Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det estetiska ämnesområdet konst, musik och media är fortfarande det största huvudämnesområdet och utgjorde 2019 enligt Folkbildningsrådet 61 procent av alla studietimmar i studiecirkel. Året innan var den siffran 58 procent.  Bild: Rajesh Kumar Singh
Det estetiska ämnesområdet konst, musik och media är fortfarande det största huvudämnesområdet och utgjorde 2019 enligt Folkbildningsrådet 61 procent av alla studietimmar i studiecirkel. Året innan var den siffran 58 procent. Bild: Rajesh Kumar Singh

Pandemin får folk att vilja dreja och läsa språk

Ska du gå en kurs eller starta en studiecirkel bland kamrater i höst? Studieförbunden laddar med att skapa trygga miljöer och en del i det hänger på deltagarna.
– Om pandemin visat något så är det behovet att få vara tillsammans, säger Helena Kaså Winqvist på Studiefrämjandet.

Svenskarna gillar folkbildning. Dreja med lera, lära sig ett nytt språk eller ha en egen bokcirkel – här finns plats för både intellekt och kreativitet. Förra året deltog drygt en miljon i cirka 242 000 studiecirklar. De är inte unika personer, eftersom en del av dem gick mer än en kurs.

Men i höst gäller det att vara på hugget, eftersom deltagarantalet begränsas i studieförbundens lokaler på grund av pandemin. Det visar en rundringning till tre av de största studieförbunden.

Kanske lära sig italienska för att åka till Rom och gå på Colosseum? Eller något estetiskt ämne som keramik? Bild: Marianne Løvland och Rajesh Kumar Singh
Kanske lära sig italienska för att åka till Rom och gå på Colosseum? Eller något estetiskt ämne som keramik? Bild: Marianne Løvland och Rajesh Kumar Singh

– Det blir platser vid varannan drejskiva och vi har plockat ut stolar ur klassrummen för att eleverna ska kunna hålla avstånd, säger Ulrika Andersson-Meijer, verksamhetschef på Folkuniversitetet i Göteborg.

Där har man redan tagit beslut om att inte hålla kurser i matlagning och bakning.

– Sedan funderar vi på hur vi ska göra med körerna. Vi diskuterar det nu, och inväntar eventuella ytterligare direktiv från Folkhälsomyndigheten innan vi tar beslut, säger hon.

Så många går en studiecirkel

I Sverige finns tio statsbidragsberättigade studieförbund som över hela landet under 2019 arrangerade:

Cirka 242 000 studiecirklar med totalt drygt en miljon deltagare, varav 600 000 var unika personer. 62 procent var kvinnor och 38 procent var män.

Källa: Folkbildningsrådet

På ABF i Göteborg är beslutet m körsång redan fattat.

– Vi vill inte anordna det och bjuder inte in till det nu, säger Conny Pettersson, verksamhetschef.

Detsamma gäller hos Studiefrämjandet.

Håkankören på första konserten 2018 inför en publik på 500 personer. I förgrunden: Simon Ljungman, en av körens grundare. Bakom honom till vänster skymtar Studiefrämjandets verksamhetsledare Helena Kaså Winqvist (med glasögon). Bild: Jonas Lindstedt
Håkankören på första konserten 2018 inför en publik på 500 personer. I förgrunden: Simon Ljungman, en av körens grundare. Bakom honom till vänster skymtar Studiefrämjandets verksamhetsledare Helena Kaså Winqvist (med glasögon). Bild: Jonas Lindstedt

– Sjunga i kör är det sämsta vi kan göra nu, så det blir inga fysiska körer i höst. Jag sjunger själv i vår Håkankör och vet att att själva upplevelsen är att sjunga tillsammans, säger Helena Kaså Winqvist, verksamhetschef på Studiefrämjandet Göteborg Sjuhärad, där man i våras testade digitala körrepetitioner.

Språkkurser på distans

En lösning för vissa kurser är att hålla dem på distans, vilket inte gör dem lika ”trånga” och antalet behöver därför heller inte begränsas på samma sätt som i en lokal. På Folkuniversitetet blir detta aktuellt främst på språkkurserna. Det har redan testats under våren efter en snabb omläggning, när kurserna först pausades ett tag.

– På språkkurserna där deltagarna har kört ihop i flera terminer får de fortsätta digitalt, om de är överens om det i gruppen, säger Ulrika Andersson-Meijer på Folkuniversitetet.

