Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1962 fick Lennart Wing hederstiteln Stor Grabb i svensk fotboll. 2008 valdes han in i Göteborgsidrottens Hall of Fame, och 2011 gav Dundee United honom motsvarande ära. ”För mig är det lika fint alltihop”, säger 85-åringen som nu på sommaren gärna går minst ett par golfrundor i veckan. Bild: Lars Hjertberg
1962 fick Lennart Wing hederstiteln Stor Grabb i svensk fotboll. 2008 valdes han in i Göteborgsidrottens Hall of Fame, och 2011 gav Dundee United honom motsvarande ära. ”För mig är det lika fint alltihop”, säger 85-åringen som nu på sommaren gärna går minst ett par golfrundor i veckan. Bild: Lars Hjertberg

Lennart har alltid varit beredd att rycka ut

Det står i papperen att Lennart Wing fyller 85 år, men det är svårt att tro. Den här pensionerade brandmästaren brinner fortfarande av iver att leka med bollen – fast numera helst på golfbanan.
– Mitt handikapp? 28 – och två opererade knän.

Det var december 1964. Ovanligt milt vinterväder, och på SJ drog man en lättnadens suck. Den här julen skulle inte tidtabellerna behöva liknas vid drömska önskelistor under granen.

I bulliga tv-apparater debuterade en tidigare elev från Hvitfeldtska gymnasiet som julvärd. Arne Weise, 34, hade just tagit steget över från Radiotjänst till Sveriges Television.

">

Det var då telefonen ringde hemma hos brandmannen Lennart Wing i Göteborg. I andra änden kunde han på en skrapig linje höra fotbollskompisen Örjan Perssons röst från Skottland:

– Dundee United vill att du ska komma hit och provspela.

Lennart Wing

Ålder: Fyller 85 år den 7 augusti.

Yrke: Brandmästare.

Bor: Radhus i Fiskebäck.

Familj: Vuxna barnen Peter och Petra, särbo med Barbro.

Fritidsintressen: Golf och gubbdagis.

Favoritmusik: Dansbandsmusik.

Senast lästa bok: Jag är Zlatan Ibrahimovic av David Lagercrantz.

Även om det har gått över 55 år sedan det där telefonsamtalet är det som att Lennart Wing minns varenda stavelse.

– Jag var helt övertygad om att Örjan drev med mig. Vi hade ju spelat ihop i flera år i Örgryte och umgicks även familjevis. Det var typiskt honom att ringa och skoja till det vid jul.

Skulle hoppa in på vänsterflanken

Men yttern från Smögen, som via Örgryte blivit både landslagsman och professionell, skämtade inte. En skadad lagkamrat måste snabbt ersättas och ledningen hade frågat Örjan om han möjligen kände till någon som kunde hoppa in på vänsterflanken.

Bild: Lars Hjertberg
Bild: Lars Hjertberg

– Ta Lennart, sa Örjan.

Sedan gick det som på räls för kantspringaren från Björkekärr. Han som till och med hette Wing; (ytter på engelska). Kort visit och provspel, tjänstledigt från brandstationen i Kålltorp, och ett undertecknat tvåårskontrakt med den skotska proffsklubben.

Lennart Wing var visserligen ordinarie vänsterback i det svenska landslaget, men att en försvarare som närmade sig 30 år erbjöds ett proffskontrakt var ändå att betrakta som en julklapp utöver det vanliga.

– Den brittiska stilen passade mig perfekt. Snabbt, hårt och tufft, säger han en av sommarens varmaste eftermiddagar.

Familjen fick två trivsamma år i Skottland

Men för att göra en lång historia kort: familjen Wing fick två trivsamma år i Skottland innan man vände hem igen.

– Grabben skulle börja skolan, min tjänstledighet från brandstationen tog slut, och när United bara ville förlänga med ett år i taget kändes det bäst att välja tryggheten här hemma.

1965-1967 utgjorde de båda Örgrytevännerna, tillsammans med två danska spelare, en skandinavisk kvartett som uppskattades högt på läktarna. Och nordborna själva blev så goda vänner att de träffats regelbundet varje år sedan 1968. Vartannat år hos Finn eller Mogens i Danmark, vartannat år hos Lennart eller Örjan.

Den sociala talangen är tveklöst minst lika välutvecklad som bollkänslan hos lintotten som sent 30-tal växte upp i det barntäta Gamlestan och kickade sina första bollar i BK René, innan han följde i jämnårige kompisen Agne Simonssons spår och anslöt till Örgrytes juniorer.

Sitter i veteran-Öis styrelse

I dag sitter Lennart i Öis-veteranernas styrelse, och har särskilt nära band till gamla lagkamrater som Lars-Göran ”Lill-Galento” Johansson, Rolf Wetterlind – och så Örjan förstås.

– Vi tippar ihop varje vecka, och försöker spela golf tillsammans minst en gång om året.

Brandmannen, som fortbildade sig och 1974 utsågs till brandmästare i Västra Frölunda, har liksom alltid varit redo att rycka ut när nöden så krävt.

Som i VM-kvalet mot Schweiz 1961 när målvakten Bengt ”Zamora” Nyholm skadades så svårt att han tvingades lämna planen. Vem tog över målvaktshandskarna om inte vänsterbacken Wing?

– Jag hade trots allt spelat division III-handboll i Gamlestans HK.

Och när det så kallade Gubbdagiset, som sedan 1993 samlat Göteborgs idrottsfolk med karriären bakom sig, behövde en ny samlande kraft; då anmälde Wing sitt intresse.

– Det roligaste är tjôtet med alla gubbarna. Vi brukar bli ett hundratal, och även om arrangemanget egentligen inte börjar förrän tio är det oftast fullt redan vid niotiden.

Efter en lång klubbkarriär i Örgryte, proffssejour i skotska Dundee och 36 A-landskamper, var det tänkt att Lennart Wing hösten 1969 skulle runda av sin karriär. Han fortsatte mest på skoj i Kungsbackas division III-lag, men slutade till mångas förvåning som skyttekung.

Ett kort gästspel i Hönö IS följdes sedan vid 45 års ålder av en sista säsong tillsammans med Örjan Persson i IF Väster.

Klubbtröjans färg? Brandgul.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.