Alldeles för höga halter av bekämpningsmedel har hittats vid stickprover i exempelvis partier av grönt te, basilika, persikor  och salladslök.
Alldeles för höga halter av bekämpningsmedel har hittats vid stickprover i exempelvis partier av grönt te, basilika, persikor och salladslök.

Frukt och grönt på svarta listan efter stickprover

ANNONS
|

Svarta listan är en sammanställning över partier av frukter och grönsaker som inte får säljas utan Livsmedelsverkets medgivande. Varorna har hamnat på listan för att de överskridit EU:s gränsvärden för hur mycket bekämpningsmedelsrester som får lov att vara kvar i livsmedlet.

Flera sändningar överskrider gränsvärdena med råge.

* En sändning salladslök från Kambodja stoppades efter att 198 gånger högre halt än tillåtet av bekämpningsmedlet permetin upptäckts.

* Samma sak hände med ett parti persikor från Australien efter att prover visat på 170 gånger högre halt än gränsvärdet av insektsmedlet fention.

* Det gröna teet från Kina stoppades av Livsmedelsverket när det upptäcktes att det innehöll 116 gånger mer av insektsmedlet fipronil än det tillåtna gränsvärdet. Dessutom återfanns insekticiden metomyl i tio gånger tillåten halt samt 3,6 mer än tillåtet av bekämpningsmedlet pyridaben.

ANNONS

* Ett parti snittselleri från Vietnam stoppades i september förra året sedan Livsmedelsverket funnit drygt 75 gånger högre halt av insekticiden profenofos än det angivna gränsvärdet.

* I en sändning basilika från Thailand hittades 55 gånger mer än tillåtet av antimögelmedlet procymidon.

Varorna har varit till försäljning men upptäckts i de stickprovskontroller som Livsmedelsverket kontinuerligt genomför. Trots upptäckten hinner varorna ofta både säljas och ätas av konsumenterna eftersom omsättningen hos grossister och importörer är snabb.

- Det här är rätt så höga överskridanden men man får sätta det i relation till hur mycket vi äter av varorna. Ett överskridande av gränsvärdena är absolut inte samma sak som att det föreligger en hälsorisk, säger Petra Fohgelberg, toxikolog och statsinspektör på Livsmedelsverket.

Bland annat spelar svenskarnas matvanor och den så kallade akuta referensdosen, det vill säga hur mycket en människa måste äta av ämnet under en dag för att det skall utgöra en hälsorisk, in i bedömningen.

- Snittselleri och basilika äter vi till exempel inte så mycket av. I det här fallet utgjorde halten profenofos i snittsellerin 15 procent av den akuta referensdosen. Likadant är det med procymidonet i basilikan som utgjorde sju procent av den akuta referensdosen, säger Petra Fohgelberg.

ANNONS

Men antimögelmedlet procymidon, som återfanns i basilikan från Thailand, anses vara hormonstörande och är förbjudet inom EU och den höga dosen ansågs verkligen utgöra en hälsofara. Den rapporterades därför till RASFF, Rapid Alert System för Food and Feed.

Gränsvärdena är satta för ett ämne i taget. Men många varor innehåller för höga halter av flera olika ämnen. Hur påverkar den så kallade coctaileffekten oss?

- Det stämmer att vi i dag bara har gränsvärden för ett ämne i taget. Fortfarande håller man på att ta fram en bra metod för att ta reda på cocktaileffekten. Man har börjat para ihop vissa ämnen i grupper och räknat på vad som händer om man adderar dem. Lyckligtvis har man inte sett att de kommit upp i halter som skulle innebära en risk för konsumenten, säger Petra Fohgelberg.

Hur skall man tänka som konsument om man inte vill få i sig de här medlen?

- Då skall man välja ekologiska frukter och grönsaker, de innehåller inte bekämpningsmedel. Men det är om man vill värna om miljön och dem som arbetar med odlingarna. Vi rekommenderar inte att man skall välja ekologiskt av hälsoskäl, där ser vi ingen skillnad mellan ekologiskt och konventionellt odlade varor.

ANNONS

Idag finns sammanlagt 50 sändningar av frukt eller grönsaker på svarta listan. En vara stannar kvar på listan tills Livsmedelsverket anser att problemet är löst. Det betyder oftast att prov tas på efterföljande sändningar av varan från samma leverantör. Minst tre friande provtagningar behövs innan varan stryks från listan.

Det klarade det gröna teet från Kina, snittsellerin från Vietnam respektive basilikan från Thailand i exemplen här ovan och ströks från svarta listan i december förra året. Persikorna från Australien och salladslöken från Kambodja finns dock fortfarande kvar.

Fakta: Rapid Alert System för Food and Feed

RASFF är ett informationssystem för EU:s medlemsländer. När ett land upptäcker en sändning livsmedel med farligt höga halter av till exempel ett bekämpningsmedel rapporteras det till RASFF så att andra länder skall ha möjlighet att stoppa varan. RASFF har funnits sedan 1979. Enligt EU har systemet inneburit att europeiska konsumenter undvikit att få i sig potentiellt hälsofarliga livsmedel.

Fakta: Gränsvärden

Gränsvärden för alla bekämpningsmedel fastställs gemensamt bland EU:s medlemsländer. För livsmedel som importeras från länder utanför EU gäller samma regler, det vill säga samma gränsvärden för rester av bekämpningsmedel gäller för importerade livsmedel.

Fakta: Svensk grönkål på listan

Även svenska varor återfinns ibland på svarta listan. Till exempel stoppades ett parti grönkål från Sverige på grund av dubbelt så hög halt av insekticiden ometoat som tillåtet. I december förra året ströks grönkålen från svarta listan efter tre friande provtagningar.

ANNONS

ANNONS