Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Efter att Martyna Robakowska hade tagit studenten i Polen flyttade hon med sina föräldrar till Sverige. "Nu känns det här som mitt kära hemland", säger Martyna, som driver bloggen Försvenskad – något som bland annat bidragit till att hon i dag pratar perfekt svenska. Bild: Jan Larsson

Martynas blogg hjälper henne att förstå sig på svenskarna

Med bloggen Försvenskad vill Martyna Robakowska förstå sig på det svenska. En viktig väg dit har varit att lära sig det svenska språket.

Vi sitter i det anrika Göteborgskonditoriet Ahlströms, men Martynas dialekt är snarare från Skaraborg, vilket har sin förklaring.

– Jag bodde sju år i Skövde innan jag flyttade till Göteborg. Så jag har förstått att den dialekten går igenom. Det är där jag har bott som längst och de flesta av mina kompisar kommer ifrån, så jag har ju påverkats av det, berättar Martyna.

Hon växte upp i Bydgoszcz, en av Polens större städer, knappt 30 mil nordväst om Warszawa.

Efter att Martyna hade tagit studenten ville föräldrarna flytta till Sverige. Själv hade hon en önskan om att bege sig till Tyskland.

– Min plan var att läsa arkitektur i Hamburg. Men jag kom inte in på det programmet. Så jag tänkte att jag följer väl med till Sverige, som en semester till en början.

Pluggade grafisk design

Väl i Sverige läste hon grafisk design och fick sedan jobb inom den branschen. Trots tveksamheten i början kan hon i dag känna att det här märkliga landet i norr är hennes hem.

– Ja, så blev det. Nu känns det här som mitt kära hemland. Jag kommer ihåg att jag redan efter två år började längta hem till Sverige när jag var på besök i Polen. Men den där riktiga hemkänslan kom nog först efter att jag hade fått ett jobb med nätverk och mer nära relationer med svenska vänner, menar Martyna.

Bild: Jan Larsson

Bloggen Försvenskad började som en idé om hur det känns att vara immigrant i Sverige, där Martyna tar upp företeelser som hon menar är väldigt svenska, men också kan synas extrema för en utomstående.

– Från början var det mest en dagbok. Jag ville skriva ner tankar och svara på frågor från vänner och bekanta som undrade. Sedan förstod jag att det inte bara var polacker utan också svenskar som var nyfikna på hur det är att se Sverige utifrån.

Med glimten i ögat

Hon framhåller att bloggen drivs med glimten i ögat.

– Jag driver ju det här lite humoristiskt med en liten knorr. I början var nog mina föräldrar lite oroliga att folk skulle bli sura, men jag tror nog att de flesta förstår att det ligger mycket humor i inläggen.

Några av de företeelser Martyna tar upp är sådant som: Hur blir man vän med en svensk? Tvånget att sitta på uteservering när det är sol ute. Fenomenet att ta med egen alkohol till festen.

– Det där om alkoholen är lite kontroversiellt. Annars är ju fördomen om Polen att polacker dricker så mycket alkohol. Men man märker att det finns en viss kultur i Sverige och en annan i Polen. Det där med Systembolaget och tillgängligheten blir en kulturkrock, om inte annat när man ska på fest och behöver planera i förväg. Sedan reagerade jag på att man här ofta köper alkoholen till sig själv och sen åker till festen och dricker det man har med sig.

Många olikheter

En annan sak hon funderat på är det här med kroppskontakt och kroppsspråk.

– Här håller man ett visst avstånd, särskilt till främmande människor. I Polen är det ganska vanligt att man både kramas och pussar på kinden. Svenskar ler visserligen och är serviceinriktade och öppna offentligt, men sen kan det vara väldigt svårt att knyta djupare kontakter. Åker man till Polen kan det första intrycket vara att alla verkar så otrevliga just för att de kanske inte ler så mycket. Samtidigt är de väldigt öppna för främlingar och släpper gärna in dem i hemmet.

Bild: Jan Larsson

Martyna funderar, som många invandrare, över det faktum att hon är mitt emellan två världar och att hon fortfarande kan känna sig som en outsider.

– Ibland är känslan att jag hamnat i någon slags limbo, att jag varken är här eller där. I Polen är jag svenskan och i Sverige polskan. Mitt liv känns som uppdelat i min polska barndom och sedan det vuxna livet i Sverige. Det märks när jag pratar med svenskar. Man upptäcker att man inte alls har samma referenser från uppväxten, inte kollat på samma barnprogram, inte lekt med samma leksaker.

Viktigt med språkkunskaper

Hon återkommer till vikten av att lära sig språket och menar att det var det första jobbet som lärde henne att använda svenskan dagligen. Martyna har ända från början jobbat hårt för att arbeta bort sin brytning, just för att den kändes som en osynlig mur mellan henne och svenskar.

– Det har varit väldigt viktigt för mig. Om inte annat för att kunna skapa och behålla relationer. Nu tänker jag inte så mycket på språket. Jag pratar flytande skaraborgska och snart kanske jag pratar göteborgska, skrattar Martyna och tar en klunk av kaffet.

Martyna Robakowska

Ålder: 32 år.

Yrke: Grafisk designer

Familj: Singel

Bor: Göteborg

Intressen: Resor, umgås med vänner, musik och konst.

Hemsida: www.forsvenskad.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.