Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/3

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Greklands svar på tapas – duka upp till meze

Meze är Greklands svar på tapas. Många enkla små rätter är roligare än en stor. Bulla upp, dippa, nibbla och babbla på grekiskt vis.

Under årens lopp har det blivit en och annan Greklandsresa för min del. Och för varje gång inser jag mer och mer att det gäller att skrapa på ytan och ge sig sjuttsingen på att hitta det där äkta, genuina grekiska lilla haket med hjärtat på rätta stället. Inte låta sig nöjas med anonyma turistfällor, där det serveras ”fetaost” importerad från Danmark, snustorr souvlaki och andefattig frysmat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För det finns så mycket mer. Alltifrån vällagad husmanskost till simpla små gatugrillar, där folk verkligen vet vad de håller på med och kryddar sin mat med både kärlek och stolthet. Det gäller bara att leta.

Men var du än hamnar i Grekland så lönar det sig i princip alltid att satsa på meze-alternativet. Det vill säga en samling små men naggande goda rätter som med fördel beställs in ett helt gäng i taget. Ett glas svalt vitt vin eller en isklirrande ouzo till det, och man är hemma. Helst ska man sitta där och småäta riktigt, riktigt länge medan man pratar i mun på varandra och funderar på om man orkar dela en huvudrätt eller ej. Hur sympatiskt som helst, om du frågar mig.

LÄS MER: Mia Gahne: Tapas till jul är det nya tomteröda

Men än råder bister vårvinter på hemmaplan och den där soldränkta lilla grekiska tavernan känns oerhört avlägsen. Det är just precis då det är läge att resa lite hemma vid matbordet i stället. Fram med pytsar, skålar och fat. Ladda dem med oliver, grönsaksstavar, dippor, bröd och röror. Gå på skattjakt på Systembolagets tyvärr tämligen torftiga Greklandshyllor och lägg vinfyndet på kylning. På med bouzouki i högtalarna och bjud in dina sanna själsfränder. Kvällen är garanterat räddad.

Själv har jag gått och kärat ned mig något så infernaliskt i dessa underbart trevliga grekiska människor jag träffat på senare tid, att jag utmanat mig själv och börjat läsa grekiska på kvällskurs. Det är precis hur svårt som helst, men vad gör man inte för att kunna byta några stapplande ord vid nästa tavernabesök?

Till dess nöjer jag mig med meze. Här är några klassisk recept att inspirera, lägg till dina egna favoriter och låt kalaset börja.

Káli órexi! (Det vill säga ”smaklig måltid” – tror jag …)

Dákos

Till 4 portioner, 10 minuter

Jag gillar Kreta. Där serveras den här aptitretaren precis överallt och görs på en speciell sorts skorpor och den lokala krämiga osten myzithra. Här hemma tar jag helt vanliga fullkornsskorpor och blandar feta med ricotta.

• 12 fullkornsskorpor

• 3 tomater

• 250 g ricotta

• 150 g feta

• olivolja

• nymalen svartpeppar

• färsk eller torkad oregano

• 1 näve kalamataoliver

• salt

Håll skorporna under vattenkranen ett par sekunder så att de mjukas upp något. Skaka av vattnet.

Riv tomaterna på rivjärnets grova sida över en sil så att all vätska försvinner.

Blanda ricotta och feta till en hyfsat slät blandning.

Fördela tomatröran ovanpå skorporna. Klicka över ostblandningen. Ringla över olivolja, peppra, strö över oregano och garnera med oliver. Salta eventuellt lite lätt, men tänk på att osten är salt i sig.

Servera som aptitretare, lättare smårätt eller på mezebordet.

Skordaliá

Till 4 portioner, 30 minuter

Klassisk grekisk röra gjord på potatis och vitlök. Reglera vitlöksstyrkan efter smak.

• cirka 300 g mjölig potatis

• 2–3 vitlöksklyftor, eller efter smak

• 1 äggula

• 1 msk pressad citronsaft + ev. extra

• 1 1/2 msk vitvinsvinäger

• knappt 2 dl olivolja

• salt

• nymalen svartpeppar

• 1–2 msk plockad dill eller grovhackad bladpersilja

Skala potatisen, skär i mind­re bitar och koka den mjuk i lättsaltat vatten. Pressa med potatispress eller mosa med potatisstöt. Riv ned vitlök, tillsätt äggulan, citronsaft och vinäger och blanda väl. Tillsätt sedan lite olivolja i taget i en tunn stråle samtidigt som du rör om ordentligt. Du kan också använda stavmixer, men mixa i så fall bara i korta stötar, annars riskerar det att bli klistrigt. Tillsätt lite hett vatten om du tycker att röran blir alltför tjock, men den ska vara ganska stabbig.

Smaka av med salt och peppar och eventuellt lite mer citronsaft om du tycker att det behövs.

Garnera med dill eller persilja. Ringla över lite extra olivolja.

Fáva

Till 6–8 portioner, 1 timme + blötläggning

Greklands svar på hummus, fast den görs på en speciell typ av gula ärtor i stället för kikärtor. Men det blir väldigt gott med helt vanliga svenska ärtor också. Prova själv!

• 3 dl gula ärtor

• 1 liter vatten

• 1 lök, skalad och skuren i kvartar

• 1 lagerblad

• salt

• cirka 1 1/2-2 dl olivolja + extra

• nymalen svartpeppar

• 1/2 citron

Till servering:

• 1/2 citron + hela klyftor

• 1/2 rödlök, tunt skivad

• bladpersilja, grovhackad

• 1–2 msk kapris

Blötlägg ärtorna enligt anvisningarna på förpackningen.

Häll av vattnet. Lägg ärtorna i en kastrull med en liter vatten, lök, lagerblad och lite salt. Koka upp, sänk värmen och sjud i cirka en timme, eller tills det bara återstår lite vätska och ärtorna har börjat bli lite mosiga. Skumma då och då med hålslev under tiden.

Fiska upp lagerbladet och mixa resten med lite olivolja i taget till en slät röra. Smaka av med salt, peppar och saften från en halv citron. Tillsätt lite hett vatten om du vill ha en lösare konsistens och mixa lite till. Häll upp i en liten skål eller på ett fat och ringla över extra olivolja.

Pressa en halv citron över rödlöken och låt dra en liten stund. Strö sedan löken över ärtröran. Garnera med persilja, kapris och extra citronklyftor.

Att dricka till

Kir-Yianni Assyrtiko (2338), 99 kronor.

Alkoholfritt: Periquita Rosé (1931), 49 kronor.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.