Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/3

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"När jag skrev blev jag min egen terapeut"

Du behöver inte längre vara känd för att få ge ut dina memoarer. I dag kan du ta makten över ditt manus och bestämma att det ska publiceras – och hur. Gitte Hagstedt Dickson valde att göra det mesta själv.

På söndag blir det releasefest i en lägenhet i Masthugget. Då ska Gitte Hagstedt Dickson fira att hon äntligen är färdig med historien om sitt liv. Det tog henne nästan tio omvälvande år, men nu är självbiografin ”Lilla jag vågar?” redo att möta sin publik. Släkt och vänner, grannar och bekanta är välkomna att provläsa, skåla och kalasa på snittar.
– Den här boken är det största jag har gjort. Jag var helt novis i början, jag bara skrev och skrev. Det blev så mycket känslor, markerade ord och utropstecken. Sedan har jag rensat och strukit säkert hundra sidor. Jag upptäckte att det är ju inte författaren som ska tala om vad läsarna ska tänka och känna, säger hon.
Den färdiga boken är på 310 sidor och Gitte är tillfreds med resultatet. Hon tycker att den speglar den mix av starkt driv och stor skörhet som är hon. 

Under hela Gitte Hagstedt Dicksons yrkesliv stod musiken i centrum. Först som anställd musiklärare, sedan i egen regi. Kön till hennes privata musikskola var lång, verksamheten blomstrade och hon ordnade mängder med stora välgörenhetskonserter med sina elever. Vid sidan av har hon också komponerat, skrivit spelböcker, en diktsamling och en barnbok.
– Jag har sprungit i hela mitt liv. Jobbat, jobbat och jobbat. I musiken kom inga demoner åt mig, säger hon.
Demonerna dök upp på allvar först efter Gitte Hagstedt Dicksons avskedsframträdande, musikalen ”Millennis halsband” i Oscar Fredrikskyrkan 2005-2006. Därefter kom motgångarna slag i slag. Ett kärlekssvek, en allvarlig sjukdom i familjen. Gitte hade tänkt göra som hon brukar, ta tag i saker, agera, arrangera stödkonserter.
– Men ödet hade något annat i beredskap åt mig, säger hon.
Kroppen sade ifrån. Det började med ihållande yrsel, fortsatte med yrselskräck och olika sorters attacker varpå skrämmande minnen dök upp. Efter många turer och ett långt sökande hittade Gitte en passande terapeut. 
– Hon blev min ängel och räddade mig, bland annat genom samtal, hypnos och kinesisk massage. Hon sade till mig att ”din skräck är ditt lilla jags skräck”.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Med hjälp av terapeuten gjorde Gitte Hagstedt Dickson en djupdykning i en barndom kantad av övergrepp och utsatthet. Det är den hon berättar om i sin självbiografi.
– Jag var ett oönskat barn. Det har suttit som en stämpel i pannan, men det har också gett mig ett jädrar anamma. En kreativitet och en vilja att kämpa, säger hon.
I den avslutande delen återger Gitte sina många möten med terapeuten. 
– Jag har gjort så mycket, men ändå hållit så mycket inom mig. När jag skrev den här boken blev jag min egen terapeut. Ibland kändes det nästan som om pennan gick av sig själv. Efter att jag hade skrivit av mig om vissa saker blev jag helt lugn.
Inför utgivningen har Gitte Hagstedt Dickson brottats med känslan av att blotta för mycket av sin livshistoria. Frågetecknet efter titeln är egentligen en fråga till henne själv – hur mycket vågar jag? Hon ville inte såra någon och har försökt göra skildringen så skonsam som möjligt. Och trots all smärta tycker hon att det har blivit en bok som går i kärlekens tecken. 
– Det är en hyllning till kärleken och sanningen, förlåtelsen och försoningen.

Det svartvita omslaget är en del av ett foto taget i Skagen när Gitte Hagstedt Dickson var i femårsåldern. Hon tycker att det speglar hennes lilla ensamma barnjag. Bild: Anders Hofgren

Ett av Gittes fyra barn hjälpte till med placera in bokomslaget i en mall, men annars har hon gjort det mesta själv. Bestämt typsnitt och format, korrekturläst och varit sin egen lektör – ”det är ju mitt liv det handlar om, mina känslor”. 
Hon valde att ge ut boken som print-on-demand, det vill säga att ett exemplar trycks först efter att en beställning kommit in. Om hon bara beställer en bok i taget kostar den henne 172 kronor. Vid fyra exemplar eller fler sjunker kostnaden.
– Jag har betalat med min tid, men det har varit värt allt slit. När den första provboken kom gick jag omkring med den i famnen hela dagen, summerar Gitte Hagstedt Dickson.

"Det behöver inte vara en jättegrej att ge ut en bok, men det är viktigt att du hittar rätt nivå för ditt manus", säger Johanna Wiman, redaktör på magasinet Skriva i Göteborg. Bild: Ola Kjelbye

Självbiografi, kokbok, krim eller poesi – i dag kan i stort sett vem som helst ge ut vad som helst i bokform. En nyutkommen handbok guidar dig steg för steg till publicering.
Fenomenet kallas egenutgivning, den växande gör-det-själv-rörelse som har demokratiserat och revolutionerat bokbranschen. 
– Människor har nog alltid velat skriva, men möjligheterna att få sitt manus utgivet har exploderat. Det är ingen marginalföreteelse längre, säger Johanna Wiman, redaktör på magasinet Skriva i Göteborg.

Efter en serie artiklar om egenutgivning kände hon att många läsarfrågor förblev obesvarade. De lade grunden till den pedagogiska handboken ”Ge ut din bok – från manus till mål”. Boken vänder sig framför allt till skribenter som har ett någorlunda färdigt manus, även om ett kapitel handlar om att ta det ända in i mål.
– Det behöver inte vara en jättegrej att ge ut en bok, men det är viktigt att du hittar rätt nivå för ditt manus, säger Johanna Wiman.
För att hitta rätt nivå måste du definiera din målgrupp. Vänder sig din bok till medlemmarna i din båtförening, till en liten krets av släkt och vänner eller hoppas du på en bästsäljande deckare? Svaret kan bestämma hur mycket tid och pengar du är villig att satsa. 
Många av de frågor Johanna Wiman får handlar om kostnaden. I dag finns en uppsjö av självpubliceringstjänster och företag som lovar att hjälpa dig ro projektet i land. 
– Många brinner för sitt manus och det är lätt att dras med. Ett bra råd är att sätta ett kostnadstak och hålla sin budget, oavsett om det handlar om 10 000 eller 100 000 kronor, säger Johanna Wiman. 

Tekniskt sett behöver egenutgivningen inte kosta ett öre. Men du kan lägga pengar på allt från typsättning, layout och omslag till tryckning, distribution och marknadsföring. Mycket pengar. 
– Av alla tjänster man kan köpa skulle jag nog rekommendera en lektörs- eller redaktörsläsning, säger Johanna Wiman.
Många matnyttiga tips och råd finns också att hämta på föreningen Egenutgivarnas hemsida.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.