Frågan om att införa en klimatmärkning på livsmedel har stötts och blötts i flera år och i spetsen för arbetet med att utforma regler har funnits Krav och Svenskt Sigill tillsammans med aktörer för jordbruket och livsmedelsbranschen.
I februari i år förklarade det mest kända av de två märkena, Krav, att organisationen ansåg att det skulle bli alltför förvirrande för konsumenterna med en ny märkning, och därmed tycktes luften ha gått ur projektet. Men nu har Svenskt sigill bestämt sig för att på egen hand införa en tilläggsmärkning.
Jakob Falkerby, presschef på Krav, säger att det finns ingen konflikt bakom de olika besluten:
- Vi gjorde varsitt val om vi ville ha separat märkning. Krav hade sedan tidigare tillämpningar som kunde härröras till klimatåtgärder i reglerna då ville vi förstärka kravmärket istället för att lägga till ytterligare märkning som bara skulle förvilla för konsumenten. Medan Svenskt Sigill inte haft några regler som kunde klassas som klimatregler överhuvudtaget, och därför passade på att lägga till dessa.
Enligt Falkerby kommer Svenskt Sigill att till sin nuvarande logotype att lägga ordet Klimat under Sigillmärket för att upplysa om att här har det varit tilläggsregler inblandade.
Sören Persson, vd för Svenskt sigill berättar att den nya klimatmärkningen som kommer under november i första hand gäller mjölk- och växthusprodukter.
- Vi fastställde reglerna i somras så där har producenterna redan hunnit jobba lite med dem.
När det gäller växthus för odling av exempelvis tomater och gurka, kräver klimatmärkningen att uppvärmningen inte sker genom oljeeldning. Istället ska det vara förnyelsebar energi, vanligtvis träflis.
På de mjölkproducerande gårdarna är det flera åtgärder som krävs, och det handlar framförallt om användningen av foder och gödsel. Inköp av rätt handelsgödsel som ger avsevärt mindre utsläpp av lustgas ingår i regelspecifikationen liksom mindre andel av soja i fodret. Att sojan inte kommer från ett område där det avverkats regnskog är också ett viktigt kriterium.
- Vi ställer även krav på god djuromsorg, att man har mindre sjukdom och dödlighet i besättningen. Friska djur producerar mera och blir mindre miljöbelastning, säger Sören Persson.
Han berättar att i höst kommer regler för märkning även av nötkött, gris, kyckling och ägg.
På sikt är han öppen för att Svenskt Sigill går samma väg som Krav och lägger i klimatreglerna i nuvarande märkning.
Hos Krav hoppas man att nya klimatkrav som successivt läggs in i märkningen ska få gehör hos allmänheten.
- -Vi i Krav ska försöka upplysa konsumenterna att vi har ännu lite hårdare regler för de som är kravproducenter och då lägger vi till klimatet i det. Strävan är att Kravmärket ska vara så heltäckande som möjligt och täcka in allt från socialt ansvar till klimat, liv, hälsa och miljö, säger Falkerby.
Kommer en del att mista sin Kravmärkning när även klimatet bakas in?
- Snarare är det tvärtom, många bönder kan redan nu redovisa att de jobbar klimatneutralt. Men, visst vi drar åt skruvstädet lite till och det måste vi göra i och med att regelverket utvecklas.
- Vi sätter dock aldrig upp regler som är omöjliga att följa. Man ska klara av att följa reglerna, men det ska samtidigt vara till nytta för miljö och för hälsa. Sätter man upp alldeles för hårda regler då finns det inte nån som är intresserad av att följa dem och då kommer det inte att finnas några kravmärkta produkter på hyllan, säger Jakob Falkerby.
Han säger att Kravs beslut att inte ha separat klimatmärkning inte är hugget i sten.
