Naturvin - den skeva vintrenden

Svensken är en av världens mest trendkänslige när det kommer till mat och dryck. Vi anammar pulled pork, mikrobryggd öl och chiafrön med blixtens hastighet. Ändå har naturvin inte lyckats ta klivet från subkulturs-fluga till folklig trend. Två Dagar har gått på jakt efter anledningen.

ANNONS
|

På de omsorgsfullt dukade borden står ett och annat halvdrucket glas. Det är flera timmar kvar innan de första gästerna anländer till kvällens första servering på restaurang Natur. Sommeliern Joline Olsson och servitrisen Lotta Diehl sitter vid ett av den lilla krogens höga bord. Framför sig har de varsitt vinglas, en spottkopp och restaurangens nyaste rätt med pilgrimsmussla och kycklingskinn. På andra sidan bordet sitter Nico Pérez, säljare hos en importörsfirma som helt specialiserat sig på naturvin, en dryck som med några få undantag utgör hela Naturs sortiment. Han är här i dag för att hjälpa Joline att hitta ett vin som kan säljas som paket ihop med den nya rätten. Nico häller upp ett glas vin från Alsace av Pierre Frick, vinmakare i tolfte generationen. Den aggressiva förmiddagssolen lyser upp glasen medan Nico berättar: – Han gick över helt till ekologiskt vin 1971, och ställde om till biodynamiskt 1981. Flera av hans viner är helt svavelfria i dag. Joline är nöjd med syran som hon tycker funkar perfekt med pilgrimsmusslan. Prislappen är dock lite för hög. – Rätten är så dyr i sig, så det blir nog svårt att sälja som paket. Men vi kan ju ta två olika, säger hon och tittar på den klara drycken i glaset som ser ut som vilket vin som helst. Jag frågar henne om inte naturvin ska vara grumligare. – Så var det kanske för några år sedan, men knappast längre. Chansen är nog rätt stor att du och många andra har druckit naturvin utan att veta om det.

ANNONS

Naturvin är vin som enbart är gjort av ekologiska eller biodynamiska druvor med en låg, eller obefintlig, mängd svaveldioxid. En enkel produkt som har ställt till med en lång rad komplikationer. I Sverige, vill säga. På många andra ställen i världen är drycken betydligt mindre problematisk. I Paris kunde man redan på 1980-talet dricka vin nature på en handfull krogar, producerat av vinbönder som inte hakat på det industriella jordbruk som under sextiotalet spred sig även till vinrankorna. Vin nature var förvisso ett gigantiskt brott mot vinvärldens regler, såväl skrivna som oskrivna. Men i 20 år kunde ändå den spirande, bohemiska kulturen puttra i fred, bortom radarn för i princip alla skandinaver. 2006 började danska Noma, den nu tre-stjärniga restaurangen som satt det nya skandinaviska köket på den globala matkartan, servera naturvin. Några år senare hakade ett fåtal skånska krogar på trenden. Men det dröjde till 2012 innan fenomenet uppmärksammades i Sverige. Då gjorde Systembolaget sitt hittills enda släpp av naturvin. ”Så dåliga, smaklösa och ohemult prissatta att det är snudd på bedrägeri” skrev Dagens Nyheters vinrecensent Bengt-Göran Kronestam. Men yngre sommelierer, vinbloggare och journalister var lyriska. För den som står utanför vinvärlden är det svårt att förstå vad uppståndelsen grundade sig i. Det kom en opolerad, naturnära produkt med färre tillsatser och utmanade de tillrättalagda vinerna, som inte sällan kan ha upp till 30 olika tillsatser utan att dessa behöver specificeras på etiketten. Det är svårt att tänka sig en äldre generations ölsnobbar som går i taket av de nya hantverksbryggerierna, eller att McDonalds-älskare skulle förfasas över de högrevs-burgar-hak som poppat upp i Sveriges större städer.

ANNONS

– De första hantverksölen som kom skilde sig inte så jättemycket från de öl vi hade druckit tidigare, de var lätta att ta till sig, säger sommeliern och vinskribenten Alf Tumble. Naturvinet, i sin tur, har haft en motsatt utveckling. – De har blivit mindre extrema med åren. Mångas första möte med naturvin var ett grumligt vin med kolsyra – det är som om mikrobryggerierna hade börjat med att lansera suröl. Nu är ju publiken mogen för det, men det var den knappast i början. Dessutom har naturvinerna tampats med ett tillgänglighetsproblem. – Efter det där släppet 2012 har de inte synts till i det fasta sortimentet. Systembolaget vill inte ta in det eftersom de menar att volymerna är för små. Det har gjort att naturvinet främst spridits via restauranger och krogar.

