Den globala plastproduktionen är runt 320 miljoner ton per år, och den ökar ständigt. Mindre än tio procent av det globala plastavfallet återvinns.
Plast finns överallt, i produkter inom alla områden och förpackningar, också för take away.
Bara i Sverige används årligen två miljarder take away-förpackningar när vi hämtar kaffe, sushi, thaimat och andra rätter och endast omkring 20 procent av dessa återvinns i dag i Sverige, enligt en uppskattning som gjorts av företaget &Repeat som skapat ett eget pantsystem för utvalda förpackningar.
LÄS MER:Vanliga misstagen du gör på återvinningen
LÄS MER:EU–förbud mot populär matlåda träder i kraft
Nu ska Europa plastbanta stegvis utifrån EU:s engångsplastdirektiv, som blir lag i medlemsländerna och kraven på återvinning ökar på såväl plast som papper och kartong.
EU-målet för materialåtervinning av alla typer av förpackningar för år 2025 är 50 procent för plast och 75 procent för papper och kartong. Krav som ökar till 2030. Ett problem i återvinningen, som poängteras i en rapport från Zero Waste Europe från december förra året, är att förpackningar kan bestå av lager av olika material. Exempelvis att en pappersmugg kan ha plast på insidan.
En utredning som lades fram till regeringen före jul är på remiss till mitten av mars. Den föreslår att för att nå upp till EU-målen bör förpackningar bestå av material som går att återvinna till den största delen, för att de alls ska tillåtas på den svenska marknaden. Utöver detta ska alla plastförpackningar innehålla minst 30 procent återvunnen plast till år 2030, enligt förslaget.
Dessutom föreslås att muggar som innehåller mer än 10 procent plast helt ska förbjudas och att konsumenterna ska få möjlighet att använda både egna muggar och matlådor när de köper hämtmat. På grund av coronapandemin kommer detta dock inte att kunna genomföras förrän 2024.
Så här gör du med använda plastförpackningar
I Sverige är det lag på att källsortera.
Plastförpackningar som innehållit något, en produkt eller mat, ska du lägga i kärlet för plast på återvinningsstationen.
Mer än hälften av all plast från hushållen hamnar fel, bland brännbara sopor.
Plastförpackningar som källsorteras kan återvinnas och bli nya produkter. Det som inte kan återvinnas hos Svensk Plaståtervinning går till energiutvinning.
Källa: Svensk Plaståtervinning
Ett sätt att bättra på siffrorna för hur mycket som källsorteras skulle kunna vara just att införa pant på take away-förpackningar, precis som det är i dag på aluminiumburkar och pet-flaskor.
När det gäller förpackningar från ”on the go”-konsumtion finns det mycket kvar att göra.
Ett sådant projekt pågår på forskningsinstitutet Rise. Det siktar mot att öka andelen återvunnet material från pappmuggar och ett pilotprojekt ska köras i Örnsköldsvik under juni, juli och augusti i sommar. Att det blir muggar i ett första steg beror på att plockanalyser visade en övervikt av dem bland det vanliga skräpet, och för att begränsa första testet i verklig miljö till en rimlig nivå.
– Vi är ganska duktiga på att källsortera förpackningar, speciellt i hushållen där de största mängderna av uttjänta förpackningar uppstår. Men när det gäller förpackningar från ”on the go”-konsumtion finns det mycket kvar att göra, säger Kristina Wickholm, projektledare på Rise.
Pant på take away-muggar och möjlighet till källsortering på stan, är tanken. När drycken är uppdrucken ska konsumenten hitta närmsta källsorteringsstation via en app.
Konsumenter vill kunna källsortera på plats
– I konsumentstudier, som utfördes i vårt tidigare projekt, framkom att konsumenter vill kunna källsortera i närheten av där skräpet uppkommer, på stan och i parkerna, konstaterar hon.
Konsumenterna ville också ha tydlig information och tyckte dessutom att just en pant skulle fungera som incitament till att källsortera mer. Appen läser av en kod på en krage som sätts på muggarna vid köpet och köparen får tillbaka panten, som kanske kommer att vara två kronor. Kragen är en temporär lösning tills det finns en tryckt kod på engångsmuggen.
– Funkar det för muggar så kommer det att funka för allt. Det hänger bara på att det måste finnas en kod. Det blir nästa steg, säger Kristina Wickholm.
Målet är att öka källsorteringen och minimera nedskräpningen i offentlig miljö och förhoppningen är att 90 procent av muggarna i pilotprojektet ska källsorteras.
Flera projekt med pant på engångsförpackningar
I Stockholm finns redan sedan december 2020 ett pantsystem på några restaurangkedjor. Initiativtagare är företaget &Repeat. Pantsystemet finns snart på runt 100 ställen, både på stan och företagsrestauranger.
Av det som samlas in är cirka en tredjedel plast och två tredjedelar kartong och papp.
