Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tillsats i stället för fett i grädden

Konsumenterna efterfrågade lägre fetthalt på vispgrädden. Så blev det. Men nu är grädde inte längre bara grädde. Vispgrädden hade i många år 40 procents fetthalt. Inte längre. I allt fler sorters vispgrädde har fetthalten minskat till 36 procent. Enligt producenterna för att konsumenterna vill ha mindre fett och längre hållbarhet.

Så har det också blivit. Det vi fått på köpet är tillsatsen karragen, eller E 407.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Tar man bort fettet från grädden blir konsistensen vattnigare. För att kompensera hälls en dos E 407 i. Karragenet gör att fettet i grädden fördelas jämnt och inte lägger sig på ytan så att den första grädden man häller ur paketet blir tjock och resten tunn.

Karragen är en godkänd tillsats som man utvinner ur rödalg. Den har använts i livsmedel i många år och betraktas av Världshälsoorganisationen som ofarlig, men det finns forskare som varnar (se faktaruta).

En snabb inköpsrunda i centrala Göteborg i butiker som representerar de fem livsmedelskedjorna Coop, Hemköp, Ica, Lidl och Netto gav närmare trettio olika gräddsorter, både vispgrädde och matlagningsgrädde.

Den övervägande delen innehöll E 407. Bara fem av vispgrädds-sorterna och två av matlagningsgrädds-varianterna var fria från karragen.

Mikael Lindgren, pr-chef på Arla foods, tror att konsumenterna är medvetna om att de får en tillsats i stället för fyra procents extra fetthalt när de väljer den 36-procentiga vispgrädden

- Det hoppas vi, det framgår även av innehållsförteckningen på förpackningen. Vi vet att konsumenterna uppskattar produkten för att den har lägre fetthalt, längre hållbarhet och en smart förpackning. Stabiliseringsmedlet bidrar till att produkten får bättre stabilitet och därmed bibehålls produktens funktionalitet, säger han.

Vispgrädden från Skånemejerier och Ica innehöll båda karragen, medan företagens matlagningsgrädde med 15 procents fetthalt inte gör det. Att matlagningsgrädden kan klara sig utan karragen förklarar Skånemejerierna med att den högpastöriseras och sedan homogeniseras.

- Då slås fettmolekylerna sönder, vilket gör att den inte kan vispas. Det går ju bra för matlagningsgrädden men inte för vispgrädden, säger informatören Urban Berg.

- Vi tillsätter stabiliseringsämne i vispgrädden med lång hållbarhet för att produkten riskerar att skikta sig ju längre tid den förvaras. I matlagningsgrädde tillsätts inte alltid stabiliseringsämne. Det beror på att risken för skiktning minskar ju mindre fett det är i grädden, och att matlagningsgrädde inte används till att vispa och då kan kunderna acceptera att det är lite tjockare grädde i början av förpackningen, säger Ola Fernvall, tillförordnad presschef på Ica.

Gräddliknande produkter

Det finns även ett antal gräddliknande produkter i mejerihyllorna. Om man väljer att laga mat med Mat och visp från Milda får man förutom kärnmjölk, skummjölk och vatten även härdat fett, vegetabiliskt fett, olja, modifierad stärkelse, emulgeringsmedel, socker, arom, färgämnen och två sorters stabiliseringsmedel varav det ena är karragen.

Milbonas Cream for cooking innehåller visserligen grädde men även, mjölkproteiner, modifierad tapiostärkelse och karragen.

Rödalg till kaffet?

Karragen, även kallad karragenan eller tillsats E407, är ett av de vanligaste förtjockningsmedlen i livsmedel och tandkräm, också använt i hårschampo och hudvårdsprodukter.

Karragen tillverkas av rödalgerna karragentång och vårtig rödalg som består av sockerarter, kalcium, natrium och magnesiumsalter. Ämnet ger ett slem som används av industrin vid färgtillverkning, klarningsmedel i öl och styvningsmedel för papper och textilier. I livsmedel tillsätts karragen för att ge en gräddig, smidig konsistens.

Ämnet kan orsaka gasbildning i tarmen. Det finns också omstridda amerikanska forskningsförsök som menar att ett ämne som bildas när karragenan bryts ner kan vara cancerframkallande. Världshälsoorganisationen, WHO, klassar dock karragenan som i princip ofarligt, men rekommenderar inte användning i barnmat.

Källa: Livsmedelsverket, Wikipedia, Shenet, Äkta vara.

Bara godkända tillsatser får användas

I livsmedel får bara tillsatser som är godkända användas. För att bli godkänd måste tillsatsen vara av värde för konsumenten eller nödvändig för livsmedlets hantering.

Huvudregeln är att alla ingredienser, även tillsatser, ska deklareras på färdigförpackade livsmedel. Tillsatserna ska alltid deklareras med ett funktionsnamn, som förklarar varför tillsatsen används (till exempel förtjockningsmedel) följt av antingen tillsatsens E-nummer eller vedertagna namn.

Källa: Livsmedelsverket

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.