Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Författaren Maria Monciu specialskrev sin debutroman Maskeradstaden direkt till Storytel Original.

Ljudet av en revolution

Den enormt populära podcastkulturen har ökat intresset för dokumentärer och långa samtal. Nu är det muntliga berättandet på väg att förändra litteraturen. Två Dagar undersöker varför det är så lockande att läsa med örat och träffar författaren Maria Monciu vars debutroman aldrig kommer tryckas på papper.

– Vi spelade in on location i en lägenhet! Jag stod tätt intill skådespelarna och gav dem instruktioner på post-it-lappar samtidigt som de improviserade."
Malin Axelsson skrattar och blir rejält uppspelt när hon berättar om inspelningen av Parmiddagen, ett nytt och improviserat radiodrama från Sveriges Radio.
När författaren Malin Axelsson rekryterades som konstnärlig dramachef till Sveriges Radio gick saker och ting fort, väldigt fort.
– Jag älskar deadlines och tänkte: nu kör vi, säger hon.
Hon gav sig själv ett år att förändra den konservativa radioteatern i grunden och i slutet av maj förra året presenterade hon nya Sveriges Radio Drama där ljudberättelser ska finnas i alla SR:s kanaler, inklusive podcasts och sociala medier. Nya och oväntade röster värvades. Till de unga i P3 beställde hon thrillerpodden De Dödas Röster av Sara Bergmark Elfgren. För den breda P4-publiken gjorde Olof Wretling och Sven Björklund från Klungan humorserien Till Häst genom Västerbotten. Förändringsviljan var enorm, både hos Malin och cheferna på SR.
– Jag fick fria händer att utveckla verksamheten radikalt och såg många nya möjligheter, säger Malin Axelsson och berättar om hur hon tagit in ny mikrofonteknik för att skapa ett helt nytt sound. Men det är framförallt två samtida kulturfenomen hon nämner som inspirationskällor; den mobila podcastkulturen och strömmade moderna tv-serier, där framförallt Netflix har populariserat sträcktittandet, att “bingea” en serie.
– Det är en dröm för dramat och passar lyssnarna perfekt. Lyssna när man vill, var man än är på jorden. Intimiteten som finns i podcasts gör också att man kan utforska ämnen som är mörkare och mer tabubelagda. Det finns en stor potential att krypa nära. Och det går rätt in i huvudet på lyssnarna, via hörlurarna.

Helena Gustafsson är chef för ljudbokstjänsten Storytels förlag Storyside. Hon betonar också hur avgörande intimiteten är för hela ljudupplevelsen.
– Det är väldigt viktigt för oss vilken uppläsare vi väljer. Rätt röst ska matchas med rätt text. Då kan något magiskt uppstå. Det är som på teatern, när rätt roll kommer till rätt person, då blir det fantastiskt.Storytel anses vara det företag som fått ljudboken att bli trendig igen. De arbetar ambitiöst med marknadsföring av boken som ljudupplevelse och precis som Spotify använder de sig av digitala prenumerationer där användarna får tillgång till hela utbudet mot en månadsbetalning. Storytel har skapat en bokklubb för den mobila generationen. 
I fjol förvärvade de Norstedts och en skälvning gick genom hela bokbranschen. Hur kunde den lilla digitala uppstickaren plötsligt köpa ett av Sveriges mest anrika bokförlag?
Helena Gustafsson började arbeta med ljudböcker redan 2005, när de ansågs hopplöst ohippa.
– Vi hade ett stort problem och det var att vi jobbade med cd-skivor i en papperslåda. En sjukt osexig produkt, säger Helena Gustafsson.Det skulle dröja till 2013 då allt lossnade. Storyside köptes då av Storytel, grundat av entreprenörerna Jonas Tellander och Jon Hauksson.
– Det var som att komma till himlen. Ingen brydde sig om oss! Men så kom vi in i ett sammanhang där alla brann för ljudboken, konstaterar Helena Gustafsson.
Ett av de första besluten som togs var att sluta med CD-utgivning. Under de kommande åren föll alla bitarna på plats. Den tekniska utvecklingen banade väg för de strömmade ljudböckernas genomslag på flera sätt: tack vare smartphones, nya tjänster som Spotify och det faktum att det blev allt smidigare att betala och konsumera digitala produkter var nu manegen krattad. Den tekniska utvecklingen har gynnat ljudtjänsterna men Helena Gustavsson konstaterar att vi människor alltid har varit historieberättare, långt innan den tryckta texten fanns.
– Allt vi gör är att reclaima den muntliga berättelsen.
 