Här är panten satt till två kronor och en QR-kod finns redan på plats. Pantkostnaden läggs på priset på matlådan och kunderna får tillbaka den och två kronor extra som kredit på ett speciellt matkonto, som sedan kan användas för att köpa ny mat. Man kan sortera i returstationer på restaurangerna eller registrera en egen återvinningsstation på sin arbetsplats eller hemma.
Berätta om idén – vad det var som satte igång det hela?
– Ska vi nå klimatmålen måste allt producerat material utnyttjas bättre och förpackningsindustrin är en av de branscher som har en lång väg att gå, säger Tor Espen Steinvik, vd på och grundare av &Repeat och som tidigare arbetat med hållbarhet i olika branscher, bland annat energi.
Kan man panta alla slags take away-förpackningar i ert system?
– Bara de material som faktiskt går att återvinna. Allt vi tar i retur går i separat flöde till återvinnarna som vi har direktavtal med.
– Vårt mål är att faktiskt påverka materialvalet i take away-förpackningar, så vi säger nej till de restauranger som använder material som inte går att återvinna. En del restauranger väljer då att byta förpackningar för att kunna vara med i vårt system och det är vi såklart väldigt nöjda med.
Reaktioner på panten från konsumenterna?
– Vi får superbra reaktioner från gästerna i restaurangerna. Nio av tio tyckte, i en undersökning som gjordes i januari, att det var positivt med införandet av ett pantsystem för take away-förpackningar. Och vi vill ju uppmuntra dem att källsortera rätt genom att ge tillbaka två kronor extra på varje pant, säger Tor Espen Steinvik.
Kommer ert pantsystem till Göteborg snart?
– Hoppas det. Vi är avhängiga av att vi får med oss aktörerna i branschen, inte bara konsumenterna. Vi är redo om branschen vill och vi kommer dit redan före sommaren via de redan anslutna restaurangkedjor som finns både i Stockholm och Göteborg.
Satsningen ska bidra till att engångsförpackningarna blir till flergångsartiklar när materialet köps av en återvinnare i nästa steg och blir till nya produkter. Målet är att inom tre till fem år komma upp på samma nivåer som för aluminiumburkar och pet-flaskor, där 85 procent återvinns i dag.
Testar cirkulära system med flergångslådor
Låt oss ta ett steg bort från engångsförpackningar, till flergångslådor som diskas och går i en loop eller cirkulärt system bland dem som hämtar take away-mat.
IVL Svenska Miljöinstitutet driver ett projekt med återanvändning av matlådor och muggar. Elva restauranger, varav en i Göteborg, deltar i testet av retursystemet, som pågår till mars. Appen heter Loop-it. Sedan ska det utredas hur det kommer att fortsätta, beroende av vad restaurangerna vill.
En annan typ av flergångsmatlåda har testats i Göteborg. Den var tänkt för konceptet med engångsfria evenemang som ursprungligen togs fram för Göteborgs Kulturkalas.
Matlådorna som skulle ha blivit en fortsättning på Göteborg & Co:s uppdrag att minska engångsmaterialet på festivaler fick i stället användas i två andra tester, varav ett på en handfull ställen i Majorna där det fortsätter i mindre skala.
Principen är att du som konsument laddar ner appen Bower (tidigare Panta på) och betalar 60 kronor för flergångslådan och 20 kronor för sporken, en kombinerad gaffel och sked. Lådan och besticket är tillverkade av biobaserad och BPA-fri plast. Antingen lämnar du in lådan på ett anslutet lunchställe eller kafé och får en ny till nästa portion, eller får tillbaka panten genom att skanna en QR-kod där.
– Vi ska försöka att få fler att testa dem i stadsmiljö under året och att det sprider sig från restaurang till restaurang tills vi kan göra storskaliga evenemang och kan testa det på riktigt i festivalmiljö, säger Filip Eklund, hållbarhetsutvecklare på Göteborg & Co.
Och tillägger:
– Vårt uppdrag är inte att övertyga restaurangerna, än.
Förbud mot plast i vissa produkter
Vissa plastprodukter, där fullgoda ersättningsalternativ finns, ska enligt direktivet helt förbjudas. Förbuden som ska tillämpas från och med juli 2021 gäller mot följande engångsprodukter i plast:
• Bomullspinnar (undantag för dem som används som medicinteknisk utrustning).
• Bestick (gafflar, knivar, skedar och ätpinnar).
• Tallrikar.
• Sugrör (undantag för dem som används som medicinteknisk utrustning).
• Omrörare för drycker.
• Ballongpinnar.
• Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast (oxidation).
• Livsmedelsbehållare i expanderad polystyren med eller utan lock avsedda att konsumeras direkt och utan ytterligare beredning.
• Dryckesbehållare och muggar i expanderad polystyren inklusive korkar och lock.
Enligt Europaparlamentet beräknas lagstiftningen minska kostnaderna för miljöförstöring med 22 miljarder euro.
Missa inte det senaste från GP Konsument!
Nu kan du få alla konsumentnyheter, tester, guider och jämförelser som en notis direkt till din mobil eller läsplatta genom att klicka på följ-knappen vid taggen Konsument. Läser du via appen hittar du den under artikeln och på sajten överst till höger om artikeln.
