Test: Farliga ämnen i barnkängor

ANNONS
|

Flera märken i Testfaktas årliga test av vinterkängor innehåller miljögifter. Det handlar om så kallade perfluorerade ämnen som bland annat används för att göra skor och textilier smuts- och vattenavstötande. Ämnena bryts inte ned i naturen, har hormonstörande effekter på människor och djur och är misstänkt cancerframkallande.

- Det är inga trevliga ämnen det handlar om, men jag ser ingen direkt hälsorisk för den som använder skorna så länge man inte suger eller slickar på dem, säger Bert-Ove Lund, toxikolog på Kemikalieinspektionen.

- Problemet är snarare att ämnena kommer att lossna från skorna efter ett tag och hamna i naturen där de anrikas i näringskedjan och kan nå oss människor via maten.

ANNONS

Mest anmärkningsvärt är Kavat-kängorna där laboratoriet hittade det förbjudna ämnet PFOS i halter som ligger nästan tre gånger över lagkravet. Svenska Kavat har en hög miljöprofil och resultaten är så pass förvånande att Testfakta lät analysera ytterligare ett par skor av samma modell. I det andra paret hittade laboratoriet inte det aktuella ämnet.

- Att den första skon innehåller PFOS är helt klart. Vi testade om den flera gånger med provmaterial från olika ställen på yttermaterialet. Det andra paret låg däremot under detektionsgränsen, säger Camilla Nilsson, kemist på Swerea IVF som utfört analysen.

På Kavat ser man mycket allvarligt på resultaten.

- Vi har kvalitetsgarantier från våra underleverantörer och vi är väldigt förvånade över att någon av dem brustit. Vi kommer gå tillbaka i kedjan för att ta reda på var, när och hur det gått fel, säger Magnus Ericson på Kavat.

Enligt honom kommer Kavat instruera återförsäljarna att plocka bort den aktuella modellen från hyllorna. Företaget skickar nu ett större urval på test, och kommer sedan spåra de skor som kan misstänkas innehålla det felaktiga råmaterialet.

I fyra andra vinterkängor – Viking, Eurosko, Din Sko och Ecco – hittades rester av det perfluorerade ämnet PFOA som finns med på EU:s kandidatlista över extra farliga ämnen. Det anses ha ungefär samma egenskaper som PFOS och det är bara en tidsfråga innan även detta ämne förbjuds inom EU. I Norge finns redan ett sådant förbud.

ANNONS

Men även om PFOA fortfarande är tillåtet så lovar företagen själva att de inte använder sig av det i tillverkningen. Trots det finns alltså ämnet i kängorna. Ljuger man helt enkelt?

- Om det är medvetet eller inte kan jag inte svara på. Men ett allmänt intryck från kemikalievärlden är att avståndet mellan de som säljer en produkt och de som tillverkar den är enormt och att informationen ofta stannar någonstans på vägen, säger Bert-Ove Lund på Kemikalieinspektionen.

Enligt Audun Heggelund, chefsingenjör på Miljödirektoratet, den norska motsvarigheten till Kemikalieinspektionen. Kan det också vara så att fabriken där skon tillverkas inte rengör sin utrustning tillräckligt bra mellan olika produktioner. Enligt honom måste företagen bli bättre på att kontrollera sina underleverantörer och ställa rätt krav.

- Vi har flera exempel i Norge på företag som haft problem med PFOA i sina produkter. Men genom att ändra i produktionsförhållandena så har detta gått att rätta till, säger han.

Fakta om testet

■ Testet är utfört av Swerea IVF i Mölndal och Gore Footwear Laboratory i Tyskland, som tillhör företaget bakom materialet Gore-Tex. Gore-laboratoriet anlitas eftersom det är det enda laboratoriet i Europa som har tillgång till den utrustning som krävs för att testa andning och vattentäthet efter en simulerad, längre tids användning av kängor. Gore-Tex är en stor tillverkare av funktionsmaterial för kläder och skor men man tillverkar inga egna konsumentprodukter.

Testet bestod av följande delar:

■ Andningsförmåga ( utfört på Gore Footwear Laboratory)

■ En membranpåse med vatten och en doppvärmare som värmer vattnet i påsen placeras i kängan. Kängskaftet försluts så att all avdunstning sker genom kängans material. Labbet mäter Mängden avdunstad vätska.

Vattentäthet (utfört på Gore Footwear Laboratory)

■ Skorna får ”gå” i vatten med en stegsimulator, 200 000 steg. Testet är helt automatiserat. Sensorer inne i stöveln känner av när vatten tränger in och stegsimulatorn stängs då av.

■ En påse med 38-gradigt vatten placeras i skon tillsammans med en termometer. Skorna försluts, sedan mäts hur lång tid det tar innan vattentemperaturen sjunkit till 33 grader.

Kemisk analys, förekomst av de perfluorerade ämnena (utfört på Swerea IVF)

■ En kemisk analys utfördes av huvudmaterialet på på vinterkängan, där ämnena

■ PFOA, PFOS, PFUdA, PFDoA, pFTrDA och PFTeDA bestämdes enligt Oeko-Tex. Enligt EU:s POP-förordning är PFOS förbjudet i halter över 1 µg/m2 i textil och läderprodukter.

■ PFOA är förbjudet i Norge, där gäller maxgränen på 1 µg/m2 för ämnet. Bestämmelserna gäller för produkter som har producerats 1 juni 2014.

Totalbetygen har viktats enligt följande:

■ Vattentäthet 50 procent, andningsförmåga 25 procent och värmeisolation 25 procent.

■ Testfakta bad skotillverkarna att uppge om perfluorerade ämnen användes i produktionen av skorna, och om skorna var behandlade med antibakteriella medel.

■ Endast Ecco och Timberland svarade att perfluorerade ämnen används, dock inte PFOA eller PFOS. Alla övriga tillverkare svarade helt nej. Vid analysen hittades dock PFOA eller PFOS i fem av åtta skor.

■ Ecco, Eurosko och Timberland uppger att deras skor är antibakteriellt behandlade. För dett kan till exempel små, små silverpartiklar användas för att hämma bakterietillväxt. Detta är ifrågasatt eftersom kunskapen om hur det påverkar människor och miljö är bristfällig. Av de antibakteriella ämnena gjordes ingen labbanalys.

Fakta PFOS/PFOA

■ PFOS och PFOA tillhör gruppen perfluorerade ämnen.

■ PFOS är förbjudet i EU eftersom det inte bryts ner i naturen, är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer.

■ PFOA är tillsammans med fyra andra perfluorerade ämnen upptaget på EU:s kandidatlista för särskilt skadliga ämnen. Ett förbud har införts i Norge.

■ PFOA bryts inte heller ned i naturen, är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande.

Källa: Kemikalieinspektionen

ANNONS