Det är en lång karriär som virvlar fram i samtalet över en kopp kaffe i Floda. Med en Guldbagge i bagaget och nyfikenhet att kreera. Hon utgår från känslor, stämningar och söker sig fram för att gestalta sin konst med olika material. Pia Aleborg verkar inte tveka att byta material och har en inneboende lust att skapa både egna och förverkliga andras visioner.
– Leran är en ömsesidig förälskelse som jag jobbat med i några år. Det är en speciell känsla att forma den mjuka leran som inte möter samma motstånd som hårda metallmaterial.
Pias bana började med HDK studier inom silversmide och smyckekonst. Det tog henne till London och den mytomspunna designskolan St Martins College of Art and Design. Då hade designern Alexander McQueen precis slagit igenom med sin extravaganta stil och gått som elev på skolan. Men vi börjar med att samtala om konsten och hur den påverkar henne och kommer till uttryck på olika sätt.
– Jag har alltid haft ett behov av att uttrycka mig visuellt. Det är naturligt för mig att känna efter för stämningar och förmedla en känsla i olika material med mina händer.
Skapar unika föremål
Hon berättar om keramiken som knådas, drejas och kavlas fram. Där tankar samlas till unika föremål. Det finns ett fördjupande syfte i att skapa unik brukskeramik som i samarbetet med restaurang Jernbruket. Här har restaurangens karaktär, kockarnas tatueringar och sinnesuttryck tagit form i Pias lekfulla design. Men även i färgval. Där naturens färger som speglar 1700-talslokalen med råa materialval och inslag i glasyren som viskar om att maten lagas över öppen eld.
– Det är kul när det får hända något oväntat på tallriken och att en detalj som ett glatt ansikte får sticka fram under köttbiten. Jag gillar att arbeta med förnimmelser och ge det konkret form. Vare sig det är keramik, kostym eller smyckekonst vill jag lyfta olika situationer som jag tagit in.
Behöver man som konstnär röra sig i ett område, knappast om man lyssnar till Pias spännande värld. Smyckekonsten tog tidigt tag i henne med uttryck som spänner längre än en vacker ring. Hon har haft flera stora utställningar på de främsta gallerierna både i Sverige och internationellt. Men det har också varit beslut längs vägen som inte alltid är lätta att ta. Som när hon hoppade av designskolan i London.
– Där finns en speciell jargong, elitistisk där jag upplevde att man skulle armbåga sig fram till framgång. Jag började tappa bort mig och min riktning, men att hoppa av ansågs otänkbart. Vi var bara två som togs in på Jewellery for fashion det året och konkurrensen är stenhård. Till slut bestämde jag mig ändå för att återvända till Sverige och gå klart min utbildning på HDK. Här är miljön mer snäll än på skolan i London, på gott och ont. Jag är väldigt glad för min tid i London.
Hon fortsätter och berättar om examensarbetet på HDK.
Inspirerades av brittiska Chesterfieldsoffor
– Jag blev oerhört inspirerad av brittiska Chesterfieldsoffor från tiden i London och kände att det fanns något där som jag ville undersöka. För mig handlar smyckekonst om en relation mellan objekt och kropp. Om att fånga essensen av en situation.
Resultatet blev enorma broscher i läder som tillsammans med iscensatta fotografier ställdes ut på Röhsska och ger en hint om hennes bredd som konstnär Där hon även stod för smink, kostym och scenografi i ljusa och milda färger i skarp kontrast till broscherna i kastanjebrunt. Det dröjde inte länge förrän erbjudanden som kostymör dök upp och med det vävdes även scenografi och mask in i hennes konstnärs värld.
– Regissören Henrik Andersson skulle göra novellfilmen Weekend 2005 och ville att jag skulle göra kostym till filmen. Jag hade aldrig jobbat med det tidigare men tänkte det går säkert att göra det som en engångsföreteelse.
Styrs av lust
Att stoppa sig ligger inte för Pia. Hon styrs av lust och beskriver arbetet att jobba med film som att ansvara för en egen tårtbit. Tillsammans med de andra som ingår i filmteamet blir arbetet till en större helhet som kittlar hennes fantasi att prestera.
– Jag tycker det är fantastiskt att samarbeta med regissörer, kockar och andra kreatörer. Att tillsammans hitta rätt känsla. När vi lyckas förmedla det som ord inte kan beskriva är ögonblick som jag älskar.
När fler och fler erbjudanden inom filmen kom såg hon inte länger några hinder med ett brett skapande. Hon gav sig hän i olika filmprojekt. Och jobbade under en tioårsperiod med bland andra Johannes Nyholm, Ruben Östlund och teaterregissören Markus Öhrn i Berlin.
– För mig finns ingen skillnad på en stol och en kjol. Det handlar bara om olika material där kjolen skall draperas över stolen när skådisen sitter ner. Därför jobbade jag gärna med flera funktioner som mask, scenografi och kostym.
Pia plockar upp några nybrända keramikskålar där hon testat sig fram med olika glasyrer för att se vad som händer. Då blir det enklare att gå vidare för att fånga en känsla som passar till en specifik produktion. Inget lämnas åt slumpen och hon lägger stor vikt att få fram rätt nyans och känsla, tänker i banor hur ljuset faller på olika material eller hur de känns i handen.
– Även om jag lämnat smyckekonsten och nu befinner mig i filmen och keramikens värld tror jag på min inre röst som lett mig dit. Det är inte alltid lätt att leva sant men för mig finns inget annat sätt att jobba.
Adderar en extra dimension
Leran som hon beskriver som mjuk och pratar tillbaka är en pågående process där det också handlar om att lösa en uppgift. Addera en dimension där namnet Matter Matter som hon gett sitt keramikföretag, står för materia och mening.
– Materia är mening. För mig blir det meningsfullt när materialet kommer till användning. När keramiken kan lyfta och förstärka en gastronomisk upplevelse Precis som när jag jobbar i filmvärlden med kläder för att fånga en karaktär. Jag vill alltid nå fram och hitta rätt uttryck.
Pia är därför övertygad att det alltid går att byta bana, det ger henne fria perspektiv. Där en ny filmproduktion ligger framför henne som kostymör vid sidan av keramiken längre fram i höst.
– Jag gillar verkligen att skapa fritt och känner inte att jag måste begränsa mig för att vara tydlig. Så länge jag är sann mot mig själv och mina känslor kan det leda mig nästan vart som helst.
Pia Aleborg
Född: 1974.
Familj: Katt, man och barn.
Bor: Floda.
Gör: Keramiker, Kostymör, Scenograf och före detta smyckekonstnär.
Bakgrund i korthet: Magisterexamen i smyckekonst på HDK, Jewellery for fashion på Central Saint Martin’s College of Art and Design i London. Guldbagge för bästa makeup och hår för filmen Jätten 2017.
Utställningar: Senast med blomsterbärare i keramik under utställningen Slow Flowers på Gunnebo slott.
