Mellan åren 2008 och 2017 bodde Nadia Khouja i Paris med sina föräldrar och två syskon.
Då var hon en ung gymnasieflicka med föräldrarna som stöd hemma.
Nu är hon ensam kvinna i den 12 miljoner stora metropolen, vilket kan kännas pirrigt ibland. Inte minst då drömmen är att bli författare, ett vanskligt yrke.
– Nu lever jag i ett kapitel där jag har mycket att bevisa för mig själv och för andra. Jag tror vuxenlivet handlar om att börja våga bestämma över sitt eget liv, säger 23-åriga Nadia
Nadia, som nyligen spenderat fyra år i London, tog beslutet att flytta till Paris i höstas under en kort sejour hemma hos mamma och pappa i Varberg. Hon passade då även på att vikariera i en skola och promenera vid havet.
I den omgivningen uppmanar folk en ofta att tänka realistiskt, skaffa sig utbildning och ett fast jobb.
Skriver på sin första roman
– Men ska jag först jobba och senare ägna mig åt skrivandet är jag rädd för att min dröm aldrig blir förverkligad. Då får jag kanske en stor livskris när jag blir gammal och ångrar att jag inte levt ut min passion, säger hon och beställer in en kanna grönt te på ett kafé vid Place Saint-Michel i det centrala Paris.
På ett typiskt franskt vis springer kyparen iväg utan att varken le eller säga merci.
Nadia har tagit med sin stora "vän", en anteckningsbok där hon skriver ned idéer till sin första roman.
– Jag älskar att skriva för hand, flikar hon in och visar att en laptop dock följer med i handväskan som komplement.
Redan som liten älskade Nadia att skriva. Det blev noveller och dagbok med en teckning emellanåt.
I väntan på att förhoppningsvis hitta en förläggare går boken under arbetsnamnet "Min Bok".
Den handlar om en ung kvinna och en äldre man som delar samma rum på ett sjukhus. På grund av ålderskillnaden har de olika syn på livet.
– Som behållning kan läsarna komma att känna igen sig i att livet är svårt och skört. Men trots att ingen människa tolkar livserfarenheter på exakt samma sätt kan man ändå ha stor respekt för varann.
Det som främst lockar i Paris är bland annat de många världsberömda författare som hittade inspiration på kaféerna och hon pratar lyriskt om klassikerna Ernest Hemingway och Albert Camus.
Jobbar som översättare
– Det är så mysigt att sätta mig på en kaféterrass och skriva bland allt oväsen från boulevarderna. Sen brukar jag ta en kort paus och bara låta blicken vila på det färgrika gatulivet, berättar hon.
För att få ihop till mat och hyra har hon tagit ett översättningsjobb inom litteraturens värld.
Nadia understryker att det samtidigt är lätt att känna sig liten och ensam i Paris och ger exempel på när hon står i lägenhetskö och fightas med mäklare.
– Eller när det är mörkt och känns osäkert att ta metron hem och jag måste spendera onödiga pengar på taxi.
Nadia har vuxit upp i en internationell familj. Pappan som är från Tunisien fick stipendium efter sin studentexamen och hamnade i Moskva. Under ingenjörsstudierna träffade han ryska volleybollspelaren Alla. De blev ett par och efter ett tag bestämde de sig för att flytta till Helsingfors. Något år senare kom de till Eskilstuna för att sedan hamna i Varberg. Under flera år arbetade pappan som försäljare i Frankrike.
Första gången Nadia Khouja bodde i Paris studerade hon bland annat på Lycée International i förorten Saint-Germain-en-Laye väster om den franska huvudstaden, en skola där både fransk och svensk läroplan följs.
Nadia älskade sin svenska sektion men även om den franska sektionen var lärorik var den för elitistisk.
– Jag som älskar sociologi och filosofi blev påtvingad de franska lärarnas tankar. Som elev skulle kunskapen bankas in, säger Nadia och låter förstå att det inte passade henne.
– Samtidigt var jag tacksam för att på Mariedalsskolan i Varberg ha lärt mig självständigt och kritiskt tänkande som barn.
Nadia vill dra till sin favoritplats i Paris, vackra Place Dauphine på en av metropolens tre öar. Vi följer Seinefloden.
Sin favoritplats
Efter ett par minuter korsar vi bron till Île de la Cité och hittar in till platsen.
– Det här är som en hemlig liten oas som få turister känner till. Den ligger lite gömd bland de gamla höga hyreshusen och Justitiepalatset där borta, säger Nadia och pekar på en ståtlig byggnad.
Just nu bevakas fastigheten av massor av poliser på grund av den pågående rättegången mot misstänkta medhjälpare till terroristerna som bland annat attackerade konsertlokalen Bataclan den 13 november 2015. Det gör tecken om att inte komma för nära.
När vi slagit oss ned på en bänk berättar Nadia att hon om sommaren brukar spela pétanque med kompisar just här.
Samtidigt börjar hon drömma om sin barndomsstad.
– Det som är så gott med Varberg är kallbadhuset och lukten av nyponrosor samt åka skridskor på torget om vintern. Staden är verkligen barnens paradis!
Nadia Khouja
Född den 7 december 1998 i Varberg
Bor i Paris
Arbetar som översättare
Drömmer om att bli författare
Familj mamma Alla, pappa Mahrez i Varberg, systern Leila som bor i tyska Fulda och brodern Khaled som arbetar i Göteborg
Hobby: Skriva, sjunga och spela gitarr