För att framstå som en miljömedveten finsmakare i tiden kan du alltså till vårens grillkvällar köpa brioche-bröd, hämta upp högrevsfärs, pickla rödlök och svänga förbi Systembolaget för att köpa på dig ett urval hantverksöl. Men för att kunna imponera på grannarna med ett naturvin krävs betydligt mer arbete än så. Ett fåtal tillfälliga partier kan hittas på hyllorna hos utvalda butiker i större städer. Att beställa från Systembolaget tar minst en vecka, eller så får du kontakta en importör. På Food and friends, en kommunikationsbyrå för mat och dryck, består en stor del av vd:n Lennart Wallanders arbete av att förstå vad vi kommer vilja äta härnäst. – Vi svenskar är väldigt trendkänsliga när det kommer till mat och dryck. Det beror på att vi känner ett visst mått av skam över vår matkultur, tror jag. Engelsmännen är likadana, de tar till sig allt snabbt. Länder som Italien och Frankrike är för stolta över sina egna kök, för att vara lika öppna för nya influenser. Och enligt Lennart finns det tre riktigt stora trender som påverkar hur vi äter och dricker nu: – Man måste skilja på flugor och trender. En fluga är att alla på Instagram plötsligt gör avokadorosor. Men pratar vi riktigt stora trender är de tre: Hälsa, hållbarhet och underhållning. Naturvin uppfyller samtliga. Vinet har sedan länge påståtts leda till mindre bakfylla än mer svaldioxodstinna flaskor (vilket det finns absolut noll bevis för, men mytbildningen finns där). Druvorna är alltid ekologiskt eller biodynamiskt odlade. Och naturvin är i princip underhållning på flaska. Dels är de ofta syrliga och oinställsamma vinerna betydligt mer roande att diskutera än en sockersötad bag-in-box som smakar saft. Och dels är många av producenterna excentriska bohemer. Exempelvis Anne-Marie Lavayasse som håller skadedjur borta från sina vinrankor med fermenterat bröd och vassle. Eller de närmare nittio år gamla systrarna Anne och Françoise Hacquet som sägs ha fantastiska trettio år gamla viner som lagrats i en helt temperaturmässigt okontrollerad lada.

ANNONS

Men det finns en sak som är viktigare än allt det där för att en trend ska få fäste, något som nästan alltid glöms bort. – Tillgängligheten. Det måste gå att få tag på någorlunda enkelt, och det inte vara för dyrt, säger Lennart Wallander. Så även om naturvin spelar på en massa trendiga strängar med sin småskalighet, storytelling-kvalitet och tillsatsfrihet hjälper det föga om det inte går att få tag på bortom storstädernas krogar. Den vinvärld som många svenskar redan ser som sluten och snobbig, blir ännu mer otillgänglig på grund av Systembolagets inköpskrav. För att prova drycken måste man gå till en restaurang, utsätta sig för det socialt obekväma i att fråga efter priset på vinet man nyss provade, eller rent av ställa den självutlämnande frågan "Ska det verkligen smaka så här?". En vecka efter att sommeliern Joline Olsson bestämde sig för vilka viner som passade bäst till pilgrimsmussla ses vi igen på restaurang Natur. Om en kvart öppnar dörrarna till Sveriges första naturvinsmässa i Stadsteaterns foajébar, en nischad branschtillställning med nio utställare. Joline är nervös, ikväll kommer 16 personer från mässan att äta här. Joline hoppas på att hitta ett vitt vin med ekfatstoner som de kan köpa in till Natur, en vinstil som är omåttligt populär bland folk i allmänhet och funkar bra till många olika rätter – men få naturvinsproducenter intresserat sig för hittills. – Det är förståeligt. I naturvinsvärlden vill man ju distansera sig från tillsatta smaker, grejer som skyler vinet.

ANNONS

Inne på mässgolvet är medelåldern runt 30 år. Unga män med slitna Converse, skägg, stickade tröjor och tatueringar studerar etiketter, luktar med glaset i vinkel och låter vinet omsorgsfullt segla omkring i gommen innan de spottar ut i pappmuggar. Allra flest samlas vid ena kortsidan, där utställarna Fruktstereo bjuder på svensk naturlig cider som lånar design och namn från musikvärlden. Joline smakar Straight out of Grönby, och ler. – Den kommer jag definitivt köpa in. Det är väldigt annorlunda, inte alls som normandisk cider. Hon lyckas också hitta några eleganta viner från Östeuropa, och till sist, ett vitt vin med fet, ekig smak. – Om någon kommer in på krogen och vill ha ett vin som smakar ekfat, ja då ska vi ju kunna erbjuda det. Fast utan en massa tillsatser. Jag tror den här punkiga, grabbiga attityden som fanns i början skrämde bort många från naturvin. Det är en sundare kultur nu.

Krogar i Göteborg med stort naturvinsutbud: • Somm, Lorensbergsgatan 8

• Bar Centro, Kyrkogatan 31

• Folk, Olof Palmes plats

• Bekk, Linnégatan 68

• Bhoga, Norra Hamngatan 10

• La Strega, Aschebergsgatan 23 B

ANNONS