Lasse Råde serverar anekdoter till kaffet

Pappa Lennart hade nog gärna sett att hans villrådiga grabb satsade på medicinstudier men den tonårige Lasse tvekade.

– Jag minns ett tillfälle när vi var ute på landet och jag drog iväg på en lång promenad för att fundera över framtiden. När jag kom tillbaka sa jag: Nu har jag bestämt mig - jag vill bli journalist.

Granne med familjen Hjörne

Beskedet kom knappast som en blixt från klar himmel. I höghuset på Fogelbergsgatan bodde docent Råde från Chalmers granne med GP:s chefredaktör Lars Hjörne och familjernas jämnåriga söner hade tidigt blivit bästa vänner.

– Under högstadiet gjorde Peter Hjörne och jag Samskolans tidning: SamTimes och drömde nog båda om att bli journalister.

Med gymnasieexamen på fickan och fullgjord militärtjänst fann sig den 21-årige Lasse Råde hastigt och lustigt anställd på Handelstidningens arkiv. Ett år senare kom han in på Journalisthögskolan.

Klasskamrat med skjutjärnet Janne Josefsson

– En av mina nya klasskamrater var Janne Josefsson och vi siktade nog alla på jobb som samhällsreportrar. Jag också.

Parallellt med journaliststudierna extraknäckte han nu på GT:s vaktmästeri men engagerades också regelbundet som filmrecensent och när utbildningen var klar fick han ansvaret för en GT-sida kallad Stan Runt.

– Kulturchefen Göran Zachrisson tog mig under sina vingars beskydd och snart fick jag börja skriva på hans sidor också. Zachrisson blev något av en mentor och jag minns att han sa: ”det ska vara minst en kullerbytta i tidningen varje dag” och menade att man inte skulle ta allt så väldigt allvarligt.

Hamnade helt rätt

Steget till nöjessidorna var alltså inte särskilt långt.

– Jag kände genast att jag hamnat rätt. Lätt underhållning med reflektion och eftertanke - det är den världen som intresserat mig mest och min allra första nöjesintervju gjorde jag i november 1976 med Ulf Lundell.

Sedan löper hela underhållnings Sverige revy framför Lasse Rådes ögon. Visgenren låg honom tidigt särskilt varmt om hjärtat och giganter som Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström blev mer än bara flyktigt bekanta.

– Fred var till exempel hemma hos oss och käkade middag och jag tror fortfarande att mina söner minns när han kom in till dem och läste en godnattsaga av H C Andersen.

– På den tiden stod nöjesjournalistiken rätt högt i kurs och vi tilläts ta ut svängarna. Det fanns plats för både högt och lågt.

Men några tog illa vid sig av en kritisk anmälan och det dröjde till exempel länge innan Claes Malmberg grävde ner stridsyxan.

Thore Skogman ville göra upp

– Och vid ett tillfälle kom Thore Skogman upp på redaktionen för att göra upp. Han hade ett sånt j-a humör.

Shirley MacLaine, Robert De Niro, Ringo Starr – Lasse Råde har träffat dem allihop men när alla år i nöjesbranschen ska summeras är det ändå mötena med Povel Ramel och Hasse & Tage som glimmar och glänser allra vackrast.

Manuset till en bok om Lasse Brandeby ligger klart, ett samarbete med skådespelarens dotter Anna som når bokhandeln i september.

Sedan är det kanske läge för dina egna memoarer?

– Nej, det kommer inte att hända. En gång skissade jag visserligen på några tänkta kapitelrubriker men jag har bestämt mig för att det ska stanna där.

Jonglör och trollkarl

Om idén realiserats hade möjligen en rubrik kunnat handla om tiden som trollkarl och jonglör, en hobby som så när ledde till en professionell satsning.

– Jo, jag var frestad men nu är jag glad att jag sansade mig.

Det yrkesmässiga lappkastet kom istället att dröja till 2014 när kvällstidningens redaktion skulle föryngras och den 62-årige nöjesredaktören satte punkt.

Nytändningen fanns på krogen, i den nöjesmiljö han under många års arbete i pressens tjänst skaffat sig ett brett kontaktnät.

– Jag träffade Ulf Wagner på Sjömagasinet och frågade om jag inte kunde få prova att servera på hans restaurang.

Så kom det sig att den ärrade murveln plötsligt kunde ses med svart förkläde som servitörslärling på finkrogen vid Klippan.

– De som är yngre springer förstås snabbare. Min styrka är väl snarare att tjöta med gästerna och att få dem att trivas, säger den nu rutinerade restaurangmannen som varje vecka väljer uppdrag från tre olika håll och brukar vara nöjd om arbetet totalt kan motsvara en halvtidstjänst.

Och får han själv välja fortsätter han gärna länge än. Långt bortom 70-årsdagen.

Lars Hjertberg

namn@gp.se