Det finns många historiska skäl till att vinvärlden blivit manligt dominerad, från traditionen att jord och gårdar ärvts från far till son, till att druvor och kunnande kring vin ofta utvecklats och spritids över världen av munkar.
Redan i antikens Grekland var vin framför allt något som herrar höll på med. Man drack vin på särskilda klubbar dit bara män hade tillträde. Vindrickandet ansågs göra dig särskilt glad och spirituell – om du var man alltså. Kvinnor blev däremot djuriska och berusade på ett otrevligt sätt, menade man, så vin passade bara för män.
Och så har det fortsatt. I många vinregioner har man till exempel ordenssällskap som arbetar för regionens viner. Dessa sällskap har av tradition förstås varit manliga domäner. Ett exempel är Bordeaux-sällskapet The Jurade of Saint-Emilion, som funnits sedan 1100-talet, men öppnade för kvinnliga medlemmar först år 2000.
Men det finns personer som på vetenskapliga grunder menar att kvinnor är bättre lämpade än män för vissa arbetsuppgifter inom vinets värld. Professor Linda Bartoshuk vid University of Florida gjorde i början av 1990-talet studier där så kallade ”supersmakare” identifierades.
Supersmakarna har fler smaklökar än andra och därmed större förmåga att upptäcka olika dofter och smaker. 25 procent av alla människor är supersmakare. Gruppen domineras av kvinnor. Alltså borde ju yrken där sådana egenskaper är extra värdefulla, som sommelier eller vinmakare, vara kvinnodominerade. Men så är inte fallet. Än.
Förändringens vindar viner även över vinvärlden. Allt fler av dessa antika mönster börjar luckras upp. I dag syns kvinnor på beslutande poster i vinvärlden, från vinmakare till vd:ar. Men fler behövs förstås för att vi ska få en verkligt jämställd bransch
LÄS OCKSÅ: Tio goda viner från kvinnliga vinmakare
Marie Oskarsson är Två Dagars vin- och dryckesexpert. Hon provar alla produkter i Systembolagets sortiment och gör varje vecka ett urval av dem som är allra bäst just nu.