Det var några av slutsatserna när GP bjöd in till rundabordsdiskussion om hälsotrenden.
Diskussionen blev stundtals livlig när våra gäster samlades vid bordet dukat med en rad livsmedel som utlovas vara hälsosamma. Där fanns bland annat ost med fem procents fetthalt, bröd med lågt GI, juice med magnesium och kex med 44 procent fullkorn.
Har vi en hälsomatstrend?
Jesper: Den verkar mest finnas i reklamen. Någon börjar med att ha lite eller inget socker och de andra hakar på. Snart får vi väl Ipren utan tillsatt socker också.
Eva: Det handlar väl om att företagen vill nischa sig. Då blir det viktigt med argument som appellerar till oss som individer. Och nu är det hälsa som gäller. Här ser företagen stora möjligheter.
Jannette: För konsumenten är det sunt förnuft som bör råda. Inget är förbjudet. Så man behöver inte äta fullkornschips. Man kan äta vanliga chips, men inte tre gånger i veckan. Det är mängden som avgör.
Jesper: Fullkornschips är att fria till det dåliga samvetet.
Rolf: Hälsodiskussionen är inte ny. När jag började som handlare för 25 år sedan pratade vi också nyttig mat, men på en annan nivå. Då hade vi ett par sorters juice, nu har vi 50 olika sorter på hyllan. Vi har tagit till oss mera från utlandet, och det mesta kommer från USA.
Jesper: Men Amerika är väl inte något föregångsland?
Rolf: Kanske inte, men en av de framgångsrikaste kedjorna i USA satsar i stort sett hela sin butiksyta på att vara bäst på ekologisk mat. Den kommer snart hit till Europa och då är det klart att vi inte kan sitta med armarna i kors.
Jannette: Häromdagen letade jag efter flingor utan socker, och jag hittade bara en sort. Nyttiga varor finns alltid i små paket. Det kostar dubbelt så mycket. Det som innehåller mindre fett finns bara små förpackningar De som inte har råd tvingas välja bort det hälsosamma.
Rolf: Om jag är leverantör så tar jag inte fram enkilospaket om jag inte tror att det kommer att sälja. Inte förrän den dag det blir så stort att jag tror att det blir marknadsledande kommer de större förpackningarna och de lägre priserna.
Charlott: Jag är med i Viktväktarna och räknar numera poäng. Jag hade gått över till flingorna Special-K för de skulle vara så fettsnåla och då upptäckte jag att det var lika mycket poäng som Frosties. Jag känner mig så lurad och arg på de här Special K, som ska vara så himla nyttiga. Noll procent fett jotack, men istället är det fullt av socker.
Jannette: Därför är det så viktigt att man läser innehållsförteckningen. Det finns massor av bröd som innehåller 10-12 gram socker per 100 gram. Jättemycket socker, ändå är de nyckelhålsmärkta eftersom de innehåller tillräckligt med fibrer. Det är lätt att bli lurad.
Rolf: Alla sådana här trender, om man får kalla det en trend, tar tid. Vi har pratat i hur många år som helst om hur viktigt det är att äta frukt och grönt. Konsumtionen går upp, det går långsamt, men det är ändå den som ökar mest.
Eva: Men samtidigt har vi paradoxen att smågodis handlas hur mycket som helst.
Rolf: Alla är överens om att frukt och grönt är nyttigt, men nu kommer nästa debatt - var kommer bananerna ifrån, hur långt är de transporterade, att man ska bry sig om koloxidutsläppen. Jag tror att de flesta människor inte orkar med att engagera sig i det också.
Charlott: Det är ju som i min bransch, fiskeribranschen. Folk har hört så mycket om torsken, så nu äter de inte fisk alls. Min syster har tre småbarn. Hon berättar att hon kan stå vid fiskdisken utan att våga köpa någonting eftersom hon inte vet varifrån fisken kommer. Då har jag sagt: köp! Skit i om den är svartfiskad. Köp den för att den finns där och ni måste äta bra mat.
Rolf: Ni som sitter här är speciella. De flesta kunderna rusar stressade in i affären och rycker till sig lite chips och färdigmat. Vi har fyra fulla frysdiskar med färdigmat och det säljs oerhört mycket.
En annan sak som spelar roll är att media drivit en hetsjakt på priset i många år, och det har gjort att vi fått in lågpriskedjor som inte har den här typen av varor. Därför måste vi sträva åt två håll. Vi försöker få fram de här varorna och få volym på dem för att få ner på priset. Samtidigt slåss vi mot lågpriskedjorna som förmodligen kommer att bli fler. Jag som företagare måste också överleva. Därför måste jag även plocka in lite, ursäkta mig, skitsortiment, som inte uppfyller nåt av det här med att vara nyttigt.
Eva: Jag tror inte att det är de unga som kommer att bli banbrytande när det gäller hälsomat. När du lever i fasen med små barn så orkar du inte tänka så mycket på din hälsa. I våra studier har vi sett att det är de äldre som kan ägna sig åt att vara hälsomedvetna.
Jannette: Jag är ute och föreläser ganska mycket på förskolorna och ser att många unga föräldrar är måna om att ge sina barn bra mat. Det kanske är den generationen, att barnen får med sig det från starten.
Kan hälsotrenden få några negativa följder?
Jesper: Ja, att man till sist inte vågar någonting, att en del människor äter för lite.
Jannette: Om du inte har bra kunskaper så kan det bli fel. Man måste se till helheten av måltiden. Inte ett enda livsmedel.
Behöver vi undervisas i att äta hälsosamt?
Jannette: Ja, det finns ett behov, absolut.
Eva: Den så avskydda direktreklamen fyller en viktig funktion i folks vardag. Det är en input i den ständiga frågan "vad ska jag ha till middag idag. Där tror jag att handeln skulle kunna göra mycket mer. Men jag tror inte staten ska driva någon informationskampanj.
Rolf: Det är intressant att se kunder i butiken diskutera ingående vad de ska köpa och det ska vara nyttigt. Sen på vägen ut till bilen går de förbi vår fast-food-anläggning och tar två korvar i bröd. Jag tror att det är väldigt få som är konsekventa.
