Om matsvinn vore ett land hade det varit på tredje utsläppsplats av växthusgaser i världen, så mycket belastar det vår miljö, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) beräkning. Ungefär en tredjedel av all mat i världen tillverkas förgäves eftersom den blir svinn i slutändan. Västvärlden är värst på att slänga ätbar mat.
Matsvinn uppstår hela vägen från jord till bord. Men det allra största matsvinnet uppstår i hemmen och matens samlade miljöpåverkan blir som högst i det sista ledet, när vi som konsumenter slänger fullt ätlig mat i soporna.
– Matsvinn gör ett stort och onödigt avtryck på planeten. Göteborgs stad har som mål att matsvinnet i Göteborg ska halveras till 2030 i likhet med FN:s mål i Agenda 2030, säger, säger Karin Nielsen, processledare på Kretslopp och vatten.
Ändå är utgångsläget i rikets andra stad lite bättre än rikssnittet.
Göteborgaren slänger 14 kilo fullt ätlig mat per år
Enligt plockanalayser, där allt vi slänger sorteras och vägs, slänger göteborgarna 14 kilo ätbar fast föda per år och person hemma jämfört med 19 kilo som är genomsnittet i Sverige. 14 kilo per person och år blir 8 200 ton mat för hela staden.
I plockanalysen ingår då både det som hamnar i den bruna påsen och det som felaktigt hamnar i den vanliga soppåsen bland övrigt restavfall. Innehållet i en typisk soppåse i Göteborg består till en fjärdedel av matavfall, både fullt ätlig mat och oätliga delar som ben och skal.
Nu ska det bli ändring på det och varför inte börja redan i dag, den 29 september som är den internationella matsvinnsdagen. Projektet i de fyra stadsdelarna körs i gång i februari 2022.
Så mycket pengar kan du spara per år genom att slänga mindre mat
Något som skulle kunna förmå de boende som ska ingå i det är att det enligt en tidigare rapport från Naturvårdsverket i snitt går att spara 3 000-6 000 kronor per år och hushåll genom att undvika att slänga fullt ätbar mat i soporna. Beräknat på snittsumman 4 500 kronor och 276 258 hushåll i Göteborg (år 2020) betyder det att medborgarna varje år slänger mat till ett värde av drygt 1,2 miljarder kronor.
– Det finns fem huvudorsaker till att vi slänger mat: dålig planering, vi handlar och lagar för mycket och tar inte vara på rester, har det för varmt i kylskåpet, en rädsla för att äta något efter bäst före-datum och att man inte litar på sina sinnen. Det är runt dessa orsaker som vi ska jobba, förklarar Karin Nielsen.
Metodiken som Kretslopp och vatten ska använda i projektet ska utarbetas utifrån internationella erfarenheter av vad som fungerar i praktiken. Det arbetet påbörjas nu i oktober på temamöten med de frivilliga fastighetsägarna som ska ingå.
– Det kan handla om att hålla en dialog via dörrknackning eller att vi ska stå i soprum eller tvättstugor. Exakt hur får vi komma fram till i samarbete med fastighetsägarna.
Slängd mat ska vägas för att mäta resultatet i projektet
Det handlar om att både de och de som bor i husen ska få in ett nytt beteende i sina rutiner. Och för att se om det blir något resultat av åtgärderna ska soporna vägas i olika fraktioner för att se om hushållen slänger mindre av ätliga livsmedel allteftersom.
Fem tips för att minska matsvinnet
1. Kolla vad du har hemma och planera inköpen innan du handlar.
2. Laga och servera lagom mycket mat.
3. Förvara maten rätt och håll fyra grader i kylskåpet
4. Använd rester.
5. Lita på dina sinnen – lukta, smaka och känn istället för att rutinmässigt slänga sånt som passerat bäst före-datum.
Källa: Kretslopp och vatten, Göteborgs stad
– Åtgärder för att minska matsvinnet i olika länder som handlat om ren information har visat att det inte fungerar om det bara är det. Det måste vara något mer, som ett redskap, exempelvis en termometer i kylskåpet, så att man får något konkret att hänga upp det på. En annan åtgärd kan ju vara att se hur mycket man faktiskt slänger, säger Karin Nielsen.
Vad beror det på, vårt förhållande till fullt ätlig mat, som gör att den hamnar i soporna?
– Hela samhället uppmanar oss att konsumera mycket samtidigt som det fortfarande är billigt med mat. Och marknadsföringen, som ”tre för priset av två”, inte minst bland frukt och grönt. Tiden, att vi är stressade, och att befinna sig i ett livspussel och att det där med planering inte hinns med utan man impulsköper på väg hem från jobbet och har inte koll på vad man har hemma i kylskåpet. Och så hygienskräcken som gör att vi inte litar på våra sinnen, utan går efter bäst före-datum.
Fungerar åtgärderna är tanken att projektet ska skalas upp och erbjudas alla fastighetsägare i Göteborg.