Studera vinterbadandets effekter på kroppen – det vill fyra kvinnor göra i en kamratcirkel. Bild: Martina Holmberg / TT
Studera vinterbadandets effekter på kroppen – det vill fyra kvinnor göra i en kamratcirkel. Bild: Martina Holmberg / TT

ABF har en del digitala kurser, men har inte riktigt kommit igång med det.

– Människor vill nog träffas. Som fyra damer som nu inför hösten vill studera vinterbadandets effekter på kroppen, nämner Conny Pettersson som exempel på en studiecirkel.

På Studiefrämjandet blir det tvärtom i huvudsak digitala kurser i höst, samtidigt som huset på Falkgatan där de håller till ska renoveras.

">
På Studiefrämjandet har man märkt ett större intresse för att producera sin egen mat. Bild: Bertil Ericson / TT
På Studiefrämjandet har man märkt ett större intresse för att producera sin egen mat. Bild: Bertil Ericson / TT

– Redan i våras var det ett enormt tryck på våra digitala kurser. Många är ensamma på ett annat sätt än vi brukar vara, och behovet av att tillhöra ett sammanhang blir större nu. Vi märker också ett tryck på kurser som handlar om hållbar omställning, att människor vill vara mer självständiga, både för ta hand om sig själva och för att producera sin egen mat, berättar Helena Kaså Winqvist.

Göra något normalt och skriva av sig

Det ökade intresset har redan märkts på viljan att fortsätta också på Folkuniversitetets sommarkurser och hos ABF:s studiecirklar i kamratgrupper som sker utanför deras lokaler.

– Det är en längtan efter att få göra något som är mer normalt, tillsammans med andra människor, när det är så mycket som man uppmanas att undvika. Vi har många musikgrupper som träffas, både ungdomar och äldre, och de vill fortsätta att spela musik. Det är en viktig del i deras liv, betonar Conny Pettersson på ABF.

På Folkuniversitet har man märkt ett sug efter att skriva av sig under coronapandemin.

– Nu under sommaren har vi en del verksamhet på plats, men under hela perioden har skrivarkurser gått bra. Som en skriv varje dag-kurs, där man skriver 15 minuter om dagen. Det tror jag är lite terapeutiskt för många, säger Ulrika Andersson-Meijer.

Uppmaningar om att hålla avstånd

Kursverksamheterna förbereder lokalerna där det ska hållas kurser, med uppmaningar om att hålla avstånd och tvätta händerna, samt har handsprit på plats. Utöver det understryker alla tre representanterna det personliga ansvar som förmedlas i Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

– Ja, det lyfter vi i all kommunikation, säger Ulrika Andersson-Meijer på Folkuniversitet.

">
– Vi justerar starttiderna sedan, när vi ser vilka grupper som kommer igång i september, och att de får olika fikatider, säger Ulrika Andersson-Meijer på Folkuniversitet.
– Vi justerar starttiderna sedan, när vi ser vilka grupper som kommer igång i september, och att de får olika fikatider, säger Ulrika Andersson-Meijer på Folkuniversitet.

– Det gäller även kamratcirklarna som man kör hemma, att deltagarna inte ska utsätta sig och andra för onödiga risker. Dessutom har vi alla tio studieförbunden kommit överens om att köra på distans om det går, säger Helena Kaså Winqvist på Studiefrämjandet.

Egenansvaret sträcker sig också till att riskgrupper och åldersgruppen som är plus-70 får ta egna beslut om de vill anmäla sig till en kurs eller inte. Inga personnummer granskas för att neka deltagande på Folkuniversitetet och ABF, medan Studiefrämjandet nekat deltagare i riskgrupp att gå en kurs i den öppna verksamheten.

Folkbildningen i Sverige

• Den svenska folkbildningen har 150 år på nacken. Då bildades de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna, bildningscirklar samt även tidskrifter och debattböcker.

• Något senare, eller i början av 1900-talet startades de första studieförbunden.

• Under mellankrigstiden växte det fram allt fler studieförbund.

• 1944 års folkbildningsutredning betonade demokratisk fostran, påverkad som den var av framväxten av totalitära rörelser.

• Under 1900-talets andra hälft har villkoren för de statliga anslagen till folkhögskolor och studieförbund efter hand förändrats.

• Med folkbildningsförordningen 1991 blev den statligt stödda folkbildningen målstyrd istället för regelstyrd. Då bildades Folkbildningsrådet.

• ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.” (Regeringens proposition 2013/14:172.)

Källa: Folkbildningsrådet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.