Det är främst möjligheten att kunna lyssna till en bra berättelse oavsett om du vilar i soffan, cyklar till jobbet eller tar hand om disken som gör att många gillar podcasts och ljudböcker. I en tid då just tid är en bristvara är ljudböcker ett sätt att ändå få plats för litteratur i livet, de har också fått en förändrad status. Historiskt sett har ljudböcker haft lägre status än det tryckta ordet: synen har varit att bildade människor läser, övriga lyssnar. Och precis som många andra teknikdrivna förändringar har ljudboken stött på misstänksamhet. En del menar att upplevelsen går förlorad när inte fokus till hundra procent måste ligga på texten.
De danska forskarna Iben Have och Birgitte Stougaard Pedersen vill förändra den här bilden av ljudboken som en andra klassens läsupplevelse. De konstaterar att ljudboken är en minst lika bra upplevelse som pappersboken, helt enkelt på grund av att vi kan göra annat medan vi lyssnar. Forskarduon kallar det en intersensorisk upplevelse, att lyssnaren kan uppleva saker med kropp och öga under lyssningen och på så sätt förstärka sin upplevelse. Att läsa med öronen innebär fler intryck från miljön runtomkring. 

Berättelsen om ljudbokens återkomst ger självklart inte en entydig och hel bild av vår 
relation till litteratur. Många älskar fortfarande tryckta böcker. Ett besök på Stadsbiblioteket i Göteborg ger en tydlig och klar bild: det här är ett tempel av text och tryckt papper. En trappa upp arbetar Ingrid Löfgren på avdelningen Specialmedia. En stor del av avdelningen ägnas åt talböcker, upplästa berättelser som främst är ett hjälpmedel för synskadade och personer med dyslexi eller andra lässvårigheter. Men här finns också ett par hyllmeter med ljudböcker, nästan alla i samma format: CD-boxar i tummat papp-omslag. 
Ingrid har arbetat i över trettio år på biblioteket och minns tydligt ljudbokens utveckling, från kasettband och grammofonskivor till strömmat ljud till mobilen. Som bibliotekarie har hon en sällsynt bra kontakt med de som lånar och lyssnar.
– Jämfört med pappersboken är ljudboken långt mer social. Ofta inför semestern vill besökare ha hjälp med tips på ljudböcker som kan förgylla en lång bilresa. Det är heller inte ovanligt att par väljer ljudböcker tillsammans, säger Ingrid Löfgren. 
 
Även på Stadsbiblioteket
ökar ljudböckerna i popularitet, men det framgår också att biblioteken inte riktigt hänger med utan faktiskt hamnar i kläm i den tekniska utvecklingen. Att låna en strömmad digital ljudbok är krångligt och det finns ingen app tillgänglig för smartphone-användare. Samtidigt som ljudbokstjänster som Storytel och Bonnierägda 
Bookbeat säljer digitala abonnemang där allt är inkluderat så är inköp och utlåning av strömmade böcker en dyrbar affär för biblioteken. I dag finns över 2 400 titlar tillgängliga på lån-bara CD-skivor, men du kan bara välja bland drygt 200 titlar direkt till din mobil.
Ingrid Löfgren tycker att bibliotekarierna kan bli bättre på att öka intresset. Hon ser flera fördelar med ljudböckerna, framförallt att de kan locka ovana läsare.
– Det finns också en lyssnarglädje och entusiasm runt ljudböckerna, som jag mer sällan stöter på angående vanliga böcker.
 Författaren Maria Monciu specialskrev sin debutroman Maskeradstaden direkt till Storytel Original förra året. Det faktum att en författare debuterar direkt till mobilen måste nog ses som ett tydligt trendskifte.
– Det var ju en dröm. Jag har skrivit i så många år och så kommer en person och säger ’vi vill publicera’. Det var mycket lyckokänslor, säger hon och ler.Vi sitter i hennes lägenhet på Kungsholmen i Stockholm och Maria Monciu medger att hon själv knappt kände till att ljudböcker fanns innan förlaget kontaktade henne. I tre månader arbetade hon på dagarna och skrev på kvällar och nätter för att skriva klart Maskeradstaden
– Jag anpassade mig lite till ljudboksformatet. Det är en viss skillnad i skrivprocessen, 
vissa saker behöver vara tydligare.Maskeradstaden är en berättelse om två bröder från förorten. Maria ville skildra en annan vardag än den av unga män som kastar sten på polisen som dominerat i medierna. Boken är nominerad till Stora Ljudbokspriset som avgörs nu i mars.
– När jag läser svensk skönlitteratur så kan jag ibland få intrycket att de enda människorna som bor i Sverige är vit medelklass.
Maria Monciu ville först att rapparen Erik Lundin skulle vara uppläsare, men till slut föll valet på skådespelaren Alexander Salzberger.
– Alexander var superbra på att respektera alla olika dialekter som finns i en förort, där finns så många olika nyanser i språket. Han gör mamman som bryter på persiska och Amir som pratar bra svenska men kan vända och prata slang med sina kompisar. Så själva ljudformatet var bra för att skriva just den här berättelsen.

Ljudböcker och podcasts fortsätter att öka i popularitet helt enkelt eftersom de passar den moderna människans behov. Parallellt med framväxten av nya ljudupplevelser rör sig också den digitala utvecklingen allt mer mot röststyrda tjänster där du pratar med din mobil och maskinerna i hemmet. Utvecklingspotentialen är enorm och ljudupplevelser kommer bli ett allt vanligare inslag i den nära framtiden. Det verkar som om örat på allvar tar upp kampen med ögat.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.