Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/2

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så klarar du en samhällskris

Du vet att du borde ha en, men sannolikt har du inte fixat den än - lådan för oväntade kriser. Här är listan på vad du behöver och vad det kostar.

Efter att ha varit en ickefråga i många år har svenskarnas hemberedskap, som myndigheterna vill kalla den del av krisberedskapen som gäller hemmet, åter kommit i fokus. Det märker Anna Teljfors Lundwall, som är kommunikatör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
– När jag började jobba med krisberedskap för tio år sedan brydde sig ingen om mitt jobb när jag gick på fest, men nu får jag tusen frågor, säger hon.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Världsläget oroar


Det spända världsläget är förstås en faktor som kan oroa, men det finns många saker som kan ställa till det för oss i Sverige. Det kan vara strömavbrott, stormar, transportolyckor, skogsbränder, it-attacker och vattenläckor. Inom någon timme efter ett strömavbrott kan det vara omöjligt att ringa med mobilen, surfa, handla mat och ta ut kontanter. Ändå har bara en av fyra vidtagit beredskapsåtgärder i sina hem, enligt MSB:s undersökningar. Stadsbor är ofta sämst förberedda. Anna har stött på personer som tror att lösningen på krisen är att "gå ut och köpa sushi”.
– Om de som i dagsläget inte har förberett sig något alls skaffar sig några dygns beredskap är det ett stort lyft för samhället, säger hon.

Bra att ha vatten i frysen


De fyra faktorer som är extra viktiga i kris är vatten, värme, mat och kommunikation. Man bör därför helst alltid ha en fylld vattendunk med tappkran hemma, och fylla hinkar och flaskor så snart strömmen går. En vuxen behöver minst tre liter vatten per dag. Att alltid ha vatten i PET-flaskor i frysen kan vara bra och man bör ha möjlighet att koka vatten vid smittorisk.
Värmen löser man genom att täta lister, hänga tyger för fönster och bara använda ett rum om det behövs. Lägenheter kan snabbt upplevas kalla. Stearinljus, gasol- eller fotogenvärmare kan höja värmen om inte vinterkläderna räcker.

Svårt att göra rätt utan mat


Friska kan klara sig länge utan mat, men den mentala förmågan sviktar snabbt om man är hungrig, så ett matförråd för kriser och ett campingkök bör man ha hemma. Tänk dock på brandrisken. Att stuva undan maten i en speciell låda är dock onödigt tycker Anna Teljfors Lundwall.
– Köp extra av de långhållbarhetsvaror du brukar ha och se till att cirkulera dem i skafferiet, säger hon.
Kommunikation är viktigt i kris så tillgång till fast telefon, powerbank till mobilen och en elnätsoberoende radio för att kunna lyssna på sändningar från beredskapskanalen Sveriges Radio P4 är också bra. 
– Ha även en fysisk lista med viktiga nummer. Då kan du alltid ringa från en granne med fast telefon om mobilen laddar ur.

Glöm inte kontanterna


Lite extra kontanter bör man också ha hemma, eftersom bankomater slutar fungera vid strömavbrott. Ficklampa nära till hands är givet.
Bra relationer är också gynnsamt i en krissituation.
– Människors samarbete är väldigt viktigt i en kris, säger Anna Teljfors Lundwall.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.