om övergrepp mot kvinnor och barn, enligt Nina Rung. Projektet Huskurage är till exempel en satsning som riktar sig mot bostadsbolag för att underlätta för deras hyresgäster att förebygga och larma om våld i närmiljön.

Mer sexuella trakasserier i skolan

Under de 15 år som Nina Rung har arbetat med frågorna har mycket förändrats.

– Vi pratar mera om det, det kommer lagar, vi får kunskap. Samtidigt upplever jag att tjejers utsatthet ökar med internet, det blir mer sexuella trakasserier i skolan och hårdare språkbruk.

Hon är själv utsatt på grund av det hon gör. På sin hemsida skriver hon att alla försök att trakassera henne kommer att polisanmälas. Rädd är hon dock inte, utom för döttrarnas skull. Den äldsta är tolv år.

– Det är en ålder där en massa skit börjar hända. Personer kan nå henne på nätet. Det finns risk att hennes gränser överskrids i en framtida relation. Hur kommer porren att påverka henne och de killar hon umgås med?

Sedan ett halvår gotlänning

Sedan ett halvår är Nina Rung och hennes familj gotlänningar. De bodde i Nacka utanför Stockholm och hade under flera år besökt Visby under Almedalsveckorna. Snart upptäckte de den stora öns skönhet och för något år sedan bestämde de sig för att flytta. Nu bor de i ett hus norr om Klintehamn på öns västsida med gångavstånd till havet.

– Det är så rofyllt! När allt snurrar och det är mycket bråk i sociala medier, då kan jag gå ned med hunden och se på solnedgången och känna att, ja solen går ned. Och i morgon går den upp igen. Då känns inte allt annat så stort.

Johan Ekfeldt